Nu är vi i Spodsbjerg, sportfiskarnas paradis. Spordsbjerg ligger på ön Langeland och har samma form som öland, fast i avsaknad av janne och erik i ändarna.

Med tanke på att Tjoppe inte fått en enda fisk sen vi lämnade Lysekil, bortsett från den där blåa stenbiten, så kanske detta är helt fel plats att åka till. Eller så är det tvärt om, det kanske kommer att bringa fiskelycka till Kapten. Här i hamnen finns det enormt många små sportfiskebåtar, som även går att hyra. Och överallt möter vi människor i rätta sportfiskekläder där de klafsar runt i stora stövlar. Till och med så håller hamnen med ett rensningsrum där det är rostfria bänkar och bra spolningsmöjligheter där man kan filéea sina firrar efter största behag.

Vi trodde på väderleken att döma att vi skulle bjudas på regn idag, men vi har strålande sol och klarblå himmel nu på eftermiddagen.

Förutom förkylda så verkar hundarna nödiga här i Spodsbjerg.

Här i Spodsbjerg bor det 203 personer och ett gäng snoriga hundar uppenbarligen. Vi hittade även en sportfiskeaffär utan dess nåde. Tjoppe gick länge runt i affären, som ett barn på julafton, och han utökade sin fiskeutrustning med ytterligare några drag. Så nu hoppas han på storfångst. Vi får väl se…

Så här såg det ut hyllmeter efter hyllmeter.

I Spodsbjerg gillar invånarna att sälja lite grödor från sina trädgårdar. Från ett litet skjul eller en träbänk utanför tomten så ställer de ut vad de har att erbjuda med en lapp om pris och därtill ett litet kassaskrin. På eget ansvar får man sedan shoppa loss och lämna sin peng. Huruvida de danska myndigheterna ser på kravet på en elektronisk kassaapparat vet vi inte, men överlag så verkar dansken mer avslappnad och mindre byråkratisk.

Kolla in gubbarna, vad de goda eller. Vi åt dem under vår promenad, solvarma och söta.

Vackert så säg, men nu lämnar vi snart vackra Danmark.

I morgon har de lovat nordliga vindar och därför så satsar vi på att komma iväg rätt tidigt för att segla till Tyskland. Exakt vilken hamn vet vi inte i detta läget, det finns fler hamnar att välja emellan innan man kommer fram till själva Kiel. Vi har som mål för helgen, då Kapten fyller 50 på söndag, att uppsöka en schysst restaurang för att äta en rejäl köttklump och skölja ner detta med lite inhemsk öl. Det tycker tyskarna om som vi har förstått och säkerligen även vår kapten.

Skepp o Hoj!