(…och hej hej Pollença…nu har vi kommit till den nordöstra sidan av ön…)
Pollença, Mallorca, Spanien
Nu har vi seglat på ett stycke igen. Med en makalöst vacker kustremsa med dramatiska berg och vackra moln över land så gled vi fram i god fart. På sena eftermiddagen kunde vi lägga till i den väl skyddade viken intill Pollença. Här ligger vi fint ankrade. Det var så varmt och gott så Kapten visste inget annat till än att ta sig ett dopp direkt när vi kommit fram.
Dagarna innan hade vi njutit av vår vackra vik i Cala Tuent. Ena natten så kom det in ett åskoväder över oss och när vi vaknade på morgon var hela båten full med röd sand från Afrika. Båtarna i viken hade snurrat på friskt i de konstiga vindarna som uppstod, på bara några minuter kunde vi svinga runt vårt ankare 360 grader. På grannbåten hade de valt att vara ankarvakt under natten och där satt deras kapten med en kopp varm choklad och förundrades över blixtar, regn och kastvindar.
Tidigt på morgonen kom en segelbåt in i vår vik. Den la sig intill oss och vi fick veta att de kommit från Port de Sóller. Det var den ankarvik vi tidigare lämnat, då vi ansåg det vara för trångt där. Det hade varit tätt mellan båtarna samt att vi inte hade kunnat lägga ut tillräckligt med kätting på grund av farleden intill. Nu berättade de nytillkomna att det hade varit kaos i Sóller under natten. Båtarna hade börjat dragga och de hade fastnat i varandra. De beskrev scenariot och liknade det vid en cirkus. Jo vi kunde just föreställa oss och vi fick vårt kvitto på att det var ett korrekt beslut att inte ankra där. Man ska lyssna till sin maggropskänsla…
I Cala Tuent passade vi på att utforska omgivningarna lite. Så lite försenat så kommer nu några bilder från denna vackra plats. Inget party-ställe direkt. Vi såg nog fler djur än människor. En häst. En massa får. En get. Vackra olivlundar. Citron- och apelsinträd. På sina ställen små hus med vackra trädgårdar, så fina att vi tänkte att nu flyttar vi i land och blir olivbönder. Bergen i bakgrunden. Gaah! Men vi fann faktiskt en restaurang. Den enda kommers till synes. Vi slog oss ner och drack en slät kopp kaffe.
Cala Tuent, en plats att lägga på minnet.
Fårskallar i olivlunden…
Det bodde getter bakom restaurangen…
Hej kusen, går vi till samma frisör undrar Styrman Pimpsten…
Små hus dyker upp emellanåt…miljön är dramatisk och vacker…
På äventyr med vännerna på Goodvibes…
Ska vi flytta i land och bli olivbönder…?…neej…inte än i vart fall…
På sina ställen så skymtar vi båtarna i vår ankarvik…
Här går vi in och dricker kaffe och te…
Tillbaka på Wilma och vi njuter av naturens skådespel…
Ungefär så här har vi seglat på Mallorca hittills…nu är vi på den nordöstra sidan av ön…
Skepp o Hoj!
projektsunshine.se 
Hejsan go vänner..,😀
Nu ser det ut som ni mår gott,snygga o vältränade…. verkar vara nyttigt det där ni håller på med 😎😊🤭😍
Ser att ni närmar er den lilla orten jag var på för ett antal år sedan …..😎 …. Där kunde man gå upp på berget via blå, grön o röd slinga…. vi skulle följa den gröna för den var bäst för tre vandrande damer….. men vi hittade bara röd slinga 😳🤨….. och den bar rakt upp på berget …. och det var BRANT 😳😳😳🤭…. vi kunde inte vända heller…. en person ovanför oss tappade balansen och kom rullande utför 🤭 ….. men när vi väl kommit upp …. Vilken UTSIKT ….Waow 👍🏻✨
Där tog vi vätskekontroll 😉😉😉😍
Kram på er 😘🤗
GillaGilla
Det där lät ju trevligt…här finns många berg runt om kring så kanske någon av dessa var det du besteg. Min man undrar lite stilla vad som hände med de tre damerna efter vätskekontrollen uppe på toppen. Blev ni stärkta av dropparna så ni kunde vandra neråt, eller gick ert öde på samma vis som personen som gick framför er, och ni fick rulla ner för sluttningen?! Det hade varit en syn det, tre glada damer på glid…hmm vi menar rull med tjo och tjim i luftstruparna. Kram kram
GillaGilla
Hej på Er. Jag blir så avundsjuk på att se det Ni upplever och skulle hjärna vilja vara med men det går naturligtvis inte, därför blir jag så lycklig av att kunna följa Er på bloggen och få ta del av seglatsen.Här i Sverige bombarderas jag av byråkrater och robotar som gör livet deprimerande.Så därför skulle jag passa som olivodlare i en avlägsen by och få njuta av mina sista dagar. Kram på Er FELIX
GillaGilla
Att segla ger perspektiv på livet och man kommer långt ifrån byråkrater och robotar. Kul att du blir glad av att följa oss på bloggen…man får ta tillvara på det som gör en glad och lycklig och tänka mindre på det som inte fungerar perfekt. Kram kram
GillaGilla
… vi vandrade ned på andra sidan som var lite mer promenadvänligt och kom fram till en liten by där vi återigen hade en vätskekontroll 👍🏻😎…. badade, och just där så låg min bikini ”hemma”😳🤭 ….. fick bada i underkläder….. efter en bit mat var vi helt slut och ville bara hem och vila 😀😎 …. vilka minnen som ploppar opp 😄😅😂
GillaGilla