(…som halkar runt på motorn…)

Då vi i Kalamata legat och relaxat en tid, kan man ju inte bara vara sysslolös. Efter bogseringen (som bidrog till avvikande rutt och mer motorgång än planerat) ville vi passa på att göra service på motorn. Plötsligt hade det blivit dags för 1000-timmars servicen. På något vis rinner tiden iväg och det känns lite overkligt att det börjar närma sig fyra år sedan vi installerade den nya motorn i Wilma.

Tusentimmars servicen är lite mer omfattande. Till exempel var det dags att byta kylvätska, backslagsolja, dieselfilter både i matarpump och externt samt justera ventiler. Ja, och så sedvanligt byte av olja och filter. I extremhettan som råder blir det onekligen en utmaning, i styrhytten pendlar kvicksilvret runt 45 grader på eftermiddagarna. Därför valde Kapten att dela upp arbetet på tre dagar. Redan inom någon minut svettades han så ymnigt så han började halka runt som en blöt säl på motorn (kolla in tröjan på bilden, den är alldeles blöt). När Kapten ändå var i farten passade han också på att serva styrningen. Han plockade isär ratt och rattlagringar och rengjorde och smorde in med fett på nytt. Styrningen fungerade förvisso helt felfritt men Kapten är ju lite som han är, han vårdar även det som till synes fungerar klanderfritt och låter sig inte vänta på att saker ska gå sönder. När det kommer till båtar är det bara en tidsfråga innan något krånglar och kan man undvika, är mycket vunnet.

 Vi börjar känna oss utvilade efter de strapatsrika dygnen i förra ankarviken. När det inte riktigt blev som vi tänkt, slängde vi upp frågan på agendan igen. Vart styr vi kosan härnäst och när och i vilken takt. Det börjar sakteliga ta form och det är ju en del av tjusningen, som långseglare styr och bestämmer man själv. Men innan vi gör något, ska vi leta upp lite oliver. Skam vore det annars, att inte handla på sig lite oliver när man befinner sig självaste olivstaden Kalamata.

Skepp o Hoj!