Aktiviteten längs kajen lyser med sin frånvaro. Alla sitter i sina stugor och värmer sig med filtar och varm dryck. Men i en av båtarna så hörs lite musik och där har två vänner trotsat kylan och håller på att snickra för fullt. Vi tar en närmare titt på de två knäppskallarna…

Det råder minus femton grader och nästan hela Nissan har frusit. Längs med kajen så ligger isen tjock och man kan gå på den.

Titta, här står knäppskalle 1.

Och här står knäppskalle 2 och puttar ut lite nytillkommen is.

Och Tjoppe berättar att varför de är på isen denna dag är för att isen byggt sig så tjock på insidan av båten mot kajen och att det nu blivit ett för långt kliv för att kunna komma ombord. En stege har fått ställas på isen så har vi fått klättra upp till dörren för att komma in. Och då kunde man ju samtidigt kliva ner på isen och inspektera skrovet. Ser mycket bra ut konstaterar Tjoppe!

Väl inne på båten så är klimatet betydligt bättre, en fläkt värmer nere i båten och här har Helena just dammsugit det sista framme i skansen.

Tjoppe drar franska bult..

Helena sprayar rostskydd på beslagen..

Oops! Hon missade lite och sprutade på cementgolvet lite..

Helena sågar lister och skruvar dit dessa på golvreglarna..

Och här kommer Tjoppe nerför stegen..

Här går det undan, Tjoppe har snickrat till reglarna i främre delen också. Durken/golvet blir i två etage i fören. Det får bli så när det är båt. Vi undrar lite vad priset är för en etagevåning med utsikt över Nissan..

Det går framåt konstaterar vi nöjt trots den stränga kylan utanför. Inne i båten är det nätt och jämnt en plusgrad.

-Nu ger vi upp för dagen, ropar Snickar-Tjoppe!
-Aj aj, svarar den lilla Matrosen.

Och så åkte de två hem till stugan och värmde sig med filtar och varm dryck..

Skepp och Hoj!

Tjoppe och Helena

När vi plastade båten i somras så satte vi till all vår semester till projektet och arbetade från morgon till sena kväll. Och vi har väl känt när höstmörkret och vintern kom att det var lääänge sen vi fick ordentligt med vila och sol.

Så vi bestämde oss för att sticka iväg en vecka och lämna landet.

På vårat lite galna vis så bestämde vi att Tjoppe skulle boka och fixa med resan och hålla Helena ovetandes. Och när Helena packade sin väska så frågade hon Tjoppe om vädret på orten, kläder för varm eller kallt väder? -Lite av varje svarade Tjoppe. Inte mycket att gå på tänkte Helena och packade såväl raggsockor som bikini.

Vi åkte iväg, i nordostlig riktning. Ok, inte flygplatserna i Göteborg, Malmö eller Köpenhamn konstaterade Helena. Men i höjd med Jönköping så bar det iväg mot flygplatsen på orten. Helena tänkte att då blir det antingen inrikes eller kanske någon resa till Kanarieöarna. Väl framme där så var hela flygplatsen nersläckt. – Har du tagit fel på dag? frågade Helena. -Nä, svarade Tjoppe. Ville bara att du skulle få se Jönköpings Flygplats, kom så åker vi vidare. Vilken luring!

Och i höjd med Gränna så kom nästa överraskning. Bilen började rycka och gå dåligt. (Bara vi inte har ett flyg på Arlanda att passa tänkte Helena). Vi bestämde oss för att svänga av och kolla bilen i Linköping. Det var kväll så vi behövde en större ort resonerade vi. Jaha, men då hade Tjoppe bokat hotell för natten i staden, fast han lovade att han hade inte planerat att bilen skulle gå sönder. På hotellet frågade vi efter en verktygslåda och vi gick ut och felsökte. En täntspole, bilen gick bara på tre cylindrar.

Efter mat och god sömn (och detta verkade bli en sightseeing i norden) så letade vi upp en tändspole dagen efter. Inte det lättaste en söndag men Mekonomen kom till undsättning och vi kunde fortsätta vår resa norröver.

Nästa överraskning kom i Trosa där vi svängde av för att hälsa på Helenas barnbarn. Helena blev jätteglad som inte sett dem på länge och de väntade med kaffe, te och nybakt. (Jo en vinterresa såg det ut att bli).

Efter ett par timmar bar det vidare och denna gång till Arlanda! Åh så härligt, det blev en resa till värmen. Och inte vilken som helst, utan till Krabi i Thailand. Helena skrattade gott, hon hade med såväl tjockaste vinterjackan och raggsockor. -Hur varmt är det där nu, frågade Helena. -Tja, sisådär en trettiofemgrader. Så knasigt men tokroligt. Vi checkade in vårt bagage innehållande bland annat raggsockor så var vi på väg mot SOLEN! Som Tjoppe hade haft roligt när han tittat på vad hon packat ner i väskan.

På väg mot solen!

Efter en natt i Ao Nang så åkte vi båt två timmar ut i den Thailändska skärgården i riktning mot Phi phi öarna.

Traktor och kärra kom och hämtade oss och tog oss till vårt boende.

-Där ska vi bo, pekade Tjoppe. -Äckligt, svarade Helena och log. Vit korallsand och fritt från en massa turister och hålligång. Här kan vi nog vila upp oss!

Och här har vi kommit till vårt boende, från verandan hade vi hela havet utanför.

Givetvis så fanns det mest fisk på menyn, nästan allt behövdes skeppas in.

Tjoppe hittade ett intressant båtprojekt som pågick på stranden. 

Redare Norberg följer intressant det Thailändska båtprojektet.

Helena kollar in sandstranden..

Med 35 grader så fick man ibland söka skugga, Tjoppe hittade en perfekt plats med en otrolig utsikt.

Helena passar på att tina upp!

Och härliga bad i det varma havet!

Och på eftermiddagen så passade det fint att slänga sig i vilostolen på verandan efter en sval dusch. En mycket trevlig stund på dygnet och vi satt här flera gånger efter en lång dag i solen och drack lite vitt vin, spelade yatzy och lyssnade på alla fåglar som höll konsert när det började skymma.

På kvällen efter dusch och yatzyspel så klädde vi upp oss för att äta på något av öns matställen. Fanns bara ett kök men man hade två olika restaurangdelar att välja på och samma meny på båda. Passade oss bra som inte hade sökt någon hålligångsemester.

Ena kvällen bjöds det på buffé och underhållning på stranden. Här väntar Tjoppe på att få sätta sig till bords, han kollar in lite båtar under tiden.

Sushi och grillade fisk- och skaldjursspett var några delikatesser vi bjöds på. Fantastiskt gott!

Och underhållning stod öns äldre ungdomar för.

En dag hyrde vi en longtailboat och tog oss ut på olika ställen för att snorkla. En fantastisk dag där det ena stället var vackrare än det andra. Laguner och grottor och fantastiska korallrev med fiskar i färgbågens alla kulörer.

Våra följeslagare var två coola killar som inte pratade engelska, de hade humor och vi hade trevligt under vår långa dag ute bland öarna. Vi tittade på vilda apor på en ö, vi hade fått med varsin picnic-låda som vi åt i solskenet och som sagt så snorklade vi den mesta tiden. På ett ställe där vi åt vår lunch så fanns det otroligt mycket fiskar. Tjoppe slängde i en bit smörgås och på ett par sekunder så var hela vattnet fyllt med galet mycket fisk som slogs om matbiten. Ibland försvann nästan vattenytan och det enda man såg var fisk som hoppade och sprattlade.

Så här mycket fisk fanns det runt vår lilla båt..

Här har Tjoppe slängt i en bit bröd. Vattnet ser ut att börja koka av alla ditsimmande fiskar..

Fisk överallt. Tjoppe sa till Helena: -Vi hoppar i och matar fiskarna med banan. Lite pirrigt för vad man har att vänta inför detta spektakel så hoppade vi i med cyklop, snorkel och simfötter och en varsin BANAN!

Och vi överdriver inte om vi säger att de var tusentals till antal. Fiskarna blev så ivriga där de simmade och pickade på bananen att en del tog fel på föda så de pickade på våra kroppar lite också. Helena fick ett större fisk som hade upptäckt utfordringsplatsen och den var mycket glupsk och efter ett par tuggor så smakade han på Helenas hand. Hon skrek och sprattlade till och höll upp bananen ovanför vattenytan och då lugnade sig fiskarna igen. Våra coola följeslagare satt i båten och skrattade, det kändes inte riktigt som vi tillhörde den vanliga typen av turist för de hade uppenbarligen riktigt roligt åt våran fisklek. Detta var en upplevelse som vi aldrig kommer att glömma. När fiskarna ätit upp bananerna (och det gick ganska fort kan vi lova) så snorklade vi runt. På just detta ställe så hittade vi fantastiska skapelser. Havsbotten var fylld med koraller och däremellan så kom vi på djupare vatten då det dök upp stora hål och grottor. Vi simmade sida vid sida och höll hela tiden varandra i handen så vi kunde hjälpas åt att peka på något nytt och häftigt som någon av oss upptäckt. Plötsligt klappar Tjoppe Helena på axeln och pekar rakt fram några meter. Där tornar det upp sig en svart stor fisk tycker Helena att det ser ut som, säkert två meter lång! Hjärtat börjar slå fort och när vi kommit lite närmare så ser vi att det är ett jätteenormt stim med fisk, små svarta fiskar som stryckt i hop sig tätt tätt så alla såg ut som en enda stor jättefisk ihop. Sakta gled vi framåt och vi delade stimmet. Otroligt magnifikt att simma igenom detta stim.

Det började dra sig mot sitt slut denna fantastiska dag. Vi stannade till på ett sista ställe där vi snorklade i lite djupare vatten och våra följeslagare passade på att bada lite med oss innan vi satte av hemåt igen. Hade vi haft längre semester så hade vi gjort flera dyk och snorkeldagar i dessa underbara vatten.

Som alltid när man har roligt så tar det ändå slut till slut. Hemresan började närma sig. Vi påbörjade vår resa tillbaka mot fastlandet.

Vi fick ett dygn i Krabi med lite titt i affärer och god mat innan vi åkte hem till vårt galet kalla land igen.

En kall öl och skugga i väntan på vidare transport till Krabi.

Och om ni trodde att vi vilade oss helt från ProjektSunshine så har ni fel. Här har vi fått upp ångan och diskuterar lösningar för vår båt som väntar i vinterkylan. Med post-it lapp, penna och en Singha så kan det inte bli bättre när man har planeringsmöte.

Och lite andra lustiga båtar som vår egen gick att finna här. Vad sägs om detta bygge, en villavillekulla på ett litet fraktfartyg.

Vi lämnar detta underbara land bakom oss och efter ett halv dygn kliver vi av på Arlanda med en temperaturskillnad på 50 grader!!Det har frusit till rejält i Sverige. -Se, utbrister Helena glatt, jag visste att jag skulle få användning av raggsockorna!!!!

Home sweet home!

Tjoppe och Helena

Vi har beställt golvvärmekassetter till salongen nu.

Golvvärmestystemet kommer att bli ett vattenburet system. Till vår hjälp för att få varmvatten kommer vi att ha en pulsonexpanna. Denna har vi inköpt och klar och väntar på att bli installerad i maskinrummet.

Arbetet med detta kommer att fortskrida under våren och till nästa kyliga vinter så kommer vi ha god värme ombord på båten. Förutom detta så kommer vi ha en kamin i salongen.

Då vi båda inte räds för det lilla extra arbetet så kommer vi i ett av golvfacken i salongen inte sätta in golvvärme för här ska vi snickra till en liten vinkällare för lagring av vin. Temperaturen är jämn och idealisk på botten av en båt. Vi kommer att använda oss av ett tonat härdat glas så vinerna får mörker och så man samtidigt kan gå på ”källaren” utan att den skadas. Och kanske en liten belysning så man kan se flaskorna om det kommer någon intresserad på besök eller om man vill inspektera sitt vinlager. Lite fåfängt men ack så roligt!

Mmmm, här kommer både vi och våra gäster trivas tror vi. Tyvärr kan vi inte börja ta emot bokningar än, slutdatum för bygget går inte att överskåda i dagsläget. Men den som väntar på något gott..

Land i sikte!

Tjoppe och Helena

Ännu en kreativ dag har passerat. En klarblå himmel och något mildare temperatur gjorde oss på glatt humör när vi åkte ner till båten.

Nu går det undan, andra sidan börjar bli isolerad och klar.

Fast Tjoppe valde att tillämpa tekniken två steg fram och ett tillbaka denna dagen. Han snubblade till och klev rakt mellan reglarna och trampade igenom på ett ställe. Detta efter bara någon minut efter det han uppmanat Helena att inte göra denna groda. Så då blev det till att fixa till det facket på nytt.

Vid skottet som vätter mot maskinrummet så gjorde Tjoppe rent ordentligt i kölsvinsfackena. Här ska inrymmas servicelucka och baddrum vad det lider. Detta var dock betydligt trevligare rengöring än när vi låg i kölsvinet i maskinrummet en vecka och skurade.

Framme i Skansen letade Helena efter apor..nää, det var ju inte sant. Man får inte skriva vad som helst på en blogg och fara med osanning. Nä hon lyfte upp stegen och rev det främre partiet då där ska rymmas ett nytt golv (eller durk på båtspråk).

Men det visade sig vara för få centimenter på tjejen så hon nådde inte stegen efter, inte ens då hon stod på spanten. Tjoppe fick gripa in och dra ner stegen så vi kunde komma ut ur vårt tillhåll. (nu var vi aldrig oroliga, men lite spännande måste man göra tillvaron).

Därefter gjordes det rent mellan spant och på cementbotten.

Snyggt och fint blev det efter två sopsäckar fulla och lite dammsugning. Nu ska här isoleras också.

Som brukligt när vi håller på så går klockan och vi får ge upp för dagen. Men helt slut var den inte då vi fortsatte med det verbala arbetet och pratade lösningar och uppläggning av jobb. Vi bestämde att fram till den sista april så arbetar vi nere i båten och första maj flyttar vi upp på däck igen. Och det sista vi gjorde innan vi föll i sömn var att ligga med datorn i sängen och titta på olika trapp- och golvvärmelösningar. Vansinnigt kul!

Mönstra på!

Tjoppe och Helena

Med snöskyffel och sopkvast så skottade vi oss fram till båten efter den senaste snön som fallit. Hamnområdet var fortfarande oplogad och Nissan hade frusit till is. Väl framme vid båten så hade låset på båten frusit så vi fick värma det en aning innan vi kunde låsa upp.

Nere i lastrummet kunde vi med fläktars hjälp få en dräglig arbetsmiljö.

Väl nere så målade vi även den andra sidan med vår trevliga roslagssmörja.

Och på den andra sidan har vi dammsugit och lagt isolering. Här är Tjoppe i full fart med dammsugaren.

Innanför isoleringen läggs denna matta ut som ser till att det skapas luftspalter bakom.

Och vartefter vi får upp isoleringen så ändras akustiken, ljudet dämpas och det blir en varm miljö att vistas i. Så gott det går med all snö på utsidan förstås!

Jo och så kom resultatet av hopptestet, ett stöd på mitten så nu sviktar inte golvet ens om man dansar polka i 2/4-dels takt.

Vi gjorde en paus och åkte och köpte oss en hamburgare och värmde upp oss innan vi fortsatte en stund till. Och när vi lagt ifrån oss verktygen så snackade vi om hur vi går vidare i nästa steg. Även om vädret gör att vi inte kan arbeta så långa pass på båten så går det ganska raskt fram nu ändå tycker vi.

Med en bra dag i ryggen så åkte vi hem och såg en film och inmundigade en laxtoast på kallrökt lax och med en klick röra med pepparrot och dill.

Bland kobbar och skär!

Tjoppe och Helena