Betänkligt är att universums framskridande aldrig tar paus. Ändå sätter vi människor skarvar i tideräkningen och de senaste tolv månaderna ligger nu förpackade i ett förflutet år. Och precis som många av er andra så ägnar även jag dessa dagar åt att reflektera bakåt. Och bygga förhoppningar framåt. Så vad ser jag fram emot och hoppas på under det nya året?

Vad jag tror är att jag med det nya året (i allt mindre grad) kommer känna mig länkad till Tjoppe (även om jag formellt hos myndigheterna fortsatt kommer vara registrerad som änka). Min övertygelse är att det gör mig gott att inte fastna i det som varit. Därför gläds jag åt att jag idag känner mig starkare än på mycket länge. Men allt är lite nytt och därför skört. Därför hoppas jag att detta år inte kommer innehålla några stora fallgropar, framför allt hälsomässigt. Min känsla är att jag inte längre kommer känna mig som en änka. Utan att jag kommer vara mig själv, med en historia såklart. Men inte längre där förlusten överskuggar min vardag.

Förutom det så är min förhoppning att fortsätta jobba, se spännande platser och träffa härliga människor från världens alla hörn. Små mindre önskningar har jag därtill, men de lämnar jag därhän.

För tillfället befinner jag mig i Portimão på Algarvekusten i Portugal. Här hänger jag med Konstruktören på hans segelbåt Nómada och umgås med vänner. Ute på Atlanten blåser det hårda vindar för tillfället. Men får vi ett bra seglingsfönster så lyfter vi ankaret och drar vidare.

Några bilder från dagarna här i Portimao…

// Coddi.