Nu har vi bytt färg på penseln..

Tjoppe tyckte dock att det var läge att ge upp för kvällen när Helena började vilja äta på penseln.

-Hungrig, deklarerar Helena!

Och medan vi äter (dock inte färg) och sover så torkar färgen så vi kan stryka på en andra omgång. Vi börjar ana resultat av renoveringen av maskinrummet. Och det känns gott.

Kölhala!  (ja, det är halt i kölsvinet)

Tjoppe och Helena

Nu har vi grundmålat virket i verkstan. Ny färg till motorn är beställd. Och mer virke är inhandlat. Vi jobbade snabbt undan för att därefter åka hem och avnjuta en lugn stund med god mat.

Virket är nu klart för lite svartmålning..

Hemma väntade en fantastisk maträtt. Det blev inget över till matlåda tyvärr för vi tog om och tog om och tog om tills skålarna var tomma. Dillkött är enastående gott och busenkelt att laga, mesta tiden sköter sig grytan själv.

På plankan!

Tjoppe och Helena!

Oooops! När Tjoppe skulle vingla ner på stegen med famnen full av plankor så tappade han balansen. Men han återfick kontrollen på ben, armar och bräder innan han for ner i kölsvinet. I övrigt så har vi balanserat oss fram i maskinrummet med största skicklighet.

Här provar Tjoppe ut bräderna som ska byggas till durkar. Man måste kunna öppna luckor och komma åt för inspektion, rengöring och eventuella reparationer. Det tvärgående virket är bortplockat nu och fraktat till vår verkstad där de ska målas upp och där några bitar blivit limmade.

Vår stora volvomotor är nu målad. En andra strykning ska på men vi behöver mer färg. Sen ska fundamentet som maskinen står på målas svart. När det är gjort kommer durkar att byggas på vardera sida om maskinen. Och en massa massa annat innan vi kan anse maskinrummet färdigt.

När vi håller på och arbetar så behöver Tjoppe ibland sticka iväg till verkstan för att utföra lite snickerijobb där. Och aldrig slår det fel. När han kommer tillbaka så har Helena fått karl-främmande på båten och vi skrattar gott åt det hela.(Helena trivs bra som så gott som ensam tjej i denna miljö:)) Denna gången kom förre ägaren till båten förbi. Han har byggt om vår båt och andra fiskebåtar tidigare och han har otroligt mycket kunskap att dela med sig av. Så det blev en trevlig pratstund och många goda råd och idéer som växlades.

När vi jobbat klart åkte vi hem för att äta. Vitvinsposherad lax med kokt potatis. Fantastiskt gott!

För fulla segel!

Tjoppe och Helena

Idag firar vi ett år för det är på dagen ett år sedan vi började föra dagbok om vårt liv med båten. Otroligt mycket har hänt. Det känns lite smått omtumlande att vi varit med om så mycket, inte minst när vår båt förliste den 9 juni. Den som är road och har tid kan gå tillbaka i arkivet och läsa det första blogginlägget och även följa bilderna från förlisningen och bärgningen i juni/juli. Det finns många bilder som dokumenterat detta år. Ett ovärderligt minne för vår egen del. Vi är otroligt stolta över vårt projekt och hur långt vi kommit. Inte minst för den styrka vi känner att vi besitter att möta alla utmaningar vi ställs inför.

Och kanske roligaste är att vi fortfarande känner en otrolig entusiasm över att dag efter dag åka till båten och jobba flitigt. Det är ett sant nöje att få vara kreativ och skapa tillsammans. Vi önskar oss ett lyckosamt 2009 med flyt i byggandet.

Redar-paret firar ett år med Projekt Sunshine.

Kasta loss!

Tjoppe och Helena

Flitiga som få har vi under hela veckan jobbat på med båten på kvällarna. Vi har brutit upp först vid 22 tiden. Nu är det färdigrivet i maskinrummet och motorn håller vi på att måla fin. Vi pratar och har roligt och främst så har det blivit ett konststycke att ta sig fram därnere utan durkar att stå på. Vi balanserar på spanten och tränar balansen på högsta nivå. Utrymmet känns enormt då vi plockat bort en del vägg på sidorna så nu är det i princip bara spant. skrov och motor kvar.

Motorn blir som ny när Helena målar upp den med ny fin motorfärg.

Nu återstår en sida och framtill på motorn att måla. Och när den är färdigmålad så drar vi över en presenning så vi skyddar den när vi fortsätter med snickerierna.

Bara båt. Durkarna är bortplockade och nu ska vi börja bygga upp nya.

Det är som sagt lite vingligt och vi står, går och sitter på trekvarten. Närmaste ett båtskrov kan liknas vid är väl lustiga huset på Gröna luna. Tjoppe har tänkt till och planerat bygget klart och vi har varit iväg och fixat virke och påbörjat uppbyggnaden av maskinrummet.

Liten paus för föda sitter aldrig fel. Grillen åkte fram igen. Det var lite dålig fart på den så vi startade kompressorn och blåste med luft och vi fick en fin glöd på rekordtid.

Byggarmeny: Dubbel korv och senap med bröd i skitig hand. Man får inte vara knusslig.

När vi plockat bort durkarna så blev stegen hängandes. Den var fäst med några fästen upptill. Helena tog sig upp på den och den höll i fästet. Men när vi skulle stadga den inför Tjoppes tur så släppte fästet och stegen var lös. Lite komiskt att den starke blev strandsatt och hjälplös nere i maskinrummet medan den förvisso inte svaga men inte alls lika starka Helena fick ensam baxa upp stegen genom maskinrumsöppningen och ställa den på däck. Stegen vägde inte ton men dock säkert en 60-70 kg. När stegen var väck så ställde vi dit en längre lättmetallstege och Tjoppe kunde få komma upp ur sin tillfälliga arrest.

Vi fortsätter med vårt maskinrum kommande dagar..

Tjoppe och Helena

Senaste dagarna har vi ägnat oss åt maskinrummet. Skönt att äntligen kunna hålla på med båten även om kylan håller i sig. I maskinrummet har vi lite värme så vi behöver inte frysa. Vi har nu satt fart med buller och bång och ska måla upp motorn och snickra nya fina durkar med mera.

När vi ska tvätta motorn ren behöver vi lite starka medel och en skyddsmask inköptes. Helena testade masken och hon tyckte nog man liknar en insekt mest..

Vi lånade polarens lilla båt och rodde den till vår skuta för att kunna inspektera utsidan, man kommer ju inte åt att se numera när överbyggnaden på. Det var riktigt kul att få ge sig ut och ro och det låg lite is på Nissan.

Isbryterskan Helena..

Nu när vi hittat ett varmt ställe på båten att kunna vara på har vi lovat varandra att jobba på ganska intensivt närmaste tiden. Det blir såväl vardagkvällar och helger så långt vi orkar, har lust och hinner. Men vi är vansinnigt sugna så det blir nog inga problem.

Sugen Tjoppe!

Full fart framåt!

Tjoppe och Helena

Vi har ägnat en dag åt lite trix och fix. Det hade frusit lite nere i kölen där pumpen står så vi tog dit en fläkt för att få värmen på rätt sida om nollan.

Fortfarande är det för kallt för att bygga men vi använde dagen till en hel del planerande av styrhytten och dess utformning. Nu är vi jättesugna på att få sätta klorna i vårt projekt igen. När vi kom hem så kollade vi in blocket på nätet och fick nys om en stooor båtratt med diametern 106 cm. ( den gamla är ca 40 cm i diameter ). Vi hade tidigare haft diskussionen om det inte vore snyggt med en större ratt och en med detta mått blir otroligt effektfullt för utseendet (dock inte för styrningen då den går på hydraulik). Tjoppe ringde upp säljaren och kollade om ratten fanns kvar till försäljning och ja, det gjorde den.

Efter lite överläggning med säljaren så kom vi överens om priset och vi fick den för ett otroligt bra pris. Ting som dessa brukar kosta skjortan. Vi är jätteglada över att ha lyckats komma över den. Men säg vem som inte blir glad för stora rattar?! 

Styra kosan!

Tjoppe och Helena

Arbetet på båten ligger på is på grund av all is. Det är för kallt just nu. Så tiden läggs dels på verkstan som vi har och så småfixar vi med lite underhåll, sånt som man inte brukar hinna med normalt för alla stora projekt. När båten sjönk i somras så hade vi några batterier ombord som följde med till djupet. Nu har vi fixat till dem och faktum är att de fungerar!

Punkan på Helenas cykel lagades och så målades arbetsbänken.

Och Tjoppe hängde upp sina verktyg.

Vår verkstad är ganska liten men den är tillräckligt stor för vi ska kunna göra snickerijobb och annat till båten. Nu kliar det i fingrarna efter sol och värme och långa dagar så vi kan fortsätta arbetet med båten.

Då livet för tillfället inte känns alltför marint så får man göra det bästa av saken. Det finns ett mycket gott te som heter "kustfägring" som man kan dricka i väntan på våren. Vad gör man inte..

Coast and Sea for you and me!

Tjoppe och Helena

Vi har is på Nissan. Sen fin eftermiddagssol i kylan strax innan vi begav oss hemåt för lite skaldjur. Arbetet på båten ligger nere men däremot fixar vi i vår verkstad där klimatet är humanare. Bjuder på några fina januaribilder..

Strax före solnedgång..

Vår båt som mest liknar en Noaks ark numera med sin vintertäckning..

Den låga solen skiner över hamnen..Januari 2009.

Full fart framåt! (mot varmare tider så vi kan bygga..)

Tjoppe och Helena

När vi vaknade på nyårsdagsmorgonen så kom ett samtal från Helenas son som bor i en studentlägenhet i Halmstad. Hjälp ylade han, -det rinner in en massa vatten i min lägenhet som kommer ner längs fönstret. Sonen, Stefan, sprang därefter upp till lägenheten ovanför men ingen öppnade när han bankade på. Fram med en massa lakan för att suga upp vattnet samtidigt som Helena ringde fastighetsjouren. Vi hoppade i våra kläder och åkte in till Halmstad. Och där hade brandkåren dykt upp och senare också en saneringsfirma. Felet var lokaliserat. Killen i lägenheten ovanpå hade i fyllan satt sig i duschen med stjärten på avloppet så vattnet inte kunde rinna undan. Istället hade duschen stått på hela natten och hela lägenheten hade blivit vattenfylld. Och så småningom hade vattnet letat sig ner till Stefan. En första rapport säger att de två lägenheterna blivit så skadade att de måste totalrenoveras och lägenhetsinnehavarna behövs evakueras. En av brandmännen kom fram till oss och frågade om inte vi har en båt i Nissan som sjönk i somras. Jo, svarade vi. Brandmannen hade varit med på den utryckningen också och han skrattade lite och frågade om vatten är vårat element. Vi skrattade gott åt vårat sammanträffande. Vilken början på det nya året! Hur killen i lägenheten ovanpå mår förtäljer inte historien dock.

En snabb titt på våran båt att allt var ok och sen åkte vi hem igen för att bara ta det lugnt.

Gott nytt år!

Tjoppe och Helena