Har du inte hört om Kollaborativ Ekonomi så lägg det på minnet. Det är något som är på frammarsch.
Man skulle kunna tro att vi två är lite bakåtsträvare, ett medelålderspar som är emot utveckling och helt plötsligt vill sluta konsumera. Och detta gör vi genom en protest där vi sätter oss i en segelbåt och självstraffar oss med knappa resurser. Nä nä nä, så är det inte. Flera sidor av ett långseglarliv bygger just på Kollaborativ Ekonomi. Se bara företeelsen där vi seglare byter böcker med varandra ideligen. Bokhyllan är begränsad och alla böckerna är lästa och sannorlikheten att hitta en svensk bok i bokhandeln utomlands är högst begränsad. Då är det ju utmärkt att när man träffar på andra långseglare i vikar och hamnar, att man byter lite av de böcker man har med varandra för att kunna fylla på med ny underhållning. Riktigt smart.
Kollaborativ Ekonomi, eller delandets ekonomi skulle man kunna uttrycka sig, finns på flera plan i samhället idag och det poppar upp nya företag ideligen som är sprungna ur ett kollaborativt tänkande. Alla de fenomen som samåkning, att bo i kollektiv och faktiskt en gemensam tvättstuga i ditt bostadsområde är exempel på delandets ekonomin. Således inget nytt. Men något håller på att hända. Då Kollaborativ ekonomi till största del var något som anammades hos vänster- och miljösympatisörer så har kollaborativa lösningar börjat ploppa upp inte minst bland unga välutbildade som gärna tar hjälp av modern teknik och utvecklar.
I takt med att det moderna samhällets framväxt kunde en medelklass frigöra sig fran det traditionella delandet såsom spårvagnen, badhuset, tvättvinden och frysföreningen. Nu kunde alla ha egen bil, eget badkar, egen tvättmaskin och egen frys. Men nu har masskonsumtionssamhället börjat bli mättat och allt fler har fått upp ögonen för konsumtionens baksidor. Inte bara ekonomiskt utan även socialt. Idag söker sig främlingar i större grad sig till varandra där man delar tjänster med varandra. Digitala plattformar, omdömessystem och betaltjänster har gjort det enklare för främlingar att dela, hyra, låna och byta resurser. Det kollabora inslaget bygger på att människor i någon mening är medskapare av varorna eller tjänsterna snarare än passiva konsumenter som köper en standariserad vara.
Några exempel på bildelningsplattformar.
Skjutsargruppen startades av en grupp studenter och har idag ca 60.000 delare på hemsidan. Skutsargruppen har samarbete med vissa kommuner och län. Principen för samåkningen är att resenärerna delar lika på kostnaden eller att medåkaren blir bjuden, något vinstintresse finns inte.
Flexidrive är den största plattformen för att hyra en grannes bil. Hemsidan som startades 2011 erbjuder bilägare som är villiga att hyra ut sin privata bil. Företaget har avtal med ett försäkringsbolag som tar över försäkringen under hyrtiden.
Car2go är ett nystartat projekt i Stockholm där 240 små tvåsitsiga Smart-bilar finns att hyra. Lediga bilar söks via en karta i appen. Bilar kan stå nästan var som helst i city. Med en kod kan man boka och låsa upp bilen med telefonen.
Man kan således lämna bilen där man vill förutsatt att det är inom Stockholm och nya hyrare hittar via karta i appen (via GPS) där man ser vart bilarna står. Och de är således så många att det brukar finnas någon nära.
Man kan ju tro att detta skulle ta udden och slå ut en del av kollektivtrafiken men det är precis tvärtom. Utanför Karlstad i ett mindre samhälle gick byborna ihop och började samåka till och från stan. Nästan alla pendlade från byn dagligen, och bussen gick med glest schema. Den kvinnan som grundade idén hade svårt att få i hop det med logistiken hemma och familjen stod inför behovet att behöva ha en till bil i hushållet. Genom samåkningsgruppen så klarade hon nu att fylla behovet utan ännu en ny bil som till största del ändå hade stått oanvänd. Nästan hela byn använder sig utav samåkningen och ibland så åker man med ena sträckan på morgonen men hittar ingen samåkning tillbaka som passar i tid och då tar man bussen hem. På så sätt har kollektivtrafiken blivit flitigare använd och bussturen står inte längre hotad inför nedläggning.
Till det faktum att nästan alla bilar står stilla, 96 procent av tiden står den oanvänd och i snitt transporterar varje bil 1,2 personer. Om man såg på Sveriges bilflotta som en maskinpark i en industri så skulle chefer och ekonomer genast sätta in effektiviseringsprogram.
Ta kläder tillexempel.
En skandinav konsumerar i genomsnitt 15 kilo kläder per år. ca 35 procent över det globala genomsnittet. Man har mer än 120 plagg i garderoben men använder endast en femtedel av dem regelbundet. Och för varje plagg vi shoppar går det år tonvis av resurser. Bara för att tillverka ett enda par jeans så går det åt 3625 liter vatten, 3 kilo kemikalier och 13 kvadratmeter landyta. Svårt att få en bild? Det är som att gå runt med tre mjölpåsar med kemikalier kring dina ben. Och om resten av världen börjar shoppa så mycket som vi så kommer vi behöva stå med två och ett halvt jordklot år 2050. Det här vet vi, men trots att vi inte behöver fler par byxor och vet att det är dåligt för miljön så kan vi inte låta bli att köpa mer, köpa nytt.
Men kanske är något på väg att hända. Second hand har blivit inne. Klädeshandlare har lagt till uthyrning av modekläder som en del av sin verksamhet, Filippa K erbjuder att man kan få hyra modekläder. På så sätt gagnas såväl designare som vill nå ut med sina skapelser, kläderna slits inte utan hyrs ut många gånger innan de är uttjänta och för hyraren så är det en möjlighet att utöka sin garderob utan att äga. Ska du på fin middag eller en anställningsintervju så kan du hyra snygga kläder för ändamålet och sen lämna tillbaka. Du behöver inte tvätta och du behöver inga stora förvaringsytor hemma.
Plattformar för att hyra mammakläder, sportsutrustning, leksaker, verktyg, mat och turism poppar upp som popcorn på marknaden.
Andra plattformar är små nystartade företag som delar på hyreskostnaden, delar på kopiator, delar på fikarum och kök, delar på kontorist där de anställt en gemensamt. Delar konferensrum. Unga företagare som helt plötsligt får arbetskamrater och socialt trevligt istället för att sitta ensamma någonstans. Man har sitt privata kontorsrum men i övrigt så delar man andra gemensamma behov som annars kanske inte skulle kunna möjliggöra företagets första år då man är känslig för kostnader. Ett exempel är Science Park som idag finns över hela landet. SISP grundades 2005 genom en hopslagning av de två ideella föreningarna SwedSpin och SwedePark. Idag driver de närmare 80 innovationsmiljöer över hela Sverige.
Idag finns delandets ekonomi inom en rad tänkbara och otänkbara områden. Den mest fashinerande plattformen måste vara Wikipedia som är ett gratis uppslagsverk på nätet. Artiklarna skrivs och kvalitetskontrolleras av dess användare och den är öppen för alla. Den granskas av den stora massan och redigeras ideligen. Det är världens mest uppdaterade uppslagsverk som ingen bok i närheten kan jämföra sig med. Den skrivs av inte bara experter utan även av vanligt folk för att på så sätt få in andra aspekter på kunskapsområdena, såsom tillexempel sociala. Och det fungerar. Man är inte osams om dess innehåll utan vi rättar oss själva för att ideligen få fram den mest aktuella och sanna kunskapen. Så devisen om att det blir sämre soppa av flera kockar stämmer inte alltid.
Så konsumtionen håller på att förändras och modet kring att äga allt själv och där vi försöker bräcka varandra i att äga mest och dyrast ligger inte riktigt i tiden. Unga människor har inte längre samma förmåner och förutsättningar om efterkrigstidens barn fick och man finner nya vägar för att kunna fortsätta leva med samma standard. Detta gynnar inte minst miljön, och för de företag som lever på snabb konsumtion får ju liksom alla andra på marknaden rätta sig efter de vindarna som blåser. Marknaden styr men förhoppningsvis så börjas det tillverka mer hållbara produkter som vi behåller längre och som inte bidrar till enorma sopberg. Det märks på många platser, idag strävar man efter riktig och bra mat, leksaker som inte innehåller gift, kläder som producerats under mänskliga förhållanden… Den lilla människan låter sig inte längre luras av etablissemanget och industrin. Man ifrågasätter och finner svar själv och i och med det lösningar. Vi människor litar inte enkom på forskare och myndigheter. Vi ser att korthusen falla kring en del gamla sanningar som inte visade sig stämma. Idag rasar debatten kring tex fett och socker, kring statiner och kolesterol, som båda visat sig stå på svag grund. Kommerciella intressen bromsar möjligheterna att ta fram och utveckla sanningarna. Men likt Wikipedia så söker vi själva och köper inte allt som påstås, vi människor kräver bättre forskning av oberoende forskare. Allt kan inte säljas med mördande reklam idag, den konserverade gröten full av tillsatser är hotad till existens. En jädrans tur!
Kollaborativ Ekonomi – Lägg det på minnet! Sammanfattningsvis är du inne om du lånar, återanvänder, hyr och lagar din saker! Kollaborativ ekonomi betyder samarbeten och möten med människor, det stävjar ensamhet och stärker sociala band. Tillsammans är vi starkare.
(För den som vi läsa mer så kan man söka via Naturskyddsföreningen)
Skepp o Hoj!
projektsunshine.se 