Vi har gjort en välbehövlig brejk, vi tog ledigt en helg för att fira våren och Helenas födelsedag med åka till småland. Här följer några fina bilder från vår helg på den ostliga sidan.

Helenas familj förfogar sedan början på 60-talet över ett litet torp, där alla kusinerna har tillbringat sina somrar under uppväxten. På torpet står tiden stilla, avsaknad av vatten och el och med pump på gården och utedass, gör att här infinner sig lugnet. Vi hade en fantastisk vårsol som värmde gott mot husväggen.

Med batterierna laddade så åkte vi därefter västerut. Det behövs inte så många timmars vila och miljöombyte förrän man vill tillbaka till båten. När vi packat ur bilen så åkte vi ner en sväng till kajen.

Tjoppe som ägnat tiden åt skylightbygget passade på att måla en sväng. Den gamla skylighten som vi tänkt använda var tyvärr för dålig. Så det blir en helt ny.

Under tiden passade Helena på att klä soffan. Efteråt blev det en provsittning.

Så rätt beslutet var att få ner en riktigt soffa, bekvämligheten är viktig. I synnerhet med att åldern börjar infinna sig menar Helena som lagt ännu ett år bakom sig.

Sen blev det lite dammsugning, fika och några lister..

Här har vi fått dit lite eklister runt klacken som döljer diverse rör.

Och skåpsluckorna har fått magnetlås monterade.

Inspektion och lite trevligt planeringssnack så åkte vi därefter hem. Nu har vi stakat ut målen de närmaste veckorna och det kliar i fingrarna att få sätta fart. Vi lär återkomma!

Medvind!

Tjoppe och Helena

Några små detaljer har vi fixat. Sanningen är att även detaljer kan ta sin tid. Hur fort sätter man dit en toalettstol egentligen? Allt beror på hur det krånglar, och i detta fall så är det något trångt i toabåset och det behövdes tre händer för att trä på muffen på utkastet på baksidan. Med dock fanns det bara plats för en person. Om någon hade kommit på besök när vi stod där i ett virrvarr om varandra så hade det nog sett rätt komiskt ut, till gränsen erotiskt. Snickarbrallorna satt dock på hela tiden intygas heligt.

-Skitunge, kan du komma hit och hjälpa mig? Vi bytte plats, Helena först och Tjoppe bakom som har större räckvidd, och med tre händer får vi till slut dit den.

Tjoppe pustar ut efteråt sittandes som en kung på tronen, WC-tronen. En liten skada på tummen inspekteras. -Den läker nog med god mat och vin, säger Tjoppe och blinkar menande till Helena.

Nästa påsättning blev diverse eklister. En sista touch och det hela börjar se färdigt ut.

Locket på, här under har vi gömt alla rör, även här ska en eklist pryda kanten.

Helena hade slagit sig ner framför vinkällaren med en färgburk. Nu ska lådan målas invändigt.

Målningen var snabbt fixad och efteråt blev det täckpapp på för att slippa få ner damm i lådan.

Nöjda för dagen så blev det hemfärd för lite mat och omplåstring av Tjoppe. Och efteråt en bra film, enligt Tjoppe. Helena hade dukat under för tröttheten och kollade insidan av ögonlocken, en rätt skön men tråkig film.

Svag bris!

Tjoppe och Helena

Det var en härlig sol som värmde några plusgrader som fick snön att ge vika. Lite kallt i blåsten, men med lä så värmde solen riktigt gott.

Med varsin kopp te och det marina fikatillbehöret en halv glassbåt var, så njöt vi av den tidiga våren.

Fiskmåsar, svanar och vårfåglar fyllde kajen med en kakafoni av läten, ackompanjerat till ljudet från människor som kommit ur sina vinteriden för att ge sig hän sina projekt. Det sågas och spikas och plockas och röjs mest överallt nu.

Och oavkortat så kom vi in på just detta när vi satt där med vår fika. Om våren och sommaren, solen och värmen och den fantastiska miljön som finns längs med Sveriges kuster. Vi har förmånen med vår båt att kunna uppleva denna miljö hur mycket vi vill. Vi behöver inte besöka paradiset, vi finns i det.

Helenas lösning på att få solen att värma mer, att skydda sig från vinden med hjälp av bilen var en bra lösning. Det är stort och öppet på kajen och det finns inga naturliga lä-platser.

Och nu närmar vi oss tiden, då solen står högt på himlen och värmer gott, utan vindskydd. Och solen speglar sig i vattnet och dagarna är långa. Och måsar och andra sjöfåglar ger läte åt tystnaden tillsammans med klucket från vattnet och en och en annan båtmotor. Och segel som hissas och halas när de ska komma och gå mellan hamnarna. Bryggor och vikar. Och människor i rörelse. Ingen stress och inget i morgon.

Det är så här vi minns vår uppväxt i Stockholms Skärgård. Och det är någonstans i detta som vi tog beslutet att det var med hjälp av en båt vi skulle sträva efter dessa underbara dagar vi har framför oss. Tjoppe säger plötsligt till Helena, när vi sitter med ansiktena vända mot solen.

-Helena, jag är fantastiskt glad över att vi köpte vår båt och gav oss in i detta projekt. Helena nickar och håller med. -Vilken tur att jag berättade för dig om min dröm då, svarade hon efter en stund. För det var ju början till allt. En nattlig dröm, där Helena drömde att hon stod i snickarbyxor och hade verktyg omkring sig och en tekopp på relingen och hon blickade ut över havet. Båten var ett fartyg i trä och hon höll på att snickra för att det en dag skulle bli ett café.

Och visst så är det ett hårt arbete med ett projekt av detta slag, ingen stress förvisso men absolut ett i morgon. Men i denna miljö så ges det gång på gång stunder då tiden stannar upp. Och vi lägger ifrån oss verktygen och vänder ansiktena mot solen.

Livet är högst meningsfullt och vi njuter några minuter till i solen med vetskap om att det bara är början, vi har bara kommit till mitten av mars. Sen reser vi oss och går in på båten och greppar verktygen. Så enkelt.

Med solen på väg ner på utsidan så fortsatte vi våra små projekt. Här har vinkällaren fått sina lister monterade runt glaset.

Vi slipper en hel del sågspån på båten nu, när vädret tillåter att vi kan jobba på kajen. Här håller en hylla på att skapas.

Vi har inte visat så mycket av den andra sidan av salongen, där soffan står. Nu har vi kommit till läget att vi ska fästa soffan och bygga in den till viss del. Allt ska sitta fast på en båt. Vi har haft många diskussioner om hur man ska få till komforten på båten. Med svängda skrovsidor så tar en soffa väldigt mycket plats. Med vi valde efter övervägande att inte bygga något eget, som förvisso hade tagit mindre plats. Men komforten med en hemmagjord soffa är det lite si och så med, kuddar som glider iväg och hårt för baken. Nä det fick bli en riktig.

Här håller vi på med hyllan bakom soffan och Tjoppes modellskepp prövas om den får plats i hörnan. Det är förra årets födelsedagspresent, som vi tyvärr inte hunnit rigga klart. Men det blir nog snart av då vi kommer i det läget att den ska pryda salongen.

Innan vi bröt upp för dagen så blev det en stunds målande igen, man har diverse torktider att ta hänsyn till, så målarburken åker fram några minuter varje dag nu.

Vi åkte hem, hyggligt tidigt, och njöt av en trevlig kväll med god mat. Det känns gott att lägga sig på kvällen med en bra dag i ryggen.

Bland kobbar och skär!

Tjoppe och Helena

En glädjens tid har infunnit sig. Vårt glas har kommit. Jo det är sant och denna gång så är det såväl helt som levererat i rätt kulör. Inte ens det tråkiga lappmöglet kunde stoppa oss. Lappmögel? Jo det där vita som kommer från skyn, som de har så gott om norröver. Nu kom det en skruddelus över oss, må detta inte stanna länge. Med plusgrader så borde den nyfallna snön snart vara väck.

Vi for iväg för att hämta glaset, snackade glatt med killarna och tackade så mycket. Bra ställe det där, Sjöstens glas. Vi åkte därefter och inhandlade eklister.

Lister ska vi ha såväl kring vinkällaren samt längs diverse kanter i badrummet. Det finns en hel del att välja på.

En enkel lek att bära på ek, tycker Helena. Tre meter långa bitar, och väldigt tunna. Att bära på stockar, är inget som lockar.

Efter list-inköpet så for vi till en zoo-affär. Nu besöker vi sådana väldigt sällan, då våra husdjur, katten Sopkvast och Janne Giraffer är väldigt små i maten. De kniper en fiskmås då och då när ingen ser, och delar på två.

Nu var vi inte i affären för att titta på djur, vi har ju varandra. Men något fångade vårt intresse iallafall.

-KOM, ropade Helena.  Tjoppe kom och tittade. Helena hade funnit ett stort akvarium med fiskar i. Bara hannar misstänkte hon. Helena förklarade sin teori närmare. -När jag förflyttar mig från ena sidan till den andra så kommer alla fiskarna simmandes efter mig. Hon visar Tjoppe och visst simmar beundrarna efter den snickarklädda flickan.

Till slut så blev det ett enda asflabb. Helena ökade takten, och fiskarna for fram som de vore skjutna ur en kanon. Nu är kanske fisk-race förbjudet i djuraffärer. Men vi tror ingen såg oss.

Här kommer alla fiskarna på en och samma gång! Båda höll på att dö av skratt men lyckades samla sig för det egentliga ändamålet. 

-Dessa är lite väl stora, eller?! Tjoppe kollar in några stora stenbumlingar. Vi är på jakt efter sten, eller mera grus eller grov sand till vinkällaren. Vi finner tillslut något vi finner lämpligt, handlar inget då vi bara var ute efter att reka på marknaden. Passerade några fåglar på vägen ut, ingen fiskmås dock, så vi lämnade dem kvar i sina burar och tänkte att Janne och Katten får jaga föda själva.

Av en händelse så sladdade vi förbi ett konditori och klämde varsin kaffe och bakelse. Utan n tanke på dåligt samvete över kaloribomben så åkte vi ner till båten och baxade in glas-skivan och listerna. Tur att skivan är tung, dryga tjugofem kilo, så man bränner lite kalorier när man bär den. Det är tre meter mellan bil och båt.

Vi la upp planen för dagens arbete. Tjoppe fick i uppdrag att arbeta med vinkällaren och Helena skulle fortsätta i badrummet.

Tjoppe knackar i vinlådan.

Tänk att den galna idén om att ha en vinkällare i golvet på en båt snart är en verklighet. Och att man ska kunna gå på den. Tala om att trampa vin. Man kan också lägga in en väska i vinkällaren och då har man fått en bag-in-box. Tur att lådan är för liten för Tjoppe, annars hade han kunnat spela en scen ur Guben i låddan, den där med Martin Ljung i originalet. Han hade nästan fått plats, för det var en smal rackare, Herr Ljung.

Lådan skruvas på plats, liksom diverse lister och sen läggs glas-skivan på.

Sådär, nu är den på plats. Nu ska den målas invändigt och sen ska sten och vin ta plats. Och därefter ska ytterligare en list läggas på golvet, mot glaset så den ramas in vackert i golvet.

Helena fixar målandet i badrummet. Nu är vi i slutfasen av badrummet. Under veckan har vi dragit rör och fått dit luckor med mera.

Vi är mycket nöjda med badrummet, lite lister och fastsättning av toastolen så är vi nästan i hamn. Ja varför säger man så, att man är i hamn. Vi har varit i hamn så gott som hela tiden. Man vet aldrig i vilka hamnar man hamnar.

Väl klara med dagens uppdrag så avslutade vi kvällen med att bära ner dörren till badrummet.

Fyra Tjoppar och en dörr. Nu ska den sättas på plats och målas och även den kläs med ekfoder. Det är inte bara på triss som det plötsligt händer. Vi fick, när vi stod där med dörren, en känsla av att det verkligen börjar bli klart nere under däck. Allt känns plötsligt greppbart, och väldigt enkelt. Löjligt enkelt. Men det är ju inte hela sanningen.

Som två kalvar på grönbete så åkte vi hem för lite italiensk mat och spanskt vin. Och hela kvällen njöt vi av tv och film – och längtade till båten!

Kasta loss!

Tjoppe och Helena

Ögongodis!! När allt börjar ta plats så blir man glad, vilken belöning. Fast vatten och avlopp saknas än, så riktigt klart är det ju inte.

För vatten och avlopp ska kunna dras så behöver man göra hål för diverse rör.

På god väg..

Nu börjar det ta form. Med rör draget på baksidan så kunde vi sätta dit hyllplan och sidfronten. Insidan har vi målat i verkstan. Framsidan målar vi på plats. Här har vi fått på grundfärgen.

På god väg men störda av att dagen tog slut, och kanske för att vi var sugna på god mat och dryck och lite tv, helg och allt, så bröt vi upp. Nya tag väntas och det snart.

Hissa Segel!

Tjoppe och Helena

Det har varit en bra vecka. Vi njuter av att vara i ett läge där vi kan avsluta delmål med bara ett par timmars arbete. Med en ganska liten arbetsinsats så syns resultatet.

Här följer ett axplock på vad som hänt under veckan;

Uppe på taket:

Janne Giraffers katt har fått se dagsljus flera gånger nu. Den händelsen kanske inte vi kan ta på oss äran för då solen iallafall hittills under vårat liv gått upp varje morgon, självmant. Vi hade utlovat en bättre bild på våra djur, fast denna nog inte blev så mycket bättre. Håll tillgodo. Iallafall så har det slagit oss att våra kajpromenerare ofta har kommenterat vår överbyggnad med att den ser ut som en Noaks Ark. Det var därför vi snickrade ihop Janne Giraffer från allra första början och nu har familjen utökats med en katt. Med Tsunamin som dragit in som en bättre syndaflod över Japan så slog det oss att en båt är inte helt fel att ha. Händer det något så kan man ta med sin familj och sina djur och ge sig ut på havet där allt är säkrare. Vår båt är gjord för att klara Nordsjön i hårt väder. Nu är kanske inte jättevågor ett problem på våra breddgrader, men iallafall..

I badrummet:

Badrumsmöbeln börjar ta form och vi har matt-fernissat möbeln ett par gånger. Badrummet håller på att bli till något mycket bättre än vi först trodde. Framförallt var vi övertygade om att utrymmet var extremt litet och att man skulle få stå hopträngd i duschen eller sitta som en liten dvärg på toaletten eller så hukad över handfatet. Icke, det ser normalstort och inpirerande ut då badrummet är på en båt med sina runda former.

I duschen:

Golvbrunnen är fixad, även rördragningen under golvbrunnsplattan. Golvet i duschen blev en rolig historia. Mindre rolig tyckte Tjoppe var allt kakel i övrigt. Men det mesta får sig ett slut om man kämpar på. Var det värd det?? JAVISST!

En närbild på golvbrunnen. Det är vuxenlek att få förverkliga sina idéer. Det kostar pengar men framförallt tid när man vill få till något extra. Men vad är tid i det stora hela? Tänkte man så, då skulle man ju lika gärna kunna börja äta middagen med sked direkt ur konservburken för att spara tid på disk och dukning. Klart man ska ha sjösten på golvet, marinare miljö får man leta efter.

I den främre hytten:

Sakta men säkert börjar delarna till sovhytterna bli levererade. Här ska lådorna under sängen framme i skansen ta plats inom kort. Vi är högst förväntansfulla. När garderoberna är på plats så har vi egentligen bara sängarna kvar att fixa. Någon vecka till och vi kan ta bort byggpappret hoppas vi. Det ska firas med städning och fotografering.

I verkstan:

I verkstan håller vi på att måla sidan av badrumsmöbeln. Där ska det rymmas förvaring bakom så vi har gjort hål för skåpluckorna och satt gångjärn i dem. Två skåpsluckor i sidfronten och en tredje ska placeras över golvvärmereglaget. Sen när allt är på plats så ska det kläs med eklister. Genomgående kommer man se samma stil och tema på båten, marint och stilrent.

Ett gäng av dessa lampor satt på båten ursprungligen. Nu håller vi på att putsa upp dem och sätta i moderna led-lampor i. Här testar vi om lamporna fungerar. Javisst, varde ljus!! Dessa lampor ska tjäna som nödbelysning på båten.

Sen har vi varit och hämtat toalettstolen. Vi glömde fota den händelsen. Ja den såg ut som toalettstolar brukar göra, fast denna har ett utkast rakt bakåt. När vi kånkade ut stolen så skulle Helena hjälpa till och öppna bakdörren på bilen. Hon ryckte i handtaget men den var låst. Konstigt…eller inte. Det var en precis likadan bil i samma färg som stod parkerad bredvid vår. Och Helena försökte öppna denna någons. Vi provade på nytt med rätt bil och då gick det bättre. Stolen surrades fast och fraktades till badrummet. Snart börjar allt komma på plats även där.

När vi hade nått fram till fredagen så besökte vi vinaffären.

En beställning hämtades, ett Amarone Tommasi i en 3 liters flaska. Magnifik minst sagt. Vinet kan man lagra, länge om man så vill, fast då helst liggandes men den gjorde sig bättre ståendes på bild. Kanske ska den ta plats i vinkällaren, om den får plats då omfånget är rejält. En rolig pjäs och den får vi bryta vid någon större bemärkelsedag. Den är lagom att dela på tio-femton personer så det är bäst vi ringer in några som får hjälpa oss den dagen. Det är bara att anmäla intresse.

Ja vinkällaren, den dröjer. Glaset till vinkällaren går det troll i. Först blev beställningen missad, sen tappades glaset nere i Tyskland så det gick sönder, sen kom det men de hade glömt färga glaset (vinet vill ju inte ha ljus) och nu så är beställningen försenad. Nu har vi blivit lovade att glaset kommer vecka 11. Fast de sa inte vilket år förstås. Vi lider med killarna på företaget där vi beställt glaset för allt strul, så ingen skugga på dem. Själva har vi slutat planera kring glaset, det kommer när det kommer.

Ja annars har det inte hänt så mycket..

Jo vi har varit på en annorlunda fisketur. Vi hittade badrumsdelar som låg och guppade i vattnet kring fören på vår båt. Vi fiskade upp dem med båtsaken.

En toavägg med toalettrulleshållare på. Undrar just hur den hamnat i vattnet? Kanske någon stackare fortfarande sitter på sin porslinsskål med förvånad min efter att ärendet skett med brått och viss explosivitet. Till den milda grad att inredningen flög iväg och landade i Nissan. Och nu sitter han där utan toapapper. Vederbörande kan få tillbaka väggen mot beskrivning, den ligger på kajen ungefär en vecka till, sen körs den till tippen.

Törna in!

Tjoppe och Helena

Vi har haft en härlig dag med lite av varje på agendan. Först var vi upp till verkstan, där vi har våra större snickerimaskiner. Tjoppe fixade till lämpliga bitar till badrumsmöbeln som håller på att byggas in.

Medan Tjoppe arbetade i verkstan så passade Helena på att stuva undan sånt som vi inte använder just nu på båten, färg och kakel  för att nämna något.

Väl nere vid båten igen så sken solen, men i vinden var det rätt kyligt. Vi parkerade bilen så vi fick lä och ställde upp bord och stolar och så satt vi och njöt av en enkel men god lunch..

Med fulla bukar så hoppade vi in på båten..

Tjoppe i badrummet..och här får inte Helena plats att hjälpa till, så hon gav sig på ett eget snickeriarbete.

Med julen definitivt över så skulle då Janne äntligen få byta ut sin tomteluva mot något mer påskigt.

Nu ska Janne-Giraffer få sig en kvast som han kan flyga till Blåkulla på. Givetvis med en katt och kaffepanna på skaftet.

Och när Tjoppe snickrat klart för dagen så skickade Helena upp honom på taket. Det hade mörknat ute, men det var ändå skönt att få väck tomteluvan. Ingen mer vinter och jul nu, nä vår och värme och påsk vill vi ha.

Tomteluva väck!

Janne tackade så mycket och Tjoppe hoppade ner på kajen igen så vi fick åka hem för lite vila. En skön dag, lite loj och utrymme för lek. Man behöver sådana dagar också, man lever bara en gång.

Vi utlovar ett foto taget i dagsljus så vi får se vår fina giraff i påska-skrud. Och nu har vi inte bara ett djur på båten, utan en katt också. En riktig Noaks Ark.

Lite loj, lite skoj men absolut Skepp och Hoj!

Tjoppe och Helena

Mjölken har inte frusit. Ett vårtecken. Som ett tedrickande släkte, vi har ju starka band med England båda två, så är ju mjölk en given ingrediens i te’et. och under vintern så har vi släpat med oss OCH hem vårt mjölkpaket, men ofta glömt det kvar med resultatet mjölk-glass. Inte gott, och svårt att få ner isklumpen i tekoppen. MEN NU…ja peppar peppar så står mjölken kall och fin och vi kan förse oss med så mycket te vi vill.

Vi dricker inte bara te på båten, utan vi jobbar också (!). Men vi fick oss ett gott skratt häromdagen när Tjoppes dotter med pojkvän kom förbi båten för att låna en stege. De ringde först och kollade och dök upp fem minuter senare. Och dottern utbrister på ett komiskt, lite uppfostrande och på ett fikasuget sätt att; -Pappa, bjuder ni inte på nåt? Tjoppe och Helena tittade snabbt på varandra. Vad har vi på båten, mjölk och vatten, tepåsar, strösocker men inget fikabröd. Och dottern dricker inte te. Hon fortsatte -Men pappa, man BRUKAR bjuda på nåt när man får gäster!! Vi skrattade. Ja det brukar man, bot och bättring. Men vi hade iallafall inte frusen mjölk att bjuda på, ett framsteg om något. Vi får snart ladda kylskåpet med ström och diverse fika så vi har på lut när stegar ska lånas.

Annars löper allt på, med koncentration på badrummet. Ja snart kan vi skita också. (Får man skriva så??!). Som ett förutom te-intresserat par så är vi svaga för gott vin. Som Passitivo Primitivo, ett trevligt italienskt vin. Roligt namn och det speglar ju oss avseende primitiviteten ombord. Men passitivitet??? Nä vinet borde heta Aktivo Primitivo. Vi får nog leta länge i hyllorna efter det vinet…

Bloggen har visat sig vara mycket bra för diverse dokumentation. Som här; ifall vi behöver köpa mer fog i framtiden till badrummet så kan vi bara gå tillbaka och läsa in oss på märke och färg. Alfix Cerafill 10 colour i 5-kilos säck och i färgen ljusbeige.

Och nu har vi kommit igång med fogandet av stenarna. Väggarna i duschen har vi också fogat. Spännande och ovant att kakla sten.

Även lilla kakan blev fogad. Snart kan vi lägga ner golvbrunnsplattan på plats och se om vi får önskat resultat. Och det är att få hela golvet att se helt ut utan någon golvbrunn.

Och vi blev helnöjda när vi fogat och torkat stenarna. Golvet i duschen blev jättevackert och stenarna ser mjuka och inbjudande att stå på.

Och så här blev kanten mellan duschgolv och övriga badrumsgolvet, kul att kunna få leka loss.

Tjoppe hade liksom fått nog av allt fog. Så han hade gett sig på snickeriarbetet i badrummet. Badrumsskåpet och spegeln ska byggas in med hyllor på baksidan mot skrovsidan för smart förvaring av handdukar, toapapper etcetera.

Först lite mäta och måtta.

Tjoppe sågar på däck.

Och ner i badrummet med bitarna för att kolla att det passar. På skivan bakom handfatet ska spegeln hänga.

En del finsnickerier har vi lämnat bort. Med tidsfaktorn och bristande sortiment på snickerimaskiner så har vi valt att lämna bort garderoberna och dörrarna för tillverkning. Nu kom snickarn förbi för att se om bitarna passar in.

Här kommer en dörr..

Här kollar snickarn in ena garderoben i främre hytten. Lite justering så han plockade med sig bitarna igen.

Här är fronten under sängen i andra hytten. Här ska rymmas fyra lådor .

Snickarn kom och han åkte igen. Nu är det inte långt kvar förrän han är tillbaka och allt är på plats enligt våra ritningar. Som vi längtar. Vi har fått liten försmak på hur det hela kommer att bli, en riktigt mysig båt. Vi tror vi kommer att kunna erbjuda något lite annorlunda och stilfullt, för gäster, våra vänner och oss själva.

Dagen tog slut, Tjoppe hämtar Nissanvatten för att skölja ur några hinkar. Det har mörknat och alla sitter i sina stugor för att njuta av trevlig tv och god mat.

Det är nästan bara girafferna på taken som fortfarande är vaken. Janne ska snart bli av med sin tomteluva, julen är definitivt över nu. Något påskigt vore ju inte fel.

Och väl hemma så sjönk vi två också ner i soffan med lite god mat och dryck och tv-underhållning.

Till förrätten så drack vi en fantastiskt god must, Kullamust som finns i det alkoholfria sortimentet på Systembolaget. En klar konkurrent till det alkoholhaltiga sortimentet, denna dryck göre sig bra även på bjudningar, och då till alla inte bara de som ska köra bil!! Den får fyra starka solar.

Mot horisonten!

Tjoppe och Helena

Vi vaknade och möttes av en för årstiden ganska angenäm temperatur, kvicksilvret visade plus. Så vi fick vårkänslor och sug efter att bygga på båten. Frukosten blev snabbt avklarad och vi åkte ner. Våren i antågande gör att man tycker det är trevligt och skönt att städa och röja. Så vi började med att rensa upp, allt under däck i form av verktyg och byggmaterial åkte upp en våning. Och vi avslutade med en tur till tippen innan vi högg in på själva byggandet.

På dagens agenda stod att få till alla stenarna på duschgolvet. Helena laddade med fix och klev därefter in i det lilla utrymmet.

Dags att sätta fart säger Helena. Se om detta blir enastående, eller som det senaste myntade uttrycket lyder; det är Helenastående. Och då är det riktigt riktigt bra..

Det hela liknar ett tusenbitarspussel, stenkul!

En bättre stenstrand började uppdaga sig i duschen..

Och när allt var lagt så kollade Helena att fallet fortfarande fanns, det gäller att få vattnet ner i brunn då tyngdlagen är den enda lagen som inte går att ändra på.

Här möter stenarna upp mot det övriga kaklet, med fog på det här så kommer det bli supersnyggt. Det sluttar ner något sista centimetrarna för att möta upp på samma nivå som golvet, men här ska inte vattnet komma åt då ett duschdraperi ska hänga innanför. De dropparna som ändå letar sig ut kommer golvvärmen ta hand om och även det övriga kaklade golvet har lutning mot golvbrunnen. Har vi tänkt till så kommer detta fungera som vi planerat.

Nu väntar vi på att fixet ska härda så kan vi foga.

Under tiden Helena höll på med stenarna så var Tjoppe i maskinrummet och satte upp lysrör. Tre stycken ska upp för att kunna lysa upp ordentligt. Ett maskinrum är ju även platsen för eventuellt mek så här gäller det att kunna se ordentligt.

Ett gäng schyssta ekbitar har Tjoppe fixat i verkstan för att ha dessa att skruva lysarmaturerna i.

Det finns en tanke, att få en distans mellan lysröret och taket. Då kan man få plats för eventuella rördragningar.

Tjoppe sätter dit delarna..

Och där är han i mål!!

Nu återstår bara två lysrör till. Detta lysrör sitter precis vid lejdaren och de andra kommer hamna framför motorn respektive precis ovanför motorn. Lysande, inte sant!?

Sen blev det lunch, en karrébit var och oj oj oj så gott det luktade. Precis samma sinnesförnimmelse som man får när man passerar utanför någons trädgård en försommardag och de har startat grillen. 

Inte bara vi var hungriga, utan Lennart kom förbi och fick lite talgboll.

Han tillhör vår familj nu, Lennart. Han passar tider och är artig, och dyker han inte upp som väntat så saknar vi honom.

Klutt klutt, efter maten så fortsatte Helena med stenarna, nu med mittenplattan på golvbrunnen.

Helena som lagt formen på arbetsbänken uppe på däck, tog formen med när den var klar och gick ståndaktigt nerför trappan till Tjoppe. -Baka baka liten kaka, vill du smaka?! Frågade hon Tjoppe. Och vi konstaterade att detta arbetsmoment var ju helt knasigt roligt.

Så nu väntar vi snällt på att fixet ska härda så vi kan börja foga. Och att vi får lägga dit vår nybakta kaka i golvbrunnen. Och att vi när vi kopplat vatten kan få provduscha och få stå på de mjuka runda stenarna och fantisera om att vi står på en gotländsk strand.

Och medan Helena ägnat sig åt kakbak så målade Tjoppe väggarna i bakrummet, väggen mot skrovsidan och den som vätter mot salongen. Han konstaterar glatt att den färgen vi valt, den vaniljvita, att den förutom sin fina kulör, också har så otroligt bra egenskaper. Den är lätt att måla med, den täcker bra och den rinner inget. Det är inte bara på färgen det är skillnad på färg och färg.

Sista bilden på båten för denna arbetsdag, Tjoppe målar i badrummet och bakom syns vår sjöstenskaka.

Nöjda åkte vi hem för lite god sömn. Innan sänggång så tog vi fram frågespelet Båt och Hav och tävlade med varandra. Riktigt roligt och vi visade oss båda vara duktiga på ämnet, Tjoppe fick full pott på nästan allt. Roligt var det när Tjoppe kommer på uttryck som han trodde han glömt. Som på frågan vad det kallas för när man på sjömansmässigt sätt håller ordning på grejerna ombord. Direkt sa Tjoppe ”Liverpool Shipshape”, och svaret de ville ha var just shipshape. Liten undran dock vart ordet Liverpool kommer ifrån, för så sa Tjoppes pappa när Tjoppe var barn. Han lärde Tjoppe vikten av ordning och reda och när det skulle vara perfekt så sa han att det skulle vara Liverpool Shipshape. Så nu hoppas vi få förklaringen från Tjoppes pappa var ordet Liverpool kommer ifrån, säger man så i England månne?!

Vi somnade gott fulla av kunskap.

Navigare necesse est! (Latin; att segla är nödvändigt, även det en fråga som vi kunde!)

Tjoppe och Helena