Visst är Sverige fantastiskt. Men för den som vill hålla på utomhus i alla slags väder kan ju faktiskt vintern te sig lite väl kall. Att vara i nollgradigt väder i en så där 6-8 timmar kan få den mest optimistiske filuren att känna sig trött och frusen. Vi lägger därför inte ner några jättelånga dagar på båten utan plockar och fixar lite smått så länge kvicksilvret visar kallgrader. Och hungrig blir man i kylan. Vi riggade grillen på däck och värmde såväl korven som oss själva.

Glädjande är att lite vänner trotsat vädret och kommit förbi och hälsat på. Mindre roligt är det för dem som kommer när vi inte är där, som häromdagen. Vi var iväg på ett ärende och fick främmande och de stod där och tjoade men ingen Helena och Tjoppe syntes till.

För att inte bli kall får man hålla igång rejält, gungan kom väl till pass.

Alle man på däck!

Tjoppe och Helena

På loppis kan man verkligen fynda. Vi har hittat många fina saker med båttema. När båten en vacker dag behövs börja smyckas så har vi en hel uppsjö med saker att välja bland. Tills dess så ligger de i en låda under vår säng, vi bokstavligen sover på en skatt.

Överhalning!

Tjoppe och Helena

Vi har haft en skön och lugn julafton med god mat. Innan Kalle var vi in till båten och kollade till att allt stod rätt till. Delar av strömmen hade gått då jordfelsbrytaren hade löst ut. När vi fixat det så passerade vi affären snabbt och kompletterade med den sillburk som hade rullat ur sin matkasse tidigare och gått ibitar (nu var ju sillen redan skuren i bitar men vi ville inte ha glasburken delad också).

Väl hemma så blev det sedvanlig Kalle under inmundigande av choklad och portvin. Ett roligt program om en andmamma i Tokyo som ska förflytta sina ungar över en tungt trafikerad väg och där hela journalistkåren fått pippi på detta scoop. Därefter blev det mat i mängder, det klassiska svenska julbordet och en nubbe till sillen, eller två. (Tjoppe tycker vi har en intressant size på våra nubbeglas, de ser ut att rymma 1 cl, så man behöver varken bita av dem och man behöver minst två för att kunna kalla det för en).

Därefter förflyttade vi oss till soffan för lite fortsatt trevlig jultv. Det är inga större ytor att röra sig på i vårat hem, medvetet har vi tryckt i hop oss på 40 kvadrat för att kunna leva enkelt och billigt för att få tid och pengar över för båten. Det är väldigt praktiskt, man kan nästan sitta på samma stol och ändå komma åt allt man behöver. Tex så kan man från matstolen se samma tv som man ser när man sitter i soffan och från matstolen så når man även porslin så man kan duka och dessutom ett helt kontor med skrivare och pärmar etc. Från samma stol så är det två meter till duschen. Men sen måste man faktiskt ta några steg extra om man ska komma åt VMK (världens minsta kök) och sovrummet. Det är ett praktiskt kompakt leverne och vi saknar faktiskt inget. Hemma hos oss har vi för övrigt en tjocktv av modell mindre tumstorlek. Köper vi en stor måste vi nog flytta ut soffan i trädgården och titta in genom fönstret för att inte hamna för nära rutan. Och det bästa med detta lilla hem är nog att lägenheten är placerad i en flygel till en villa så vi har trädgård och stora ytor utanför ytterdörren. 

Senare på julaftonskvällen blev det paketfrosseri, vi hade köpt ett varsitt litet paket till varandra och bestämd att det inte skulle överskrida 50 lappen. Tjoppe överskred den limit vi satt upp så nu riskerar han att få en snigel på ögat och bli kölhalad i kalmar sund. Om inte annat kan han räkna med att få en miniräknare i nästa års paket. Vi skojade glatt och tackade varandra för klappen och sen tog vi oss an med lite disk och fixade Tjoppes traditionella kålsoppa och hann med en kort promenad innan vi bänkade oss igen för att se en film. Till den blev det ris a la malta. En julafton går fort och vi dök i säng vid halv tolv snåret med spända bukar.

På juldagen blir det Göteborg där vi ska fiska upp ett barn (inte från sjön men dock från tågstationen) och vi drar därefter upp till Lysekil och Tjoppes pappa. Där blir det garanterat trevligt med en hel del båtsnack.

God fortsättning!

Tjoppe och Helena

Det har gått på lågfart de senaste dagarna vad det gäller båten. Vi håller på att fixa lite i verkstaden och förrådet så vi kan jobba där under vintermånaderna. I övrigt har det mestadels handlat om jobb. För Helena råder självklart bråda dagar då julsnapsen ska inhandlas av gemeneman.

Vi kom hem ganska sent igår och det blev riktigt snabbmat för att vara oss. En grillad kyckling med lite bröd. Och till det egeninlagda kronärtskockshjärtan. Massor av goda kryddor och olivolja, vinäger och vitlök, mums! Till det blev det ett glas vin och vi skålade särskilt för Tjoppes farmor som gått ur tiden, över 100 år gammal. Det var inte oväntat men det känns ändå vemodigt och sorgligt när det väl händer. Vi satt länge och pratade om livet och vi konstaterade att vi måste vara rädda om varandra och att värna om relationer till familj och vänner. Det kanske är en bra tid så här i julestunder att höra av sig till någon man inte pratat med på länge. "Granny" (Tjoppes farmor var engelska) fick ett långt och fantastiskt liv och vi frågade vid något tillfälle Tjoppes pappa vad hemligheten var för Grannys friska långa liv och han svarade utan tvekan; humor och gin. Hon visste hur man satte en liten guldkant på tillvaron.

Vi vill önska alla våra läsare en RIKTIGT GOD JUL OCH ETT GOTT NYTT ÅR! Vi kommer att jobba något med båten under jul och nyår så det kommer lite läsbart med bilder som brukligt. Var riktigt rädda om varandra och kom ihåg skrattet så håller vi oss friska länge.

Tjoppe och Helena

 

Efter en varsin lång arbetsdag så bestämde vi oss för att skämma bort oss lite. Vi åkte förbi båten och kollade förtöjningarna och att allt såg bra ut. Sedan åkte vi hem och dukade upp skaldjur och vitt vin med aioli med nybakt bröd. Det var vansinnigt gott och riktigt lyxigt. När båten en vacker dag slår upp dörrarna för våra gäster har vi som ett av våra önskemål att kunna servera fina västkustdelikatesser.

Fånga krabba! (=sjöterm för falskt årtag)

Tjoppe och Helena

Nu är styrhyttsfönstrena färdigslipade – äntligen. Och de ska nu grundmålas och hela styrhytten kan nu börja byggas upp på nytt. Det var dammigt värre det här och visst känns det bra att kunna lägga slipverktygen åt sidan. Innan några nya tag får nog dammtrasan göra sig en utryckning.

Skepp och hoj!

Tjoppe och Helena

Med vinkelslip i högsta hugg jobbade Helena undan på måndageftermiddagen på båten. Dammigt värre och då färgen är blå så blev det lite smurfvarning.

Men fint blir det. Det är dock svårt att komma åt i hörnen så vi behöver mindre rondeller..

Att hålla på i ett par timmar är mer lagom nu när kylan har tagit ett grepp om landet så när Tjoppe kom till Halmstad efter avslutad arbetsdag så bestämde vi oss för att åka hem så Helena kunde ducsha av sig blå-dammet.

Innan vi lämnade Halmstad för hemfärd så dök det upp en kille på kajen som kom fram och sa : -PROBLEM – POLSKI! och så lämnade han fram en lapp. På den stod det ett Halmstadföretag och en adress och vi förstod då att vår polske vän inte hittade dit. Nu är bådas våran polska rätt så dålig så vi dividerade ett tag och enades om att vi visar honom vägen till företaget trots att det var över milen dit. Att försöka förklara vägen på polska hade tagit minst lika lång tid om inte längre. Vi åkte före och polacken åkte med sin stora lastbil tätt efter. Och vi konstaterade medan vi visade vägen att det är ju rätt modigt att ge sig iväg till ett annat land och inte kunna engelska ens och man ska hitta fram till en viss adress. Och det utan GPS. Väl framme vid företaget hoppade den polske chauffören ur sin bil med ett stort leende och tackade oss så otroligt mycket att det höll på att bli ett enda stort kramkalas. Och han måste ha undrat över den stilige herren i skjorta med den lilla skitige smurfflickan vid sin sida – jämlikheten har hunnit långt i detta landet.

Riktigt nöjda åkte vi därefter hem och det kändes bra att ha hjälpt till. Faktum är att när vår båt förliste i somras så dök det upp en polack på kajen den gången också och han hjälpte oss att städa ren båten när vi bärgat henne. Han ville inte ha någon ersättning utan han ville bara vara hjälpsam i vår besvärliga situation. Så det blev lite av en pay-back-time i och med att vi visade vägen. Dock inte samma polack. Man vet aldrig när den oväntade hjälpen står för dörren nästa gång, så man gör gott i att vara en god människa. Och så är det ju juletider också!

I världen är du bara någon,
men för någon är du hela världen.
Glöm aldrig det.

Tjoppe och Helena

Vi har fått förfrågningar från släkt och vänner i Sörmland om vi kände av jordskalvet nu på morgonen. När skalvet gick så stod Helena i köket och höll på och märkte ingenting men Tjoppe kände tydligt av det i sovrummet, där han låg i sängen. Säkerligen kändes det i köket också men man fattar ju inte alltid att det är ett jordskalv utan tror det är en stor lastbil som åker förbi utanför huset eller liknande. Många vittnar via Hallandsposten att det kändes rejält och att många blivit rädda, i synnerhet verkar det ha känts i hus med ganska många våningar. Vår båt klarar sig bra där hon ligger i vattnet kan vi konstatera.

Till havs!

Tjoppe och Helena!

Måndagen avlöpte lugnt. Det blev lite kontorsjobb och post som gick iväg till revisorn. Sen var vi in till båten på kvällen och tittade till den. Allt var bra med vår skuta och vi åkte hem igen för en trevlig middag, en fantastisk god varm sallad med gott om italienska smaker.

Tjoppe och Helena!

Nu har en helg passerat och den har gått lite i ledighetstecken. På lördagen medan Helena jobbade så agerade Tjoppe festfixare. Och på eftermiddagen ställde vi till med glöggfest för lite vänner. Det var småkallt men mycket trevligt med glögg, pepparkakor, grönmögelost och trevlig julmusik. Tyvärr blev det inga kort tagna under festligheterna men dock ett dagen efter innan vi plockade ner bord och juldekorationerna.

Efter glöggfesten blev det en trevlig middag inne i stan och vi bröt upp inte alltför sent och kröp nöjda ner i bingen vid 23tiden. På söndagen var vi tillbaka till båten och städade i ordning och därefter var vi och hämtade en värmepanna vi ska ha på båten. Den har vi ställt i vår verkstad tills det blir dags att baxa ner den i maskinrummet. Därefter åkte vi hem tidigt och åt gott och spelade yatzy och tittade på Parlamentet.

Midnatt råder, tyst det är på båten!

Tjoppe och Helena