Smolanedi…

(…på vårt vis…)
 

-Vad blir det för mat, undrar Kapten. Jo det blir Smolanedi och då blir han så här glad!
 
 
Gibraltar, Gibraltar
 
 
Smolanedi är egentligen en norrländsk maträtt. Det är pitemål och uttalas därmed med en norrländsk schwung och en person från Stockholm skulle väl säga ”Smula ned i”, vilket det också betyder. Tunnbröd eller hemmagjorda flingor smulas ned i filmjölk eller mjölk…och till det eventuellt lingonsylt. Ibland ätes falukorv som tilltugg…ja lite som man själv vill ha det.
 
Vi gillar ordet för det beskriver rätt bra vad vi ägnar oss åt ombord. En gång i veckan, ibland mer och ibland mindre, så tar vi fram alla ingredienser som kräver en uppätning. Grönsaker som sjunger på sista versen, en liten skväll grädde, en halv lök, en ostkant som vi ledsnat på, skinka…precis vad som helst. Och så ser vi till att detta blir en egen och ny spännande maträtt i stil med här-är-ditt-kylskåp. Detta är ett av våra stora knep för att aldrig kasta mat.
 
Och vi är flitiga, Styrman Pimpsten överväger till och med att ta tillvara på rödlöksskal för att färga tygdisktrasan i en ny kulört…men detta ligger än så länge på tankeplanet. 
 
Ja och så tillbaka till Smolanedi. Att säga att man äter rester låter så himla tråkigt. Att säga att man gjort en pyttipanna blir ju fel, för det får ju en att tänka på en…pytt i panna! Det är ju en egen maträtt som vi högt uppskattar och värderar, vi vill definitivt inte förvanska den. Och att säga likt Cajsa Warg att man-tager-vad-man-haver låter ju mer som ett verb än ett substantiv. Något du gör, mer än att det är namnet på själva maträtten. 
 
Så därför så använder vi ordet Smolanedi. Det tycker vi är ett väldigt bra ord. Och då den från början består av långfil och flingor så bekommer det oss inte att vi gör våldtäkt på maträtten. Nu kanske en norrlänning eller två blir arga på oss för vårt tilltag. Men faktum är att Smolanedi (som ursprungsrätt) tycker vi inte är särskilt gott, vi är inga filmjölksmänniskor. Så att vi pimpar upp maträtten borde ju göra hela Norrland glada och vi sätter dem sannolikt på den kulinariska kartan därav. 
 
Och det blir så lätt att svara när Kapten frågar;
 
-Vad ska vi äta ikväll?
 
Och Styrman Pimpsten kan då lätt svara;
 
-Det blir Smolanedi!
 
Och med det svaret så vet Kapten fortfarande inte vad det blir till middag. Annat än kanske garanterat något han aldrig ätit förut. 
 
Nu kan Smolanedi bli andra redan existerande maträtter…det hänger liksom mer på ingredienserna som kräver uppätning. Och att det hela handlar om en skåpsrensning. Och nu hade vi en massa grönsaker som behövde tas omhand, de riskerade att bli dåliga annars. Och därför blev det en variant på ratatouille. 
 
Så dagen innan den skulle ätas (när annan mat ändå skulle lagas) så slogs denna Smolanedi/Ratatouille ihop. Vi gör gärna så, förbereder och lagar flera saker när ändå tid ska ägnas åt spisen. Och vi kan varmt rekommendera folk därhemma i stugorna att vika söndagarna åt att ta hand om matrester och äta Smolanedi. Det kan bli vad som helst. Fram med allt bara, rensa kylskåp och skafferi. En soppa, en paj, en pasta eller en pytt. Och vips så slapp du gå till mataffären den dagen och du hann städa och förbereda hemmet inför en ny arbetsvecka medan Smolanedi puttrar på spisen. Du spar såväl tid som pengar och det gillar inte bara snåljåpar som vi, har vi märkt. 
 
Purjolöken och paprikan och en halv lök krävde en snar åtgärd…det gav idén till en grönsaksröra…
 
Under tiden röra puttrade så rensade och sorterade Styrman i linneskåpet… Grönsaker, en burk krossade tomater, vitlök, timjan, peppar, ev buljongtärning och salt efter behag. Och om man inte är rädd för socker så kan man ha i ett uns av mangochutney eller ett sprut med ketchup i (styrman slår dessutom i några droppar vinäger för att få upp syran…smaksak).
 
 Färdig och upphälld på burk och så in i kylskåpet till morgondagen. Till detta äter vi varken potatis, pasta eller ris. Utan vi väljer någon proteinkälla. Och så en (annan) sallad till. Själva ska vi äta fågel till grönsaksröran, men det går ju bra med vadsomhelst. Och glada vegetarianer kan ju äta röran till bönbiffar exempelvis.
 
Vi brukar inte handla någon ny mat och fylla kylskåpet förrän efter vi gjort en Smolanedi. Kylskåpet tenderar att eka och vi passar då på att torka ur och göra ren i kylskåpet. På så sätt så har vi bra snurr på alla varor vi bär hem från affären och vi behöver aldrig kasta mat. Vi sparar allt! Tills det är dags för en ny Smolanedi-dag. 
 
Så varsågoda gott folk. Tipset kostar 3 kronor och kan swishas över till Kaptens konto…
 
Skicka gärna bilder på era Smolanedi. Kanske vi kan starta en ny trend.
 
En Smolanedi-trend!
 
 
Skepp o Hoj!

4 reaktioner på ”Smolanedi…

  1. Hej på Er. Jag levde i norrland under nästan 1 år. Jag gjorde lumpen där och av mina vänners föräldrar blev jag bjuden flera gånger på SMOLANEDI.Grunden som jag mins va långmjölk blandad med havre renkött potatis grönsak m.m.Smaken kan man nog diskutera, men magen sa OK och vi fick god energi hela dagen. På kvällen tog vi en SMOLANEDIVODKA och sov gott hela natten. Kram FELIX

    Gilla

  2. Pappa brukade äta något han kallade för brösull.Det var mjölk eller fil som han bröt ner lite halvtorra brödkanter i eller knäckebröd. Ett sätt att ta vara på brödet istället för att kasta.

    Gilla

Lämna ett svar till Anonym Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s