19 JUNI 2023…

Tjoppe brukade skämta med mig i perioden som varade mellan våra födelsedagar. Att jag var så mycket äldre än honom, trots att vi var födda samma år (det skilde tre månader mellan oss). Så skojade han fram till sin egen födelsedag, då vi åter blev lika gamla. Jag tänkte aldrig så mycket på det då, men gör desto mer nu. I år hann jag fylla 57. Men inte Tjoppe, han blev bara 56. Mina känslor inför denna dag är kluvna, allt för kort tid har passerat sedan han dog. Idag är det Tjoppes födelsedag. Han fick aldrig fylla 57 för hans tid har stannat…

Jag minns ett annat år. Året var 1981 och det närmade sig sommarlov. Tjoppes mamma frågade mig om jag ville komma ut till ön den 19 juni. Tjoppe skulle fylla 15 och jag fick inte avslöja något för honom, det skulle bli en överraskning. När det sedan blev hans födelsedag var vi flera vänner som tog Vaxholmsbåten ut till Stegesund. Det bjöds på tårta i trädgården och efteråt hamnade jag med mamma Kerstie i köket. Jag minns fortfarande vad vi pratade om. Jag tror hon visste vad hennes son kände för mig. Hon var inte som andra mammor och definitivt inte som min. Jag har mycket att tacka henne för…

Mamma Kerstie ombord på Wilma…

Och så minns jag förra året när Tjoppe fyllde år. Vi var i Gibraltar och vi satt på en pub och åt en sen frukost. Tjoppe bad mig filma och visst blev jag lite ställd när han frågade mig, om jag ville följa med honom på en jordenruntsegling. Han visste att det var en stor sak för mig att lämna Europa med allt vad det innebar att komma riktigt långt från sina barn och barnbarn. Men jag sa ja. Och när vi i mars i år fick sjukdomsbeskedet, höll vi som bäst på att ansöka om B2 visum för USA samt att vi planerade att resa hem i april för att vaccinera oss. Nu blev det inte så, hans önskning besannades aldrig. Livet gör så ibland.

Så GRATTIS TJOPPE, var än du befinner dig. För mig känns det enormt konstigt och jag har svårt att vara glad en dag som denna. Ville ändå hedra dig med en liten film.