Efter ett par dagars julfirande med mera så gick vi ner och gjorde några timmars jobb på båten. Vi kände att det skulle göra gott åt all julmat och stillasittande. Värmestickan visade på plusgrader och det uppskattar vi, klimatet i lastrummet är då högst angenämt att arbeta i.

Väl på plats så blandade vi till lite roslagssmörja som det heter på ostkusten. (Vi har även hört namnet roslagsmahogny.) På västkusten säger man kort och gott båtsmörja, inte fullt så romantiskt namn kan tyckas. Men med tanke på våra rötter så kallar vi det själva för roslagssmörja.  

Roslagssmörja är en blandning man stryker på trä som är utsatta för tuffa miljöer. Genom att blanda lika delar trätjära, linolja och terpentin så får man en produkt som inte bara luktar fantastisk utan även som sagt skyddar träet.

Här har Helena börjat med arbetet att skydda träet. Det luktar barndom, tjärad brygga eller som någon sa som vi mötte; ”det luktar som en rökig maltwhiskey”. Eller kanske mer ordagrant; ”DU luktar som en rökig maltwhiskey”
Inte så illa att lukta guld på flaska, men det hela blev avhjälpt med ett klädbyte och en dusch efter.

Vi har även haft på skyddsmedel på alla beslag.

Medan Helena strök på roslagssmörjan så jobbade Tjoppe vidare med det som ska vi durk eller golv som vi valt att kalla det.

Han måttade även ut sista regelbiten upp mot däck och skruvade dessa på plats. Tjoppe utbrister plötsligt -Undrar hur många skruvar man kommer att ha dragit i båten innan man är klar??! Rätt svar: MÅÅÅNGA!

Ena sidan smord och klar!

Därefter gjorde vi ett hopptest. Det är inte så avancerat som det låter. Tjoppe sitter på golvsreglarna och Helena hoppar på dessa en bit bort och Tjoppe noterar därefter om hon fick honom något i gungning (och då inte genom kvinnlig förförelse som brukligt). Golvet visade sig vara väldigt stabilt men någon vibration anade han dock så vi bestämde oss för att stötta upp golvet på ett par ställen.

-Hmm..här krävs nog lite stöd konstaterar Tjoppe!

Sen utbröt någon form av kreativt möte. Det handlade om det kommande badrummet, hur vi löser det med dusch och dess vatten. Det är ju inte så lätt att arbeta med fall när man redan är längst ner på en båt. Och vi gick där och mätte och diskuterade och gestikulerade och klockan rusade iväg. Måttstockarna och armarna gick som roterblad på en helikopter och våra spontanmöten (där vi även fattar ganska tunga beslut) kan pågå i allt från en kvart till ett par timmar. Detta blev av modell längre.

Sen åkte vi hem.

Och väl hemma så fortsatte vi vårt möte (fast vi trodde vi var klara). Vi började måtta i vårt badrum hemma, som faktiskt visade sig ha endast något större format än vårt tilltänkta på båten. Med whiteboadpenna markerade vi på golvet för att skapa oss en bild. Och nu vet vi hur vi ska göra. 

Vi har fantastiskt roligt med båten och båtbygget nu. Det är lisa för själen att ha något kreativt att ägna sig åt. Livets små vedermödor och andra petitesser läggs åt sidan och man lever här och nu. Vi rekommenderar starkt att plocka fram den gamla stickningen eller slöjdarbetet och att man stänger av tvn och lever sitt eget liv och inte genom tv-rutan titta på andras. Radio är trevligt, de som inte bara sänder musik. En bra medicin kort och gott!

Vi åt en gräddstuvad pytt med ägg innan vi kröp ner i bingen för lite sömn.

FULL STEAM AHEAD!

Tjoppe och Helena

Nu har vi bytt ut plusgrader mot minusgrader. Så där jätteromantiskt tycker vi inte att det är med kylan. Helena har stått på kajen och sågat reglar i 5 minusgrader i flera timmar. Till slut fick Tjoppe rycka in för att vi skulle bli klara för alla tår och fingrar började domna bort. Humöret var dock på topp och vi skämtade glatt, inte minst om vädret där vi tycker det är underbart att det är myggfritt.

Inte bara vi människor behöver hålla oss varma. Tjoppe har tillverkat en låda åt sjövattenintagen där vi håller genomföringarna varma.

Med frigolit på sidorna och med ett lock och en frostvakt så hålls temperaturen ovanför nollan. Ser ungefär ut som en kylväska av gammal modell..

Locket är på och en termometer som avslöjar temperatur inne i lådan och utanför. Dock var det kallast på kajen konstaterar Helena och önskade sig också en frigolitlåda att jobba i.

Ja arbetsförhållandena skiljer sig en aning. Har Helena fått kajplats ”frysa-tårna-av-sig” så fixade Tjoppe en plats nere i skansen och lastrummet åt sig. Med en värmefläkt och trevlig musik som sällskap.

Golvet (eller durk om man föredrar det) håller på att ta form framme i skansen.

Och i lastrummet börjar vi få till reglar för såväl golv som väggar.

Det börjar ta form. Och former är det som gäller, då det är mycket runt på en båt.

Helena är nere med en ny regel som hon sågat för att kunna böja, och för att värma upp tår och fingrar.

Tjoppe jobbar. Han tänker och planerar. -Det blir bra det här, konstaterar snickar´n.

Reglarna på väggarna är bara provisoriskt ditsatta i detta läge, härnäst ska de mätas upp och skruvas dit ordentligt innan vi börjar med ventilation och isolering.

Till slut gick det inte att stå emot kylan så vi åkte hem och lagade en god laxpudding som vi åt med god aptit.

Go´a värmen!!

Tjoppe och Helena

Nu har vi skruvat ihop nästan hela fiskbenskonstruktionen i lastrummet. Tjoppe skruvade fast reglarna i betongen och det sitter som berg nu. Helena skruvade fast reglarna i mittbjälken. Många skruvar blev det och hon behövde sträcka ryggen när jobbet var klart.

Trött rygg får sig en sträckning, skönt!

Sen gick Helena och förborrade..

Tjoppe drar i franska bult..

..och han tar i som en björn för att få ner bultarna ordentligt..sen utbrister han: -Luktar det inte lite fisk här när jag drar ner bultarna i betongen?? Helena luktar och jo, kanske har han rätt, helt otroligt i så fall med tanke på att det gått många år sedan det låg fisk här.. Vi skrattade gott!

Nu är nästan alla reglar på plats..

Det ska bli skönt att kunna gå på plant underlag konstaterar vi. Nu dröjer det inte länge..

Sen åkte vi hem och åt gott som brukligt!

Red sky in the morning
is for the sailors warning
Red sky in the night
is for the sailors delight

Tjoppe och Helena!

Vi har gjort fönteröppningarna till styrhytten, på toaletten samt nedgången till maskinrummet. Och styrhytten utvändigt börjar bli beklädd med plywood. När värmen kommer i vår så ska hela hytten plastas och målas vit.

Bilden är tagen innefrån nedgången till maskinrummet. Glaset ska vad det lider komma på plats samt den gamla fönsterramen som suttit på båten tidigare.

Hytten från ursidan.

Temperaturen har sjunkit något ytterligare och vi tog beslutet att flytta ner en våning, i lastrummet så är det tillräckligt varmt för att arbeta.

Här har vi först städat och sopat rent mellan spant och på golvet innan vi börjat bära ner virket. Förr så förvarades här den fisk som man fångat på nordsjön. Och utrymmet idag är fult och tråkigt. Här ska vi nu bygga upp nya väggar och golv. Vi kommer att bygga en luftspalt under hela konstruktionen där luften ska få cirkulera med hjälp av fläktar för god ventilation och inomhusklimat.

Helena har här börjat såga golvstommen.

Som ett bättre skelett ligger här de färdiga golvreglarna. Vi har fått mäta ut varje bit, alla har olika mått då betonggolvet lutar och en gång i tiden lades det dit med troligtvis ett ögonmått som enda mätredskap. Men vi fick upp farten tillslut, Helena stod i lastrummet och mätte och Tjoppe sågade och så skickade vi virket genom hålet i däcket. Luftspalten kommer som minst vara 70 mm och reglarna ska nu fästas i mittregeln och i betongen.

Efter en mycket konstruktiv och effektiv dag på båten så åkte vi hem och åt en god köttbit med varm sallad till. Rackarn så gott och kvällen avslutades med en mycket bra film.

Kluck kluck!

Tjoppe och Helena

Vi har snickrat en del på båten senaste veckan men har tyvärr glömt kameran. Bot och bättring väntar. Dock kan vi berätta att det kan löna sig att vara på en kaj sent om kvällen i mörkret när fiskebåten lägger till och behöver ett handtag. Vi blev tilldelade en säck (!) med fisk och havskräftor.

Säcken läckte lite så vi släpade in allt i badrummet där Tjoppe stod på knä och sorterade för glatta livet. En torsk hit och en spätta dit och kräftan där…

Helenas dotter med kompis kom och tittade fascinerat på alla havsdjuren och de flög i taket när något fisk sprattlade till. Jo, nog levde det i påsen allt.. Tjejerna skrek av skräckblandat förtjusning.

Här väntar de delikata kräfterna på sin lag. De ligger sorterade efter storlek då de får olika lång koktid.

Lagen kokar, vatten och mörkt öl, dill, salt och socker..

Och här ligger ett gäng som är färdigkokta och svalnar i sitt spad.

Vi får göra om proceduren ett par gånger då vi har måååånga kilo havskräftor. Under tiden rensar vi plattfisk. Egentligen borde vi sova säger klockan men trillar man på en skatt som denna så får johnblund vänta.

Smaklig spis!

Tjoppe och Helena