A tribute to Tjoppe

Det är åtta år sedan jag senast var hemma i Sverige en december månad. Därför hade jag nästan glömt hur det låter när man tar sig fram på snöiga gator; knarret som uppstår varje gång skosulan trycks mot det frusna underlaget. I ett vintrigt Halmstad har jag låtit cykeln stå. Istället drar jag en shoppingvagn med hjul efter mig. I den ligger ingredienserna till den skånska kålsoppan som jag och sonen bestämt oss för att laga. Om vi nu skulle lyckas, vill säga. För även om vi kände till ingredienserna så var vi osäkra på hur Tjoppe brukade tillreda den. Vi befarade att han tagit kunskapen med sig i graven…

Vi ville ändå göra ett tappert försök. För att bära traditionen vidare. Men framför allt för att vi älskar maträtten. Kålsoppan brukade Tjoppes mamma laga de jular familjen inte var iväg på långresa. När Tjoppe senare blev vuxen tog han över jultraditionen. Förr i tiden var kålsoppa fattigmansmat; man tog rätt på spadet efter koket av julskinka och la i vitkål som fått fräsa med peppar, salt och sirap. Kryddpeppar och lagerblad. När allt fått koka ihop lät man råa orökta prinskorvar sjuda i soppan. Det måste absolut vara prinskorvar som inte är rökta, för smakens skull. Inte så konstigt då att maträtten fallit i glömska eftersom det är svårt att få tag i rå orökt prinskorv. Men via Tjoppes gamla kontakt lyckades jag få köpa tre kilo nygjord prinskorv som plockats ur produktionen före rökning (”Prince Sausage” is a Swedish sausage often sold in links, and a must on the Swedish smorgasbord).

Laddade inför uppdraget ställde sig jag och sonen vid spisen. Svårigheten var att få till avvägningen mellan peppar, salt och sirap. Men slutresultatet blev över förväntan. Och då vi visste att soppan gör sig bäst om den får stå ett par dagar innan man äter den, valde vi att samlas på lördagen. Ett litet gäng ur familjen, jag och två av mina barn med familjer. Vi avnjöt soppan på exakt samma vis som Tjoppe brukade göra; med en öl och en snaps. Det blev en kväll till Tjoppes minne, en hyllning. Tacksamma för att han berikat oss med denna maträtt bär vi jultraditionen vidare. Den skånska kålsoppan som från och med nu får heta ”Tjoppes kålsoppa”.

Genom ett vintrigt Halmstad går jag hem till sonen…
Mitt yngsta barnbarn fascineras över den råa prinskorven…
Jag hackar vitkål för glatta livet…
Min son har länge signalerat om att Tjoppes kålsoppa inte får falla i glömska. Han är en duktig kock och en hejare på att föra mattraditioner vidare (som farmors rumänska kåldolmar vi alla älskar).
Utsikten från sonen och sonhustruns fönster. Nu kan gästerna komma… (huset jag bor i finns till höger i bild).
Dukat till fest…
Skål Tjoppe och TACK för att du berikat oss med den skånska kålsoppan som från och med nu får heta ”Tjoppes kålsoppa”…
Dottern med fästman kom med bakverk…
Tjoppe var med på ett hörn, i form av en minnesbok…
Tjoppes kålsoppa… (mina barn lyckades nog äta tre portioner var)

”Let’s go below zero and hide from the sun
I love you forever where we’ll have some fun
Yes, let’s hit the North Pole and live happily
Please, don’t cry no tears now, it’s Christmas, baby”

(Textrad ur låten ”Snowman” av Sia)

//Coddi.

12 reaktioner på ”A tribute to Tjoppe

  1. Kul att ni för det vidare vart inblandad med införskaffandet av de orökta prinskorvarna för många årsen när vi jobbade tillsammans.
    God Jul och Gott nytt år
    Önskar Glenn med familj

    Gilla

    • Hej Glenn, ja det kan jag tro – att du varit med när de orökta korvarna skulle hämtas. Ni hängde ju tillsammans otroligt mycket åren ni jobbade ihop. Det känns gott att föra traditionen vidare. God Jul och Gott nytt År önskar jag dig och familjen.

      Gilla

  2. Tack för tipset om kålsoppa! Nu skördar vi ju vitkål i parti och minut, så ska ta och göra den portugisiska varianten (men utan korv.. ) Och Sias julskiva är helt underbar! Kram

    Gilla

Lämna ett svar till Anna i Portugal Avbryt svar