Livet innehåller för lite lek. Och för mycket allvar. Särskilt när hälsan inte är med en så blir man varse om detta. Och det är i dessa stunder som man ibland reflekterar över vår värld. Allt ska vara så korrekt, och inte minst genom oskrivna lagar så ska vi följa det som anses vara normalt. Annars är du avvikande. Annorlunda. Ibland protesterar någon som gör något som får en härlig effekt på samhället, likt en liten tjej som startade Rockasockorna-rörelsen där alla för en dag uppmanas gå i två oliktmönstrade strumpor. Allt för att hon vill markera och påvisa att det är ok att vara annorlunda (hennes storasyster har downs syndrom).
Vi två tycker om att leka, vi lekte ju redan som barn. Men vi har nog haft en rätt lång period bakom oss där vi inte rört oss i en så leksam miljö och heller inte orkat plocka upp leken i oss. Stress och tidsbrist dödar leken och skrattet. Nu har vi tagit fasta på leken igen..vi hade för en stund glömt av den.
Som kommentar på förra inlägget så fick vi en återkoppling från Helenas dotter. Som tyckte att alla de människor som gör intrång på båten, borde få gå på plankan som straff. Det låter ju rätt elakt så säg. Men så fick Helena upp synen för sitt inre, att likt skapat som ur miljön ur Disneys film Peter Pan med självaste Kapten Krok, låta våra oinbjudna gäster bli kommenderade upp på en bättre landgång som slutar med ett steg ut i Nissan. I Peter Pan-filmen så är Kapten Krok maniskt rädd för krokodilen som bor där. Krokodilen tickar, om vi minns rätt så är det för att han svalt en klocka och det är krokodilen som en gång ätit upp Kaptens Kroks hand så han fick ersätta handen med en en krok. Och efter den dagen så går han under benämningen Kapten Krok (vad han hette innan verkar dock ingen veta)
Våra oinbjuda gäster behöver dock inte vara rädda för någon krokodil i Nissan i alla fall.
Att Helenas barn minns filmen in i minsta detalj beror nog på att den rullat i barndomshemmet ett hundratal gånger. I en odubbad engelsk version utan svensk text så blev det en bra språklektion. Och barnen hade skoj. När inte det tittades på film så lekte man, fyra barn hänvisade ut på bonnvischan bland koblajjor och långt från kompisar och måttlig mängd med leksaker. Än idag när de får möjlighet att ses så leker dessa fyra kidsen tillsammans, där äldsta i år ska fylla 30 år. De är fyllda med hyss och de busar och gillar att reta gallfeber på deras stackars mamma. Men att se att de fortfarande leker och har kul ihop och där ingen konkurrens råder mellan dem värmer gott i mamma-hjärtat. Tyvärr ges inte tillfällena för ofta, men kanske det är just av den anledningen som stunderna förvaltas riktigt bra.
Vi har en vän som vill sälja lite leksaker, och om någon är intresserad av dessa ting så lämna ett meddelande så förmedlar vi kontakten. Radiostyrda båtar finns bland annat. Själva är vi nog lite aspiranter på segelbåten.
Vad sägs om denna Riva-båt. En riktig båtklassiker där det ingår ett par brudar som ligger på däck och solar. Riva-båtarna är klassiska båtar, ritade av en av världens skickligaste båtdesigners Carlo Riva. Italiens egna CG Pettersson. Men nu talar vi lack och fernissa och lyx och flärd, vilka båtar, en riktig Riva i St Tropez och så har du inga brudar i hårdplast på ditt däck längre (men möjligtvis silikonförsedda). Och här har du chans att köpa en egen, visserligen får du stå och köra den från land då det bara är en modell. Men priset skiljer också. Vi vet inte vad vännen har tänkt sig för pris alls men först måste man ju veta att man vill ha sig en Riva. Snygg såväl i bokhyllan hemma som i vattnet där du kan leka av dig. Lämna kommentar om du känner dig leksugen.
Den här är Helena aspirant på. Men först till kvarn gäller. Så ser ni en pytteliten segelbåt i Nissan i sommar så är det kanske Helena som tar sig en tur. Lite kryss, slör och läns. Kanske man kan använda den som postbåt, man fäster en lapp på däck och seglar till mottagaren. Vi skulle kunna skriva ”fika på M/S Sunshine kl 15” på lappen och segla över till Konstruktörens båt. Men jobbigt om båten hamnar fel, Kustbevakningen kanske dyker upp med en kanelbulle i högsta hugg.
En tuff liten fiskebåt. Nu har du chansen att äga en fiskebåt precis som vi. Fast denna kräver inga dyra upptag på varv och underhållet är enklare. Häng i en lina ner i vattnet med krok och en daggmask och vips så har du en äkta fiskebåt. Jäkla så skoj. Nu kanske inte det är tanken men visst vore det häftigt och till middagen kan du väga på dina hälar och dra i hängslena likt en gammal garvad sjöman och förkunna -Jo i dag fick jag en storfångst när jag var ute med fiskebåten min, fångsten vägde halva båtens vikt!!
Eller varför inte denna. Krävs ingen skepparexamen ens för att framföra. Kolla in detaljerna, tågvirket, frälsarkransen och livflotten. Inte konstigt att det kliar i fingrarna.
Som sagt, dessa och säkert mycket mer, även ting som flyger i luften (alltså de exploderar inte) finns att köpa. Väl bevarade men begagnade och det torde göra något åt priset. Hör av er så förmedlar vi kontakt. Lämna en kommentar i inlägget om du är intresserad.
I väntan på att få äga en radiostyrd segelbåt så håller Helena på att slipa på en liten träbit i småstunder. Hon såg på Martin Timell hur man gör drivved på konstgjord väg. Och en liten tidningshylla är nu tanken att få se dagens ljus. Det går inte fort, det är meningen att det ska vara lekfullt och då vet man aldrig hur lång tid saker får ta. Men resultatet kommer att redovisas i ett kommande inlägg. Litet lagom projekt. Det viktigaste är att det är skoj. Allt annat är oviktigt.
Hela havet stormar!
Tjoppe o Helena
projektsunshine.se 