Kurar i skeppslyktans sken

Årets mörkaste dag, nu vänder det. I hamnen så är vi några få själar kvar, men vi har det rätt så mysigt. Som i vår uppväxt, när sommargästerna åkt hem för sommaren så infann sig lugnet igen. Flera av båtarna har fixat fin adventsbelysning och det blir ett glatt inslag i den annars så bortkomna del av samhället vintertid. När vi var barn så åkte vi båt varje dag vintertid, man höll isrännor öppna och det fanns isbrytande båtar. Eller så tog man sig fram på isen, till och med bilväg anordnades på isen de åren som det blev rejält kallt. Det var en levande skärgård året om och vintern var minst lika spännande som resten av året, om inte mer. Oväsendet som uppstod när isen sprack upp om våren, ljudet från tjocka isflak som sakta makar på och skjuts undan av en båt. Eller isfiske, och när man fick upp sin fångst och la den på isen så var man övertygad om att firren var död – ända tills man tog in den i stugvärmen igen. Och ack så den dumma leken att gympa på isflak. Det var de vintrarna vi kände till. Annorlunda är det här, vi blir rätt så ensamma fast båten ligger nästan mitt i stan. Och alla människor som har båtar som intresse i vår hamn har tagit upp sin båt och ställt den i ett båthus. Kvar finns ett fåtal, en aktiv fiskebåt, några segelbåtar och båtar med större tonnage. Ingen skärgård, och i den mån vi får is, så ger den oss mest besvär.
 
Det är i alla fall rätt mysigt att minnas tillbaka sin barndom. Och Stockholms Skärgård räknas, trots sin närhet till huvudstaden, som en glesbygd bara man kommer tillräckligt långt ut. Du har kanske bara ett par-tre turer om dagen med Vaxholmsbåt vintertid. Tjoppe tillexempel hade utedass, men med tiden så fick de en modernare toalett inomhus, men absolut ingen fin porslingtoa a la Gustavsberg. Utan en så kallad packtoa. Och den fanns kvar i huset på ön så länge Tjoppes familj ägde huset i alla fall, vi pratar om 80-talet så det var inte på stenåldern precis.
 
Ibland längtar vi tillbaka till skärgården, det är en annan natur och ett annat liv. Fast det såklart, det finns inga havskräftor på ostkusten.
 
Ombord så har det hänt en del. Vår fotokonst har vi fått på plats.
 
Ett femtontal tavlor pryder nu väggarna. Alla med ett marint tema.
Just inget är rakt på vår båt så det är rätt så spännande att hänga upp tavlor. Hmm, hänga och hänga. Här får men gott skruva fast dem i väggen, annars skulle alla hänga på sniskan inom kort.
Vår fotograf hade faktiskt i sitt arkiv foton från vår båt när hon gick som passagerarfartyg mellan Torekov och Hallands Väderö. Så vi har ett par fina bilder från denna svunna tid.
När Konstruktören klev ombord så gick han runt och tittade på tavlorna som om det vore ett Vernissage. Ja kanske besöker man oss även för tavlornas skull, vad vet vi.
Och det är många fina motiv. Vi tackar Daniel så mycket för de fina bilderna, vi är väldigt nöjda.
 
Annat som hänt ombord är att vi fått vatten till diskavdelningen.
Sakta men säkert faller bitarna på plats.
Och duschmunstycket kan man smidigt klicka fast på väggen när man inte använder det.
I övrigt så handlar nog en hel del av vår tid nu till den stundande julen. Vi har fyllt baren.
Fast en hel del är faktiskt alkoholfritt. Några favoriter vi funnit i årets alkoholfria sortiment är dels en mousserande som smakar champagne!
 
 
Det mousserande vinet heter Richard Juhlin. Det är den svenske champagnekännaren och författaren som ligger bakom detta i Helenas tycke mästerverk. En blanc de blancs – det vill säga gjord på endast gröna druvor, chardonnay. Atikelnummer är 1979 och priset är 89 kronor. Normalt är det lite svårt med att hitta bra alkoholfria konkurrenter till det konventionella alkoholtillbudet. Men detta bubbel får 5 fiskebåtar av fem möjliga.
 

 
Ett annat trevligt inslag är en alkoholfri julöl från Mikkeler.
Nu har vi köpt in dryck med alkohol i också. Men helt klart så är kanske det alkoholfria utbudet det absolut mest spännande just nu. Och vill man som vi ha fest och god mat och dryck ofta, och man sliter hårt om dagarna – ja då är inte fel att varva med en och en annan nollprocentare.
 
Nu väntar skinkan på att kokas, och sillen blir inlagd ikväll och köttbullarna rullas närmaste dygnet också. Så det blir nog en trevlig jul ombord kan vi tro, väldigt mysigt. Väldigt mysigt. VÄLDIGT MYSIGT.
 
Kurar i skeppslyktans sken!
 
Tjoppe och Helena
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

4 reaktioner på ”Kurar i skeppslyktans sken

  1. Hej Duktiga ni!
    Är väldigt stolt över att ni har valt att pryda er fina båt med bilder från mej.

    God fortsättning och det har vänt!

    Till våren blir det flygfilmning!

    Altt gott till er!

    Gilla

Lämna ett svar till Projekt Sunshine - Trålaren Orskär Avbryt svar