Även den gigantiska ringnyckeln har blivit svartmålad. Men med mörka moln som drog in så valde Helena att måla nyckeln inne i bilen. Jo det är sant, det mesta går, med bra fantasi. Ringnyckeln är till vår nödstyrning, om den hydrauliska styrningen skulle klappa ihop.

 

Vi stressar inte direkt nu, livet har varit lite rörigt på sistone, så vi njuter av att kunna ta det lite lugnt. Och jobba på båten, men bara om vi har lust. Viktigt är att fika, en trevlig paus och att kunna vara tillsammans. Senaste fikat blev på Konstruktörens båt tillsammans med en kompis till honom. Vi brukar ju sätta egna namn på folk, så denne kompis får således bli Kanariefågeln, då han kommer från Kanarieöarna, och hamnat i kalla Sverige av någon anledning. Något som Tjoppe har lite svårt att förstå. Att lämna värmen frivilligt måste hänga ihop med något extremt som 1. Världens största förälskelse  2. Världens bäst välbetalda jobb  3. Inbördeskrig, svält och radioaktivt nedfall i hemlandet. Under vilken kategori Kanariefågeln hamnar vet vi inte men vi tror inte att det rasar något krig på Kanarieöarna i alla fall. Fikat var trevligt och vi fick även samtidigt veta att vi har ”Kanarieleser” som följer vår blogg. Även Iran och England och säkert en och en annan världsomseglare hittar till vår blogg också, rätt så fantastiskt vad man kan göra med teknik idag. Men säg inget till Tjoppe bara, för han kämpar på bra med att bli analog.

 

Skepp och Hoj

 

Tjoppe och Helena