
Preveza, Ioniska havet, Grekland
Fukten, av den där klibbiga sorten har nu lagt sig som ett lock över Wilma och hennes besättning. Med dagstemperaturer på närmare trettio grader så snackar vi inte om något relativ luftfuktighet. Utan total dito som gör att allt torrt känns märkligt blött.
Enda positiva är att huden känns slät som skinnet på en persika (kan man säga skinn om skalet?) Vilket inte ska förringas eftersom den femtiofemåriga svålen annars i det närmaste liknar en fullmogen passionsfrukt. Den höga luftfuktigheten får
alla textilier att kännas blöta – lakanen, heltäckningsmattorna ombord och handdukarna. Vi halkar till och med runt inuti skorna och då är det illa. Miljön är perfekt för svamp av den mindre roliga sorten och kantareller ska växa i skogen, och inte
mellan tårna.

Ena dagen tog vi jollen in till land. Vi slog oss ner på ett hak. I Thessaloniki fanns ett kommunalt café intill marinan med lägre priser och nu hittade vi ett liknande. I vart fall kändes det som tavernan drevs i kommunal regi även om vi aldrig ställde
frågan. Där satt vi i skuggan medan svetten rann längs ryggen. Allt vi förmådde var att dricka vatten och äta en lunch av lättare slag. Hålögt tittade vi på varandra och när Kapten Betong uttryckte sig som ovanligt trött, kontrade Styrman Pimpsten
med en fråga. ”Är vi sjuka, känner du dig sjuk???” Kapten trodde inte det. ”Corona” funderade Styrman. Men vi resonerade att det vore högst osannolikt eftersom vi inte varit i närheten av någon människa sedan Kalamata. Vi drog slutsatsen att det måste
bero på det konstiga vädret. När ett par timmar förflutit tog vi oss i kragen och reste oss upp, betalade och gick mot en båttillbehörsaffär. Kapten var på jakt efter ett rostfritt rör, som ämne till den nya värmarens avgassystem. Inte för vi behöver
sätta på någon extra värme i det heta klimatet. Utan för att vi håller på att installera ett kompletterande värmesystem, något som gärna görs före kylan kommer. Centralvärme har vi sedan tidigare och den är vi glada i – men nu önskar vi två av varandra
oberoende system. Framför allt vill vi kunna ha värme på när vi seglar vintertid, vilket annars skulle bli lite trixigt då den nuvarande reflexkaminens skorsten sticker upp ett par meter på fördäck. Platsen konkurrerar således med förseglet. Förvisso
hade det fungerat om vi enkom seglar på styrbords bog, men cirkelsegling ligger inte för oss.
Utbudet var begränsat så snart var vi tillbaka på Wilma utan något ämnesrör. Men skam den som ger sig. Kapten började rota runt i Wilmas innersta lager och snart hade han fått fatt i det han sökte. Han fann såväl rörkrökar som raka bitar och även material
att bygga ett fäste av. Vi bestämde oss att stanna ännu en dag för en fixardag ombord. Vi älskar dessa dagar då vi är helt avskurna från omvärlden. Det är något av en favorit att vara eremit…
Skepp o Hojjsan!















Hejhopp vänner ….. nu fick jag lust på ca, 30 min, max att kolla upp det ni har mellan tårna 🤭🤪😘😘 ….. längre blir det inte för frun eller höften …. På Korfu var jag och 2 vänninor för 11-12 år sedan och en mycket härlig som alla andra öar o land🥰🥰🥰 …. längtar efter en ouzo nu 😍 ….. återkommer med resultat om en stund 😘🤗🎉🎉🎉
GillaGilla
Vi håller tummarna för frun och höften. För att lugna dig har vi inga synliga svampar mellan tårna och vi aktar oss noga, för inte vill vi att du ska finna en ny svampskog – du som är en hejare på skogens guld! Korfu tror vi också är härligt och det är najs att du varit där före och rekat lite. Tjingeling!
GillaGilla
Har du TIG svets med dig för rostfritt? Eller använder du silver lod och gas brännare./Glenn
GillaGilla
Okej…. de där gula var inte så många så har ni inte mer än de i skorna så e det lugnt … Hahaha…😉😅😅😅 Vi kör brasa i kamin istället och njuter av en mysig höstkväll med ett par glad rött och en titt i skålen med …. 🍭🍬🍭🍬🍭….,😃😃😘🤗
GillaGilla
Njut av hösten…puss!
GillaGilla