I flera dagar har vi nu dragit fram plastfat, glas, hinkar och rollrar medmera. Och så har vi fortsatt vårt eviga plastande av reling och styrhyttstak. Då Cirkus Scott har slagit sig ner i staden och bara två hundra meter från båten så har vi haft nära till såväl elefanter som förbipasserande människor. Och många trevliga kommentarer om hur fin båten blir har vi fått. Men den bästa kommentaren kom från en pojke i 8 årsålder. När plastfatet började bli något tomt så la vi upp den på stenmuren intill Tullhuset. Och där låg det, det stora blåa fatet med varningstext och märken på. Pojken närmade sig med sin familj, hoppade till av förskräckelse när han ser fatet och tittar sig runt efter var han kan ta skydd och samtidigt pekar han mot fatet och skriker;            -AKTA; DET ÄR SPRÄNGMEDEL!! Med en otrolig inlevelse så sprudlade han ur sig teorier om hur sprängmedlet hade hamnat där på muren. 

Utsikten från vår båt, Cirkus Scotts otroligt stora tält restes på ett par timmar. Ena dagen så rymde en elefant och han spatserade runt i hamnområdet.

Vi fortsatte vårt plastande fast babordssidan av relingen. Där har vi vattnet på utsidan och kunde inte längre ta hjälp av kajen att stå på. Då blev det flotte och stege. Tjoppe på utsidan och Helena på insidan av relingen och så lät vi hinken med plast gå emellan och vi plastade bit för bit. På väderleken var det lovat uppehåll. Och med nästan allt färdigplastat, så vad händer. En jäkla liten mörk molntuss passerar ovanför båten och släpper lite stänk. Om någon har undgått att se Tjoppe arg, så ska ni vara glada för detta. Om en bil går sönder, en motor, en bro rasar eller ett höghus lika så så blir han inte arg. Då skulle han bara bygga upp det igen. MEN REGN! Och vår nyplastade reling som inte hunnit härda riskerade att bli förstörd.

Svordomarna haglade över hamnområdet. Och inte bara en gång.

Där kom den igen, svordomen! Vokabulären är inte till för barnaöron vill tilläggas. Vi försökte hålla över byggplast över relingen men det blåste för mycket så det var inte lönt. Vi tittade på klart.se för att se om de ändrat väderleksprognosen. Den sa att det skulle vara en stor sol över oss.

-JAG HATAR METEOLOGER!! Tjoppe var inte nådig. -JAG HATAR DET HÄR LANDET! Och medan han fortfarande klampade runt på båten i ilska så slutade det faktiskt att regna. Då tystnade den arge mannen och vi kollade in plasten. Var den förstörd? Tjoppe rollar ur mer luft med aceton för att se om allt var förstört men vi verkade ha klarat oss. Puh! Sen kom solen tillbaka och vi kunde fortsätta. Vi höll på till sena kvällen och kunde sätta punkt när hela relingen runt om var plastad. Även det fina fotavtrycket var tillfixat.

Så med facit så blev det ändå en mycket trevlig arbetsdag med hela relingen klar. Återstår gör styrhyttstaket. Vi åt en sen middag och innan vi gick in så vattnade vi jordgubbsplantorna i växthuset. Det växer och knakar och Tjoppe verkar inte ha något emot trädgårdsmästaryrket. Men meteorologer, de bör hålla sig på avstånd!

Vi somnade bums som vanligt och det blev en regnfri natt. Skönt för Helena och Jordgubbarna!

Ta skydd! (kan gälla så väl mot sprängmedel som Tjoppar!)

Tjoppe och Helena