Valarna och min väntan

Emellanåt kommer tankarna, en stilla påminnelse om att jag fortfarande vandrar den långa, slingriga vägen mot en ny tillvaro. Det kanske kan låta märkligt när jag säger så – jag som till det yttre lever ett till synes fullkomligt liv, fyllt av möten med människor från hela världen och resor som för mig långt bortom alla horisonter. Men just de här upplevelserna, som förändrar mig på djupet, påminner mig också om att jag fortfarande är på väg…

Läs mer »

Polarnatten kallar, jag springer

Här i Nordnorge befinner jag mig ombord på Freya med ett riktigt vinteräventyr på agendan; våra gäster simmar med späckhuggare och silljagande knölvalar i de iskalla fjordarna. Idag är det årets sista dag med sol ovanför horisonten, i morgon infaller polarnatten. Det är inte förrän en bit in på nästa år som solen åter tittar upp. Men det var nära att jag inte hann komma ombord innan avgång. Flyget var först kraftigt försenat, sedan helt inställt…

Läs mer »

Nu rockar vi…

Nu lutar jordens rotationsaxel så långt från solen att den inte orkar upp ovanför horisonten. Allt vi får i form av dagsljus är en kort stund av gryning och skymning mitt på dagen. Förändringen har gått fort, på några få veckor. Och förutom det uppenbara att det mesta tiden är mörkt runt fartyget, så märker jag det även på hur kroppen reagerar; med förhöjda melatoninnivåer i kroppen som inget solljus bryter ner så bär jag ständigt på känslan av att det skulle vara skönt att sova lite till…

Läs mer »

Ännu ombord

Jag är ännu ombord på Freya som befinner sig i de kalla vattnen runt Tromsö. Omgivningarna är spektakulära med dess fjordar och vidunderliga berg som nu är snöbeklädda. Vattnet är klart och djupblått. Här på den 69e breddgraden, 300 kilometer norr om polcirkeln ser vi knölval och späckhuggare för att nämna några. Med påtagligt kortare dagar, solen går upp halv elva och försvinner ner bakom horisonten redan halv två på eftermiddagen, ger sig våra expeditionsgrupper av mot dagens skådning av valar redan i gryningen…

Läs mer »

Simma med valar

Förutom det mest uppenbara med vad jag som mässman gör ombord på M/S Freya, så finns mycket annat jag får uppleva på jobbet. Jag skulle varje dag kunna skriva om något som händer utöver det vanliga. Men dels har jag svårt att finna tiden till att skriva, därtill avlöser roligheterna varandra i en sån ryslig fart att jag till slut inte vet vad som sticker ut mer än något annat. Tala om att vara bortskämd. Vad jag dock vet, är att jag tack vare mitt jobb får vara med om något som de flesta andra aldrig kommer i närheten av…

Läs mer »

Att se det komiska

Jag är åter ombord på M/S Freya på väg mot Nordnorge för ett nytt äventyr. Denna gång står valsafari på schemat. Sträckan tar några dagar att gå. Men nu grinar väderprognosen i ilsket rött. Därför är det med viss spänning vi hoppas kunna gå hela vägen utan att behöva söka skydd. Långa sträckor kan vi turligt nog gå inomskärs. Men när vi inte har något annat val än att gå utanför de skyddande öarna, ja då rullar det rejält ute på havet…

Läs mer »

Kocken, chiefen och jag…

När sista expeditionen på Grönland var avklarad drog vi raka vägen till Norge. Någonstans halvvägs passerade vi nollmeridianen och det firade vi med att äta en tvårätters och duka extra fint till middagen. Och jag gled glatt ner i något färggrant plagg som andades kvinnlig fägring, ensam tjej bland gossar som jag är…

Läs mer »