Vi vaknade, tittade upp och såg en knallblå himmel.

-Frukost hemma eller på kajen? Frågade Helena
-Inget snack, vi köper några nybakta frallor och njuter av morgonsolen på kajen, blev svaret.

Tjoppe närmar sig frukostbordet som står uppdukat på kajen. Morgonsol vet vi dock inte om vi fick, om inte klockan 11 är en morgontimme vill säga.

Och allt badar i blått, havet och himlen och det är kanske en 25 grader. Vi har inte tittat efter, behövs liksom inte.

Ja till och med båten är blå (fast det var den ju senast också..)

Någon av våra läsare som har kommit in nyligen som projektsunshine-följare har med ljus och lykta sökt efter en bild där man ser hela båten. Vi har ju en hel del bilder, men det är nog länge sedan vi la upp någon. Och det finns totalt ca 5000 bilder på vår blogg fram till dagens datum.

Här bjuder vi på en bild, och vi längtar till den dagen som övertäckningen inte är på plats längre. Den ser ju rätt så ful ut som den står nu. Allt blir en fest den dagen vi river, utom då för Janne Giraffer på taket som får stryka på foten.

På dagens agenda stod att

1. Helena fixar med sängarna
2. Tjoppe fixar nedgången vid trappen

Här har Helena skurit till madrasserna och sen baxades de upp på kajen så satt hon och sydde där i solskenet. Jo för den som känner Helena väl så vet man att nål och tråd är inte hennes favoritverktyg. Ändå hade hon en mamma som sydde mycket. Kanske just därför.

Madrassen färdigsydd. Detta är madrassen som ska ligga på styrbordssidan och babords madrass ser spegelvänd ut. Vid den kapade hörnan ska skrovsidan ligga emot.

Och Tjoppe får det fint kring nedgången. Han har målat sidorna svarta så det matchar de svarta takbjälkarna. Och sen ska det i med isolering och några bräder pärlspont.

Agent Tjoppe, med rätt att skjuta.

Och innan affärerna stängde så var vi iväg och köpte en bäddmadrass till stora hytten, som ju också ska kapas en aning. Och så höll vi på med våra dagsprojekt, avslutade med lite fernissning och plastförberedande jobb på däckshuset. Sen rundade vi av för lite middag, på flotten igen!

Här bjuder vi på ett par bilder vi fått från våra bloggläsare.

Vi har haft besök av en lite frisk fläkt vid namn Linnea som gärna tittade runt på båten. Det hela avslutades med en härlig fikastund på kajen med rabarberpaj. Vi tackar och bockar!

Och här har vi haft Trolla på besök med Husse och Matte.

Trolla är en ung och glad fyrbent krabat som ibland kommer förbi och hälsar. Husse och Matte skrattade när de såg oss båtbyggare, Helenas byxor är bombarderade med färgfläckar medan Tjoppe har blåa och rena byxor. Teorierna gick varma -Är det bara Helena som jobbar? Eller kan inte Helena hantera penseln? Eller tvättar aldrig Helena? (jo den mesta färgen går faktiskt bort i tvätten). Eller har Tjoppe varit och köpt nya byxor?

Vart sanningen ligger talar vi inte om!

Med solen fortfarande strålande så bestämde vi oss för att alla måltider skulle inmundigas på kajen eller väldigt nära kajen. Vi hade förutom frukosten även ätit lunch, en god lasagne, på kajen.

Bord och stolar kånkas ner på flotten, precis som dagen innan. Men ingen grill dock.

Tjoppe hade tidigare under dagen använt kniven man skär isolering med. Tjoppes dotter med familj hade kommit förbi tidigare under dagen, och när hon såg kniven ligga på isoleringen så utbrister hon:

-Men pappa, varför använder du en brödkniv när nu snickrar?!

Frågan var inte så befängd, vi testade kniven till brödet och det var sannerligen den bästa brödkniven vi någonsin använt. Så numera har kniven en multi-funktion.

Bröd, limeaioli, räkor och lite ost och kex. Ja och ett glas rosé också. Gårdagens små muggar gjorde att det fanns kvar till även denna tillställning. Och kan man ha det bättre, att sitta i solnedgången med fortsatt sommarvärme och titta på ett spegelblankt vatten?? Vi må bygga mycket, ibland hysteriskt mycket, men vi vet också att njuta under tiden.

Och Andy kom förbi och fick smaka lite bröd. Han vågade sig nästan ända fram till Helena.

Och vår galna mås Måzart (för vi har fått sällskap utav en som hela tiden bevakar oss när vi äter) satt hela tiden på taket ovanför våra huvuden och hoppades att Andy skulle missa en brödbit.´

Tyvärr är inte allt roligt som kommer flytande. En flaska dök upp.
-Kanske flaskpost, ropade Helena.

Nä ingen flaskpost, inte en enda på 3,5 år.

Strax därpå kom en ny flaska guppandes..

– En till flaskpost, ropade Helena (fast den första inte var en flaskpost)
– Är det mer än en, så är det kedjebrev, svarade Tjoppe

Sen spanade vi efter fler flaskor, men det enda som kom flytande var en kolaburk. Synd att Nissan blir lite av en soptipp såhär på sommaren. Men de flyter ju vidare iväg mot Danmark, och vem vet, danskarna kanske återanvänder våra pet-flaskor och gör fleecekläder av dem. Råvaran har de fått helt gratis från Halmstadborna.

Innan vi gav upp för kvällen så kom en luftballong svävande ovanför trädtopparna.

Och så sa vi godnatt till Janne och Måzart med fru och vi cyklade hem i den ljumma sommarnatten.

Håll kurs!

Tjoppe och Helena

Vi har varit en sväng till den ostliga sidan av landet. Helenas dotter skulle efter många års studier få ta emot beviset som nu färdig sjuksköterska. Vi hade ett par underbara dagar tillsammans och Helena fick tid att busa och krama sina underbara barnbarn. På cermonin som tog över två timmar så satt de snällt hela tiden. Vi satt högt uppe på läktaren och för en liten som är kort i rocken, som yngsta barnbarnet, så var det svårt att se. Han såg några blå-lila lampor och han trodde det var vatten där nere på scen. Och så sa han gång på gång med en långsam väsande röst (för man skulle vara lite tyst där) -Var är delfinerna..var är delfinerna..var är delfinerna? Han trodde nog att han var på Kolmården. Två helt underbart sköna barn.

Ett Stort Grattis Erika till Examen och Grattis till nya jobbet på Karolinska Universitetssjukhuset, Syster Erika!

Efter ett par intensiva och vansinnigt roliga dagar så var vi åter tillbaka till vår båt. Den låg snällt och väntade där på oss. Det fina vädret vi haft på ostsidan visade sig finnas även på västkusten. Nu är Sverige som vackrast!

På dagens to-do stod att få ena tanken på plats. Tjoppe började förbereda. Inga sladdar och kablar kan hänga ivägen när den stora rostfria tanken ska baxas in.

Och så bar vi ner våra nytillverkade plattjärn, där vi ska fästa tankarna i så de håller för sjögång.

Här har vi börjat skjuta på vår tank. Mot båset!

På andra sidan väggen är plattjärnen satta och så spänns tanken fast ordentligt från flera håll.

Tjoppe provar att trycka till hela sin manskraft för att se om han kan rucka något på tanken. Inte en millimeter gick den att förflytta, känns tryggt.

Medan vi höll på så pratade vi glatt och ditt och datt i vanlig ordning. Helena hade hört en rolig sak på sitt arbete som hon nu återberättade för Tjoppe. Det finns en gammal låt från gruppen Just D med Wille Crafoord som heter Relalalaxa. Anledningen till ämnet kom sig enkelt av att vinet Relax skulle plockas upp på hyllorna. Och samtidigt sjöng Helena på låten -Relalalaxa! Relalalaxa. Ja på Helenas arbete så är alla glada och öppna och sjunger gärna på morgontimmarna när butiken laddas. En kollega kom fram till Helena och sa när han hörde Helenas vackra sång. -Du Helena, en gång hade jag en flickvän som hade missförstått låten. -Jaha, svarade Helena för att få höra på fortsättningen. -Jo, du förstår, att hon hörde aldrig att de sjöng re-la-la-laxa, utan hon trodde de sjöng -Rädda alla laxar! Rädda alla laxar!

Ett gott skratt infann sig i maskinrummet när Helena återberättade situationen för Tjoppe. När vi fixat till tanken så hade vi inte haft en tanke på slangen till sjövattenuttaget. Den skulle vi behövt fiskat upp redan innan vi baxade dit tanken. Nu fanns det bara ynka 25-30 cm mellan tank och tak och slangen hängde bakom tanken. Tjoppe sa att det var bara att göra om det, plocka bort spännbanden och ut med tanken igen och ta det från början igen. Helena tvekade, provade sticka in huvudet. Jo det fick plats (kan inte finnas så mycket där då det verkar vara en liten skalle) och vidare provade hon för att se om bröstkorgen rymdes. Ja kanske, men det var lite högt upp.

-Jag tror jag kommer in, svarade Helena. -Nä inte en chans. -Jo, låt mig testa, kontrade Helena. Skicka ner en stol jag kan stå på. Och så gjorde vi. Tjoppe kom med stolen och Helena hoppade ur snickarbyxorna för de var alldeles för klumpiga.

Galen Helena provar här att sticka in huvudet. Ser omöjligt ut att kunna trycka sig in mellan tak och tank.

När bröstkorgen pressades ihop och allt annat som finns placerat där så ropar Helena. -Det är som att göra en mammografi-undersökning! Hela paketet blir tillplattat. Hon började skratta men upptäckte att det inte gick att dra in luft i lungorna, bröstkorgen kunde inte expandera när hon låg i press.

Och tillslut var hon inne med hela överkroppen och kunde få tag på slangen och skicka upp den till Tjoppe. En munter stämning infann sig över att vi lyckats med uppdraget och Tjoppe föreviga Helenas knasiga position. Detta blev en riktig rövarhistoria skulle man lugnt kunna säga.

Helenas bakdel är allt som sticker ut!

Och med draghjälp i benen så kunde Helena fiskas fram igen.

När detta var klart så behövdes det en fika. Vi fick sällskap av Helenas dotter den yngre i det vackra vädret.

Te, juice och mandelkubb. Strålande solsken och varmt!

Därefter fortsatte Tjoppe i maskinrummet och Helena gav sig på madrasserna i stora hytten. Dessa ska nu kapas för att passa in mot fören som ju smalnar av. Och därefter hade vi lite möte kring morgondagens dagsmål.

Här syns arbetet kring styrhyttsfönstrena som kostade många svordomar för Tjoppe då det var lågt i tak mellan däckstak och takstolarna ovanför.

Riktigt bra resultat tyckte Helena vid inspektionen. Tjoppe muttrade lite än, kanske inte den roligaste dagen han haft att fixa till kring styrhyttsfönstrena. -jo jo, det förstår jag, svarade Helena. Men du hade iallafall lite mera plats än vad jag hade ovanför tanken. Vi skrattade gott igen. Vilken tur att det gick bättre denna arbetsdag. Humöret på topp hela tiden och inget regn (för Tjoppe hatar ju regn).

Vi avslutade denna trevliga arbetsdag med en grillafton på flotten Jenny 2. Den skulle nu bli invigd sedan den blivit uppgraderat till version 1:2.

Tjoppe kastade ner grill, bord och stolar som Helena tog emot. Och så kastade Tjoppe loss flytetyget och så drog vi oss till utsidan av vår något större båt och förtöjde oss där.

Vi fixade en fin grillglöd och det blev grillade grönsaker på spett, majskolvar och en skiva grillad entrecote var. Nissan låg blank som en rostfri diskbänk och vi njöt och vinkade till förbipasserande båtar.

Och så höjde vi glasen (eller en pytteliten mugg som var det enda vi hade att tillgå) med rosévin och skålade för den fina arbetsdagen, det vackra vädret, för att Tjoppe har blivit farfar igen för andra gången (jo det händer mycket nu) och för att vår flotte nu är officiellt invigd.

Och vi satt och njöt tills det började mörkna och då promenerade vi in till staden, till vår lägenhet för lite sömn. Men…vi är snart tillbaka!

Alle man på däck!

Tjoppe och Helena