Ibland bryts kontakten med omvärlden; vårt internet stängs medvetet av eller försvinner spontant. Anledningen kan dels vara att vi befinner oss i ett område där vi inte får störa känsliga instrument som används i forskningssyfte. Det kan också bero på att vi befinner oss så pass långt norrut på jordklotet att satellitbanorna glesar ut…
Läs mer »
Det har nu gått en månad sedan jag mönstrade ombord på M/S Freya och jag kan knappt fatta att tiden rusat på så fort. Initialt trodde jag i min enfald att jag skulle finna massor av tid för att skriva, men arbetet till sjöss slukar många timmar. För mig som jobbar såväl tidiga mornar som sena kvällar har därför en vila mitt på dagen och då försöker jag ta igen lite av det uppdämda sömnbehovet jag bär på – och så klart vill jag hinna uppleva naturen som aldrig slutar fascinera…
Läs mer »
Det lustiga är att jag inte alls saknar värmen, vilket man kanske skulle kunna tro när man som jag lämnat Sverige mitt i sommaren för ett jobb i Norra Ishavet. Och jämför jag med åren då jag seglade på varmare breddgrader så skiljer det sig än mer. Här kommer ett axplock på hur mitt nya liv ser ut…
Läs mer »
Så vad är det jag gör i Norra Ishavet? Det enkla svaret är att jag jobbar. Ombord på expeditionsfartyget M/S Freya är jag Mässman. Och utanför mitt arbetsfönster flyter fantastiska isformationer förbi…
Läs mer »
Här kommer beviset på att jag i ett tillstånd av halvt vansinne hoppat i det iskalla havet på åttionde breddgraden i ett minst sagt iskallt vatten; -0,8 grader Celsius. Min tapperhet har belönats med ett diplom och av alla utmärkelser jag genom åren fått, är väl detta det mest udda…
Läs mer »
Jag inser att de mer långa och välarbetade texterna inte kommer hinnas med, allt för tätt händer spännande saker i mitt liv nu. Som sjöman har jag heller inga oceaner av fritid eftersom jobbet till sjöss fyller den mesta av tiden. Därför kommer inläggen framöver bli lite kortare, men förhoppningsvis dyka upp mer frekvent. Men det förutsätter ju såklart att fartyget har internet. Härom natten var vi uppe vid packisen, så långt norrut det går att komma med båt. Och på dessa breddgrader lyser satelliterna emellanåt med sin frånvaro…
Läs mer »
Anfallet höll i sig närmare tolv timmar. Men som tur var hade jag medicin mot gallstenssmärtor kvar hemma; så jag kämpar mig igenom anfallet på egen hand och faller snart in i en orolig sömn. Några timmar senare vaknar jag och jag tror först att jag blivit överkörd av en buss. Jag mår inte alls bra, har ont och jag känner mig konstig, omtöcknad. Och stapplande går jag på toaletten och kissar. När jag tittar ner i toalettstolen så ser jag något som jag inte alls vill se; urinen är ilsket färgat av kroppsämnet bilirubin. Jag försöker slå akutnumret 1177 men kopplas av någon anledning bort. Men tar mig på något vis upp på cykeln och rullar med så få tramptag som möjligt bort till sjukhusbacken. Klockan är tre på natten. Sista biten leder jag cykeln och innanför dörrarna på akutmottagningen blir jag snabbt omhändertagen…
Läs mer »
Jag skulle vilja presentera honom för er, vem det är som kommer följa med mig på mina resor. Inte alls lika resvan som jag, men trygg ändå. Nu kommer han följa mig vart än jag går. Och jag som först hade tänkt resa ensam – men det gick helt enkelt inte att säga nej när jag såg hans vackra ögon…
Läs mer »
Efter en timmes tjat ger jag med mig. Barnbarnet som just tagit studentexamen sitter i soffan med sina kompisar och över rummet har jag hört hennes röst repetitivt eka; ”Kom igen mormor, du kan väl följa med oss ut ikväll?”. Ungdomarna har som plan att åka in till Nyköping och gå på krogen – och nu vill de ha mig med…
Läs mer »
Jag räknar ner dagarna och införskaffar de få ting som ännu saknas. Stolt klappar jag mig själv på axeln; nu kan jag snart bärga den skörd av ansträngningar jag bevattnat med sorgens tårar. Den tid som återstår innan jag ger mig av lämpar sig fint till att stanna upp och reflektera. Över året som passerat och vad jag lyckats uppnå. Där jag trots förtvivlans snyftningar vågat vara orädd och nyfiken nog att söka mig en ny djärv väg framåt…
Läs mer »
projektsunshine.se 