Vi vill minnas något år då SMHI hade så vansinnigt fel i sina prognoser, och att det hela tiden blev sämre än de sagt. Denna sommar har de träffat betydligt bättre och de gånger som det inte stämt så har vädret varit bättre. Igår skulle det bli blixtar och dunder och varningar gick ut. Nu blev det nog lite åska i länet, men där vi befann oss så var det vackert väder. Vi bara njuter av att ha fått en sån lång och ledig sommar och önskar oss en fortsatt fin höst som kommer ge oss bra byggdagar.
Vi har monterat vår trapp ner från relingen.
Först lite diskussioner om hur vi skulle fästa vår mahognypjäs.
Med rostfria fästen där den sitter skruvad i såväl däck som relingskant så kan den inte ta vägen någonstans nu. Vi ska inom kort fixa till ett räcke som man kan hålla i när man ska skutta upp och ner.
En annan ack så liten detalj men ändå så viktig har kommit på plats.
Vi har saknat en kläpp-tamp. Nu är den inhandlad.
Så där ja, nu är den på plats.
Det börjar bli rätt så fint i och kring vår båt, alla små detaljer bidrar till det färdiga målet. Och att Helenas blommor på silltunnan ännu står sig vacker gör ju inte saken sämre.
Tack Stellan för den fina bilden.
På inköpslistan har vi kunna styrka ännu en sak.
Handtag till byssandörren, samt två till som ligger och vilar tills vi har fått dörrarna till städskåpet och tross-skåpet.
Sen till en betydligt svårare sak. Det är alltid en avvägning, vilken tid vi kan ge alla glada människor på kajen. Att stå och prata med alla är otroligt berikande och vi har fått många avgörande tips via dessa små obetydliga möten. Men ibland håller inte tidsschemat. Den som nyss pratat med oss vet inte att vi har haft fjorton till samma dag och några dagar har blivit så infernaliskt ineffektiva. Och här måste vi skilja lite på familj/närmaste vänner och bekanta och obekanta. Vi kan inte hur mycket vi än vill, ge för mycket av vår dyrbara tid för då hinner vi inte öppna upp vår verksamhet nästa sommar. Och alla vill gärna komma in och se, för de har hört så fint det är ombord. Vi tackar det ödmjukaste och hänvisar i fortsättningen till vår blogg som blir vårt fönster ut mot omvärlden. Och visst kan vi tänkas visa upp vår båt, men då får man vidtala oss i förväg så vi har möjligheten att styra tidpunkten. Vi tror säkert alla förstår vår situation. Det hela fick sin kulmen när vi en natt stod med främmande människor ombord när vi låg och sov. Då var måttet rågat.
Så alla som promenerar kommer nog att se oss i gula tröjor framöver och inte oranga. Tjoppe får ge sig på färgen, men med M/S Sunshine och Café Sunshine så blir ju gult jättebra.
Framsidan på tröjan.
Och baksidan har vi denna text.
Vi hoppas att tröjorna kommer att leda till positiva reaktioner trots vår vädjan om att får lite arbetsro. Idén kommer från en långseglarfamilj som inte höll på att hinna passa in schemat inför avsegling för alla glada människor som ville prata en stund. Och har du en passadvind att passa in så står det mycket på spel. Samma för oss, vi måste kunna öppna upp inför en sommarsäsong.
Nu påbörjar vi tillståndsförfarandet och bygger klart det sista. Många små detaljer återstår, en hel del inköp och en massa administrativt och kontakter med myndigheter och leverantörer. Och när vi en dag öppnar upp för våra gäster, ja då är ju alla välkomna in och titta. Fast det kostar en kaffe förstås *smile*
Väl mött på kajen, ropa gärna HEJ och vinka när ni passerar!
Tjoppe och Helena
projektsunshine.se 
Det är de små detaljerna som gör det. Men det är också många.En fröjd att se.
GillaGilla
Tack Stellan, visst är det detaljerna som gör det och mååånga är de. =)
GillaGilla
Ja, en detalj jag kom att tänka på, att det förflutit 5 år per den 7 juni 🙂
GillaGilla
Hej
Beställer en kaffe med kanelbulle till 2014.
Ha det bäst. Med vänlig hälsning Daniel
GillaGilla
Det är noterat, kanel eller vanilj?? =)
GillaGilla