Vi har haft en spännande dag på båten. Vi har inte varit ner i lastrummet sedan innan hon sjönk till Nissans botten. Den öppningen vi har haft har varit i däcket och bara varit en liten öppning för att kunna få ner en eventuell pump. Den gamla nedgången satte vi igen i och med det att vi la nytt däck och att de nya nedgångarna skulle placeras på nya ställen.

Vi har nu börjat röja framme i skansen, det vill säga nertill framme i fören. Mellan skansen och lastrummet står ett skott som vi nu har öppnat upp. Det ska bli en dörr till den korridoren som ska löpa längs med båten och det blir den vägen vi kommer använda för att nå skansen när bygget är klart. Öppningen från skansen upp till däck ska fortfarande finnas kvar men ska fungera som en av nödutgångarna för hela båten.

Vi  fick nu för första gången krypa in och se hur båten såg ut efter det hon sjönk. Det var spännande och det kändes som man var på vrakplundring. Fast på sin egen båt då förstås.

Så här ser det ut när man kommer ner i skansen.  Öppningen finns rakt ovanför och ska finnas kvar som nödutgång även i framtiden.

Tjoppe börjar öppna upp skottet där dörröppningen ska bli.

Det står saker ivägen på insidan så vi har problem att öppna upp mer i detta läge. Och då Helenas bak är lite mindre än Tjoppes så får hon vara först med att krypa in i lastutrymmet. Trångt, men spännande. En lampa får följa med för det är kolsvart därnere.

-Hej hej, nu är jag på insidan. Ska kolla runt lite först bara….säger Helena.

Och i lastrummet låg allt huller om buller sedan förlisningen. Fast båten självt ser mycket bra ut och har inte fått några skador. En och en annan detalj såg dock ut att ha blivit hundra år gammal. Denna bygglampa var precis nyintallerad när båten sjönk.

Vi bröt sedan upp skottet så även Tjoppe kom in och så inspekterade vi tillsammans. Det ska bli otroligt spännande och kul att få fortsätta. Tyvärr hann vi inte mer denna dagen då annat jobb kallade.

Killroy was here!

Tjoppe och Helena