Att inte ha något nytt reseäventyr inplanerat direkt efter hemkomst känns gott; nu finner jag tid för att fixa med hemmet och uträtta ärenden som stått på vänt. För så blir det när man varit ute till havs en period; i avsaknad av samhällsfunktioner ombord så skapas med tiden uppdämda behov eftersom håret tenderar växa och mediciner jag behöver, tar slut…
Läs mer »
Snart (men inte riktigt än) kommer jag att mönstra av för denna gång. Då har jag tangerat femtio arbetsdagar och det känns – såväl kroppsligt som mentalt visar sig insatsen och känslan påminner lite om när man varit iväg på ett större kalas där det bjudits på alltför mycket god mat, dans halva natten och man träffat en massa sköna människor; hur kul det än må vara så måste man nu få vila innan det är dags igen…
Läs mer »
Vid första anblick låter det nästan lite för bra för att vara sant; hur lyckas man ens knipa ett jobb där naturen är så bedövande vacker så man vördnadsfullt bugar inför det storslagna. All denna vita näst intill orörda natur. Jo, här är jag. Men för att komma hit så behövde jag på något vis ta kommando över den situation jag hade hamnat i, där jag mitt i sorgen behövde starta om på nytt i livet…
Läs mer »
När kocken Jesse inte visste bättre råd än att tillverka en födelsedagstårta inne i sin hytt, ja då började det likna ett arrangemang av större mått. Men han hade inte kommit på något säkrare ställe eftersom det inte fick upptäckas av mig; tårtan var till min ära och tillika en överraskning eftersom det var min födelsedag…
Läs mer »
Ett litet väderfönster öppnades upp för att korsa Barents hav och det utan att för den sakens skull lova någon behaglig överfart. Men eftersom det var det bästa som vädergudarna kunde leverera så fick vi acceptera, så iväg bar det från Tromsö sent på lördagen…
Läs mer »
Nu befinner vi oss i Tromsö i avvaktan på att korsa Barents hav. Resan uppför den norska kusten bjöd på ett äventyr jag sent kommer att glömma. Här följer ett axplock på några av upplevelserna och visst är det en fantastisk arbetsplats jag har; för i stunder hinner jag faktiskt se lite annat även om dagarna mestadels är fyllda med jobb…
Läs mer »
Äntligen är vi på väg, på väg mot norr där naturen är orörd och vidunderlig och där isbjörnarna har sitt rike. Men innan vi kommer så pass långt att vi passerar den åttionde breddgraden har vi hela den långa norska kusten att avverka. Samt att vi måste korsa Barents hav…
Läs mer »
Vad flertalet kanske inte känner till om mig är att jag som barn spelade gitarr. Det höll i sig upp i tonåren. Men när jag väl blev vuxen blev min gitarr allt oftare lämnad åt sitt öde där den på någon undangömd plats i huset började samla damm. Idag har jag inte gitarren kvar, den har sedan länge min yngsta son i sitt ägo. Men så hände något oväntat idag…
Läs mer »
Tro nu inte att jag är ute och åker båt någonstans, för det gör jag inte. Än är vi i hemmahamn (i Göteborg) där jag och övrig besättning jobbar ihärdigt med att få fartyget klart för avgång. I nästan varje vrå av båten känns det som det händer något; säkerhetsutrustning testas, motorn servas, en hytt byggs om och några duschar på mellandäck får nya våtrumsmattor för att nämna några…
Läs mer »
Dagarna i Halmstad blev ungefär som jag tänkt mig. Dels har jag ägnat mig åt förberedelser inför nästa arbetsperiod; det gäller att uträtta ärenden som jag inte kommer åt att göra sen (bland annat har jag förnyat mitt pass). Jag har även träffat vänner och varit ute i det soliga men kalla vädret, mestadels på cykeln. Det finns också en annan lite mer odefinierbar syssla jag ägnat mig åt…
Läs mer »
projektsunshine.se 