Vi hade laddat med champagne och snacks och såg framför oss en solig fin dag medan vi körde ner slipvagnen i vattnet med vårt fartyg. Men icke, det blåste storm och regnade som aldrig förr.

Så här såg det ut vid badet som ligger bredvid slipen, havet är i uppror.

Men vi började ändå plocka lite, vi tog bort stöttorna till presenningarna och byggställningarna. Presenningarna plockade vi också bort, men det blåste och slet i dem så det var ett sjå att tygla dem. Och efter ett par timmar så var där städat och vi bestämde oss ändå för att skicka ner fru Orskär i vattnet.

Och så här blev resultatet av våra åtta veckor på land. Vi är mycket nöjda själva. Nu kommer hon flyta gott i 50 år till (med kärlek och underhåll förstås).

Val av färg har våra vänner och släkt bestämt genom att vi frågade friskt de flesta vi sprang på vad de skulle ha valt för färg. Och den färgen som fick flest röster var Oceanblå. Och innan vi sjösatte så var sjövattenintaget fixat, nya kranar och röret genomgånget och uppmålat. Dock fick den gamla silen hänga med. Motorfästena är förstärkta med extra mycket plast liksom kring propellern (på sina ställen upp till 8-10 mattor glasfiber). Nya zinkanoder satte vi dit på propellern och rodret. För den som inte vet vad en zinkanod är så fäster man sådana på båtar vid propeller och där andra metaller finns och zinkanoden skyddar metallen som sitter på båten från galvaniska strömningar som annars skulle fräta båtens metaller när den ligger i vatten. Nu tar anoderna den smällen istället då de är av en oädlare metall (zink) än båtens (järn eller mässing som exempel). På andra ställen där vi kunnat byta delar, som bland annat nya kranar har vi använt rostfritt.

Själva sjösättningen gick bra men vi fick oss en match mot vinden. Det är en bastant dam, vår båt och vi slet länge i förtöjningarna och la på fler och fler och fler trossar för att säkra oss mot vinden. Hon hade vinden helt i sidan och vindfånget blir ju gigantiskt. Vilken tur att vi hade Tom till hjälp (han är kanske bäst trots allt) för det behövdes riktigt starka män för jobbet. 

Och här ligger hon nu äntligen i vattnet på nytt.

Vi hade inte fått mat i oss på hela dagen och vi åkte iväg och fikade en sväng. Och när vi kom tillbaka hade vinden tilltagit ytterligare. Det blåste över 20 sekundmeter i byarna. Så vi la på två trossar till som vi fäste mellan båtens spant och två träd på landbacken. Som Tjoppes pappa säger, man ska förtöja för storm. Och sagt och gjort.

Träden stod i sidled nere vid vattnet.

Förtöjningarna ser nu ut som ett bättre plockepinn. Men nu kände vi oss nöjda och åkte hem efter en blöt och blåsig dag. Vår champagne som hade frysit inne under dagen (och vi som fick trevligt besök under dagen med bubbel och pompa och ståt av Tjoppes kollegor – men vi hann inte då för vi hade inte säkrat upp båten i förtöjningarna än) och vi skålade hemma istället, åt ett par varma mackor och så slocknade vi i soffan båda två.

Till havs!

Tjoppe och Helena

Vi har haft några riktigt lååånga dagar med båten. Vädret har ställt till det en del och när det har varit sol och uppehåll så har vi blivit tvungna köra på till mörkrets infall och lite därtill.

De sex stödbenen som båten vilat mot har vi nu lossat en och en och plastat och målat bakom. Även kölen är nu färdigplastad och målad.

Vi håller målar-låda. Grundfärgen var rolig, man kunde lätt plocka ur den gamla färgen ur hinken och återanvända såväl hink som färg. Lite gummigaktig hade den blivit till sin karaktär och passade utmärkt som mössa eller papperskorg (och skräp var det som hamnade i kan tyckas). Tjoppe ville få till en stridshjälm och Helena satsade på en solhatt. -Knasigt, nä nu måste vi jobba på sa vi..

Se vilken ansiktslyftning rodret och propellerpartiet har fått. Rodret är slipat och uppmålat, propellern är slipad och blank och vi har plastat och målat upp snyggt kring axeln.

Väl hemma efter mörkrets inbrott så blev det en trevlig tonfisksallad innan vi dök i säng..

Gott gott.

Vi planerar sjösättning på fredag. Skrovet är målat och klart och vi har sjövattenintagen att montera och några andra små detaljer kvar. Bland annat lite målning och vi håller tummarna för att det blir uppehåll så inte vår sjösättning äventyras. Vi är fantastiskt nöjda med vår arbetsinsats denna sommar och om sanningen ska fram så är vi rätt så slitna. Resten av månaden blir det mycket sömn för redarparet.

Mot nya mål!

Tjoppe och Helena

Vi har jobbat på med ompallningarna och med att plasta och måla de nya ytorna som kommit fria. Dock hade vi ett elände med den sista biten av kölen. Den är järnskodd och där ville inte plasten och glasfibern fästa.  Kanske för att järnet var kallt, eller för att den har en skarp kant som gör att det kommer luft innanför. Vi svor till den milda grad att Kapten Haddock hade varit imponerad!

– ANFÄKTA OCH ANAMMA, BOMBER OCH GRANATER, ERBARMLIGA PLATTFÖTTER, KRABBSALTADE TÅNGRÄKOR, SABOTÖRER OCH PESTRÅTTOR, STORMAR OCH ORKANER OCH TUSEN TYFONER!!!!

Kapten Haddock hade en bred vokabulär och den dagen det krånglade som mest kom de väl till pass. Vi fick åka hem sent kvällen med outrättat ärende och middag serverad först klockan elva på kvällen. Dagen efter så gav vi oss på ytan igen, vi spacklade upp och slipade innan vi fortsatte och plasta och vi fick till slut till det.

Här är den lilla biten som krånglat. På bilden är den ännu oplastad och vi anar inte vad som väntar oss. Nu sitter där minst sex lager plast som gjutet! (Skäms på dig lilla stycke!)

Dagen efter det vi haft hjälp av Tom så skulle Helena fortsätta måla. När hon kom runt akterpartiet med sin målarspann så hade någon varit där och klottrat!

Undrar just vem den skyldige är!!? Vi skrattade gott för vi hade inte upptäckt det förrän dagen efter. Nu är det övermålat med svart och ingen kan ana vad där stått (Och vi som trodde var vi var bäst!)

Vi har även tittat på våra sjövattenintag. Vi har tvättat dem och beställt nya kranar. De är i mycket gott skick men ett par nya kranar och lite färg på kommer att få dem som nya.

Snart kan vi montera tillbaka dem på båten!

Förutom den lilla fadäsen med plastandet av kölen så är vi väldigt nöjda med vårt arbete och vad vi åstadkommit. Att vi till faktum har plastat ett helt fartyg, för hand! Inte illa. Det har gått åt närmare två ton plast och vi känner oss starka som björnar efter allt hoppande på byggställningar och rollande av plast och färg.

Med endast en vecka kvar så är vi nu i slutskedet och har kommit in på upploppet. Nu är det inte långt kvar! Heja, heja heja!

Krabbsaltade tångräkor!

Tjoppe och Helena

Vi har haft en kreativ dag med flertalet kulörer på paletten. När vi kom till varvet så började vi med att mäta ut vattenlinjen. Vilket pyzzel. Vi hade noterat den på papper innan vi blästrade bort den gamla färgen, men anteckningarna var inte så noga så vi fick ta hjälp utav bilder. Vilken tur att vi har vår blogg, där vi kan gå tillbaka och titta. Sen gällde det att få linjen rak. Till slut så bestämde vi oss för att vara nöjda och då började Tom måla grundfärg, grå. Helena och Tjoppe målade vinyguard (också grå fast i en annan nyans) och därefter gick vi över på svart bottenfärg. 

Helena hade tröttnat på vintermössan, den hade fått alldeles för mycket plast på sig och åkte bara runt som en liten kalott på ett kalhygge. Nu blev det en ny look, piratlooken eller om det kanske är bondmoran som är på väg ut för att mjölka.

Tom var på glatt humör när han målade skrovet grått. Men hans träffsäkerhet undrade Helena över när Tjoppe kom med hela sin tröja gråmålad på ryggen, och båda hade misstänkta penseldrag i ansiktet. Men det var bara far och son som lekt loss till den grad att Robban Broberg låg i lä och Tjoppe fick byta tröja (till färgen grå, helgarderad med andra ord).

Titta så grått!

– Oj så svart, konstaterar Tjoppe. Tjoppe jobbade svart tills Helena tog över, och han gick för att fixa pallningarna..

Vi har pallat upp på nya platser och slagit bort några till så vi kommit åt för plastning och målning. Även de främre stödbenen har vi fällit ut och där har vi pallat upp nytt mot det målade skrovet.

Så här såg det ut när vi åkte hem. Det behövs målas mer i aktern men i övrigt så är bottenfärgen på plats nu.

Skepp och Hoj!

Tjoppe och Helena

Färgpytsarna har vi fått glänta locket på. Vilken fröjd att få måla jämfört med plastandet som kletar och härdar på handskar och kläder (och båt som tur är). Vi håller på att måla grundfärg, grå till färgen.

Vi har ju inte kunnat plasta och måla vid pallningarna och stödbenen, så målningen ser lite lustig ut i nuläget.

Så här såg fören ut vid lunchtid..

Vi kunde börja med pallningarna och vi lyfte båten i fören med en domkraft.

Genom att höja båten några centimeter i fören lyfte båten lite från två av pallningarna, nr två och tre från fören sett. Dessa kunde vi nu slå bort..

Här är pallen borta och vi kan plasta och måla..

Härligt slutresultat!

Nu ska vi måla bottenfärg innan vi pallar upp på nytt igen för att kunna slå bort några av de övriga pallningarna..

Innan vi åkte hem så fortsatte vi med målandet. Här blandar Helena färg.. Det är lite noggrant med färgen och vi använder våg när vi mäter upp och blandar.

Det hade börjat mörknat innan vi åkte hem. Det var en fin kväll och vi kunde summera dagen som väldigt bra och skön att vi kommit ett steg längre. Lite pasta Carbonara hemma och en natts sömn så är vi tillbaka för en ny arbetsdag på slipen.

Stunderna på terassen hemma är få och korta nu, men vi hinner njuta små stunder då och då. Det prunkar i krukorna och bjuder på en fin bild..

Flyta på vågen!

Tjoppe och Helena

Vi tror detta blir sista dagen med plastandet innan vi pallar om båten och tar de ytor där stödben och pallar under kölen är. Lite mer plast i aktern runt propellern och vid motorfästena återstår. Vi har gjort förstärkningarna i stävern (fören) och längs vattenlinjen. Har vi riktigt flyt kan vi börja öppna färgburkarna idag. Som vi längtar!

Och häromdagen försökte Tjoppe göra ett simhopp på landbacken. Han trillade ner från ena byggställningen. Aj aj, men allt gick bra. (Foten fick lite stryk, men det sitter kvar – obruten).

Simma lugnt!

Tjoppe och Helena

Vi börjar se ett slut på allt plastande nu – äntligen. Vi har plastat grundlagren klart och har ägnat de sista dagarna åt akterpartiet kring propellern och runt kölen. Ett par dagars plastande till och vi hoppas kunna byta ut plasten mot lite färg istället. På onsdagen blev det en väldigt sen kväll, höll på till efter nio på kvällen och det hade blivit mörkt innan vi var hemma. Vädret har varit stabilt i ett par dagar och vi jobbar på extra hårt innan nästa front med regn kommer in över västkusten.

Skymningen föll innan vi var hemma..

Båten från aktern. Några lager plast till kring propellern och längs vattenlinjen så kan vi börja måla sen.

På böljan den blå!

Tjoppe och Helena

Vi hade ett riktigt busväder på lördagen, regn och åter regn. Vi satt hemma på morgonen och försökte tyda radarbilder..

Vi valde att denna dag slipa av kölen och att plocka ur sjövattenintaget. Jag tror vi var de enda i hela Halland som trotsade vädret och var ute denna dag. Det blåste och regnade från alla håll.

Men så hade vi lite tur med oss, förre ägaren ringde. Kräftskiva ikväll, halv sju. Kom som ni är. Så trevligt tyckte vi och vi kunde ju lika gärna bryta upp tidigt denna dag för det verkade inte som vädret skulle klarna upp. Komma som vi är, vi funderade. Vi kanske skulle hoppa ur arbetskläderna och duscha iallafall..sagt och gjort. Klockan 16 var vi på väg hem, kändes lyxigt tidigt. Vi hade en otroligt trevlig kväll med fantastisk mat, och vi fick skjuts hem efteråt till och med. Med sprickfärdiga magar stöp vi i säng vid midnatt och mådde som prinsar! (Tusen tack för en trevlig kväll!)

På måndagen var solen tillbaka. SOL = PLASTNING. Vi plastade och plastade och höll på till närmare nio på kvällen. Nu har vi kölen och akterpartiet och några förstärkningar kvar att plasta. Samt under stödbenen såklart. Men det övriga och tidskrävande är nu avklarat. Känns mycket bra.

Skepp och Hoj!

Tjoppe och Helena

Nu håller vi på att plasta under vattenytan, det vill säga där den normalt går för vi står fortfarande på land. Vi kan nu stå på backen och arbeta. Tjoppe har förlängt sina skyddsarmar till att numera inkludera en hel överdel genom att klippa av engångsoverallen. Den är vansinnigt varm och osmidig men detta blev en bra kompromiss.

Helena tog lite tejp och utnämnde Tjoppe till KUNG. Kung av plast eller nåt. Men bokstäverna ville leva sitt eget liv, han tappade G:et ett tag och blev bara KUN. Och när G:et var tillbaka så halkade understapeln på U:et ner en bit och då hette han helt plötsligt KLING, som polisen. Nu får han heta KLING. ( Någon Klang har vi dock inte utnämnt).

Det friskar på bra med vind så vi har kunnat arbeta utan skyddsmasker. Dock så går det åt att skydda hår och ögon. När vi håller på i partierna där båten hänger upp och ner (???) så måste vi vara två som håller i.

Två lager är nu lagda och vi ska lägga två lager till och sen börja med kölen som undertill behövs slipas och spacklas en aning. Förutom detta eviga plastande så har vi börjat titta på färg. Vi har valt att inte måla den i den förra röda färgen. Nog för att vi tycker om den och valde den med omsorg, utan för att när vi ändå gjorde denna stora förändring så vill vi att det ska synas också. Vi har valt färg men håller alla bloggläsare på halster ett tag till. (När vi spånade om färger så drog Tjoppe till att med att han ville ha båten regnbågsfärgad, han har nog tagit intryck av Pridefestivalen eller 70-talets flowerpower-våg eller nåt. Nä, han skämtade givetvis och vår nyvalda färg är betydligt diskretare).

De har lovat nederbörd i helgen och vi hoppas att de har innerligt fel. Men det är ju inte första gången som vädret inte blir vad de lovat. Vi har varit väldigt nöjda den gångna veckan och beställer härmed fortsatt väder av samma slag. Tack!

Så länge skutan kan gå!

Tjoppe och Helena

Kletigt kletigt är spacklet, men nu är det äntligen klart. Tyvärr är inte bara båten spacklad utan det mesta annat också, kläder och mobiler och bilsätet har fått sig ett visitkort. Kameran förvaras i en plastpåse och bilderna får vi ta efter arbetsdagens slut för att någorlunda hålla styr på spacklet.

När båten är klar åker kläderna i soporna konstaterar Helena..

Vi har haft ett makalöst flyt med vädret senaste tre dagarna. Det har varit åska och regn såväl norr som söder om båten. Men precis på vår fläck där båten står så har vi haft nästan 100 procent uppehåll. Det underlättar arbetet otroligt mycket.

Och här står vi, glada men något slitna efter en lång dag ute. Om någon undrar över Tjoppes oranga tröja som han alltid brukar bära (en favorit kan vi lova) så har den gått i graven. Tröjan och byxorna blev totalt fyllda med plast så byxorna sprack på mitten och tröjan hade blivit stelopererad över magen. Tjoppe saknar sin favorittröja något, men han får hålla tillgodo med andra nu..

Medan Helena spacklade klart det sista på skrovet så fortsatte Tjoppe med plastandet. Här har han förstärkt stävbalken. Det börjar arta sig tycker vi.

En sista koll inför morgondagen. Nä nu åker vi hem och äter något gott säger Tjoppe, så drar vi.

Fri sikt!

Tjoppe och Helena