Jag hann inte mycket mer än in i min lägenhet i Halmstad innan det var dags att resa igen; åter på Köpenhamns flygplats hoppade jag ombord på ett av Air Canadas ”kärror” som med en förväntad flygtid på åtta timmar och femton minuter skulle ta mig så långt bort som till Toronto, Kanada. Caroline och jag hade sedan en tid planerat för denna resa. Äntligen skulle vi få släppa den oglamorösa dataskärmen vi haft emellan oss under våra många och långa videosamtal. Att ses på riktigt skulle äntligen öppna upp för möjligheten att göra roliga saker tillsammans…

Resan gick förvånansvärt lätt. Vilket absolut hängde ihop med att jag hamnade bredvid en synnerligen trevlig dansk tjej på planet, en kvinna i min ålder. Denna typ av möten tycker jag allt som oftast är berikande, kanske för att jag upplever det som lekande lätt att vara social med främlingar (som ju bara är främlingar tills man lärt känna varandra). Färdigheten vill jag mena att jag tränat mig till genom de yrken jag haft och såklart även seglingen; till varje ny plats vi kommit till har det varit en förutsättning att vi kunnat samspela och interagera med de lokala myndigheterna och företagen på orten och såklart även med människorna som bor där (the locals). Och med alla fantastiska seglare vi mött som kommer från världens alla hörn. Ju mer språket och kulturen har skiljt oss åt så har ansträngningen behövt vara större. Med tiden vässas ens förmåga. Som tur är blir jag aldrig nervös när jag inte lyckas göra mig förstådd och otal är de gånger jag fått spela charader, vilket ofta lockat fram ett förlösande skratt. Och är jag hyggligt duktig på att vara social och knyta nya kontakter, så var Tjoppe något av en expert. Ni som kände honom vet vad jag talar om.

Så landar jag på flygplatsen i Toronto och när jag kommer ut från säkerhetskontrollen får jag direkt syn på Caroline som möter mig med ett stort leende och en välkomstskylt med texten;

”Helena

Welcome

to

Canada”

Nu kommer vi hitta på en massa roligheter tillsammans och jag som aldrig varit i Kanada förut ser enormt mycket fram emot att få uppleva lite av den kanadensiska kulturen och naturen – och annat som landet har att erbjuda en liten solskens-sökande tjej som mig. Så häng kvar, så återkommer jag snart…

// Coddi.

Tjingeling!