Vem vet om man blir fast…

Vi har sedan vi seglade från Sverige fått anpassa oss till omvärlden – och det har till och med hänt att vi fått ändra på seglingsplanerna. Absolut mest påverkan har såklart pandemin haft. Men vad kanske inte alla vet, är att vi ett tag stod beredda att göra en snabb sorti ut ur Grekland…

Vi befann oss i norra delen av landet när spänningarna mellan Grekland och Turkiet plötsligt eskalerade. Det började talas om risk för militära angrepp. Det enda sätt att ta sig ut ur Grekland hade varit att begära att få segla ut på transit, utan att vare sig kunna ankra för att vila eller bunkra längs med vägen. Det som försvårade läget var det seglingsförbud som rådde – och att bryta mot lagen kunde stå oss dyrt, boten låg på 5000 Euro (ca 50.000 svenska kronor). Nu slapp vi ta ett sånt drastiskt beslut då läget mellan länderna lugnade sig. Men vi kan lova att vi höll Wilma fullproppad med mat och diesel utifall…

När vi fyra år tidigare kom till Medelhavet var vår plan att rätt snabbt segla igenom Grekland för att ta oss in i Svarta havet, vidare upp till Ukraina till Gammalsvenskby. Ni läsare som följt oss genom åren minns säkert att vår primära plan var att segla upp i floden Dnjepr i Ukraina och vidare på den norra sidan av Krimhalvön. Byn har ett unikt svenskintresse då invånarna som slog ner där var tvångsförflyttade svenskar från ön Dagö (Dagö tillhör idag Estland). Under många år var kontakten mellan Sverige och Gammalsvenskby bruten men efter Sovjetunionens fall kunde kontakten åter tas upp. Genom århundraden har byborna på ett fantastiskt sätt värnat om sitt svenska arv och som exempel finns vägar och byggnader i byn som bär svenska namn. Förutom att ta del av byns historia så ville vi hälsa på familjen Norberg. Det finns alltså en familj i Gammalsvenskby som bär samma efternamn som oss och helt omöjligt är det ju inte att vi är avlägset släkt med varandra.

Allt sedan annekteringen av Krim 2014 har läget i området varit ansträngt. Men trots allt var det vid tillfället som vi tänkt segla dit, tillräckligt lugnt för att det skulle kännas tryggt och säkert. Planerna var långtgående och vi hade kontakt med representanter för byn. Men så trappades konflikten plötsligt upp år 2018, efter att ryska fartyg öppnat eld mot och rammat ukrainska stridsfartyg och gripit 24 besättningsmän. Att då segla dit med Wilma kändes inte lockande – för även om vi inte hade varit något mål i sig för de stridande parterna, fanns risken att vi hade kunnat bli en bricka i spelet. Som sagt, så värst snabbt seglar vi inte Wilma och då kan det vara svårt att komma undan ifall spänningarna plötsligt ökar. Beslutet kändes rätt när även UD avrådde oss från att segla dit (även om några av våra läsare menade att vi överreagerade). Sedan dess har vi noga följt utvecklingen och oroligheterna i östra Ukraina. Vetskapen om att Ryssland de senaste åren haft militär närvaro kring staden Cherson (där vi skulle passerat) har gjort att vi definitivt lagt ner tankarna på att segla till Ukraina.

Idag är det väl ingen som ifrågasätter vårt beslut att inte segla dit. Inte efter att vi alla vaknat upp morgonen den 24 februari 2022 till nyheten om att Ryssland fullskaligt attackerat Ukraina. Vi förfaras – och tänker på folket i Ukraina som i skrivande stund befinner sig mitt i ett krig. Självklart tänker vi även på svenskättlingarna i Gammalsvenskby. Vi undrar hur de klarar sig.

Som ni förstår så följer vi noga utvecklingen, både i Ukraina och i omvärlden – för att inte råka hamna på en plats som känns osäker och svår att segla ifrån. Just nu känns det trots allt rätt bra att befinna sig i norra Afrika. Oavsett börjar vi nu bunkra upp Wilma på diesel och mat. Kanske inte för det som händer i Ukraina utan för att det snart börjar bli dags att segla iväg oavsett. Men även av den anledningen att Tunisien lider brist på valutan Euro. Landet kan för närvarande inte betala för vissa importvaror och i matbutikerna gapar hyllorna helt tomma på socker, mjöl och ris. Idag fick vi veta att bristsituationen kan pågå länge än. Därför handlar vi upp oss på viktiga importvaror såsom kaffe och te och annat som ännu går att finna. För vem vet vad som händer i Europa, kanske blir vi kvar här längre än vi tänkt.

Skepp o Hoj!

Vissa hyllor gapar tomma i matbutiken…
Emellanåt sätter sig Styrman på ett café för att skriva…

Och här kan ni läsa om den gången vi tvingades ändra vår planerade segling till Ukraina;

https://projektsunshine.se/?s=gammalsvenskby När du klickat på länken får du skrolla så du kommer på inlägget som heter ”Inställd segling”.

Over and Out

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s