(…kan seglarlivet vara…)

 

 Skantzoura, Sporaderna, Grekland

 

På sina sätt är detta seglarliv smått galet – underbart och makalöst knogigt på en och samma gång.

 Vi behövde ringa några viktiga samtal och fick ro ut med jollen på fjärden för att få kontakt. Så krångligt bara för att ringa, men samtalen var angelägna och vädret fint och soligt. Sämre kan man ha det.

 Medan samtalen pågick så fick Styrman se till att jollen låg tillräckligt långt ut från land så Kapten kunde fortsätta prata utan att tappa kontakten. Vi drev hela tiden inåt land så hon behövde ro konstant – i femtio minuter. Det blir många årtag det. Som ni förstår så är en eventuell utgift för gymkort en helt onödig kostnad för oss, vi får vår motion på köpet av vårt sätt att leva. Och det är väl så, att bakom den glättiga ytan med sol och värme, azurblått hav och salta bad så måste man samtidigt försaka något. Vi har ingen dusch, ingen tvättmaskin och än mindre en diskmaskin. Ingen bil står utanför bostaden beredd att ta oss dit vi önskar när som helst. Själva tycker vi det är en enorm lyx att som i Sverige bara kunna vrida på en kran, så kommer det obegränsad mängd dricksvatten av högsta kvalitet. Något de flesta tar för givet. Ibland behöver vi påminna oss om det goda vi har.

 

Nu ligger vi på Skantzoura, en isolerad och obebodd ö tjugo nautiska mil norr om Skyros. Det lär finnas en övergiven klosterruin på ön, men vi ser den inte från vår position. Skantzoura är ett tillhåll för den ovanliga rödnäbbade truten samt den utrotningshotade Eleonorafalken. På klipporna ser vi en handfull getter som går och betar, de har imponerande stora skägg och horn. Ön ingår i naturreservatet Alonissos Marine Park som bland annat arbetar för munksälens överlevnad. Det är strängt förbjudet att fiska här. Av en händelse så råkade vi även läsa att man endast får ankra upp en natt här, sen måste man segla vidare. Det står inget i sjökortet om det, utan vi råkade springa på informationen på internet under vårt andra dygn här. Aj aj aj…Marine Park sägs patrullera här men vi har inte sett till dem och i morgon seglar vi vidare. Vi tror vi klarar oss ifrån en utskällning.

 

Nu har det blivit en ny månad, oktober. Av förra månadens 30 dagar så öppnade vi inte plånboken över huvud taget 23 av dessa. Sug på den.

 Här kommer lite ekonomisiffror för september månad. Det är länge sedan vi skrev om pengar och vi vet att intresset är stort. Vi är högst medvetna om att de flesta långseglare gör av med betydligt mer stålar än vi gör, så ta inte våra siffror för en lag. Vi är envetna och viljestarka och våra sparsamhetsmuskler är i dag så vältrimmade att vi kallar oss proffs. Vi kan (om vi vill) leva på väldigt små medel.

 Vi slog faktiskt på stort och handlade diesel under september, fast vi hade närmare en halv tank kvar. Men vi önskade oss lite marginal, för när vi vistas bortom allt vad samhällsservice heter så är det viktigt att vi inte målar in oss i ett hörn och står utan något elementärt. Brist på vatten, diesel och mat gör oss sårbara och i slutänden riskerar det att krångla till något.

 Fast vi känner att vi slagit på stort och gått på restaurang så blev det en billig månad. Vi har helt enkelt inte haft så bra tillgång till matbutiker och restauranger i perioder.

 

September månad i siffror:

 Mat 169 euro (inklusive toapapper, tandkräm, ny vattenslang, myggmedel mm)

Alkohol 32 euro (mestadels grekiskt bordsvin, men även lite öl – inhandlat för att förbrukas ombord på Wilma)

Café och restaurang 66 euro (vi unnade oss ett par restaurangbesök, i övrigt fika och glass på stan)

El i vårt hem kommer från sol och vind = 0 euro

Hamnhyror september = 0 euro

 

(Totalt  267 euro vilket i svensk valuta blir 2850 kr. Vår budget för ovan kostnader ligger på 500 euro)

 

 Därtill kommer då diesel. Summan skulle vi egentligen kunna slå ut på flera månader, men vi klipper den rakt av ändå.

 Diesel = 164 euro (nu har vi diesel en bit in på nästa år – vi seglar ju så mycket vi kan och vinden är gratis så hur länge den räcker är svårt att säga).

 Kommunikation (internet och telefon) 41 euro.

 

TOTALT SEPTEMBER: 472 EURO*

 

Våra utgifter känns inte så tunga att bära, men självklart så har vi försakat något. Att då och då få ro ut med jollen för att komma åt att ringa viktiga samtal får vi ta. Samtidigt är vi övertygade om att vi idag har vant oss av med en rad beteenden och påhittade behov, så även hemma i Sverige skulle vi sannolikt ha lägre kostnader än gemene man har. Vi behöver helt enkelt mindre (och är lika lyckliga ändå).

 

 

Skepp o Hoj!

 

 

(* i summan ligger inga eventuella inköp till Wilma som har med investeringar att göra – precis som ni därhemma inte räknar in kostnaden för att lägga om taket på huset in i er levnadskostnad)

 

 

Mer bilder;