Det var tidigt åttiotal. Första gången i Frankrike, första gången i Paris.
Jag var tonåring, nykär, och han tog mig runt på familjens vespa. Hjälm på huvudet, linne och skjorts, gympaskor mot asfalten. Vinden slet i allt medan vi körde genom gator jag inte kände…

Sacré-Cœur reste sig vit mot himlen. Heliga hjärtat. Jag blev stående och såg uppåt. Ung och nyfiken. Vet att jag tänkte att jag en dag måste komma tillbaka, stå på trappan och blicka ut över Paris med den storslagna kyrkan i ryggen. Platsen hade verkligen gripit tag i mig. Vid det andra besöket i staden upptäckte jag att jag var gravid.

Sedan dess har jag bara passerat genom Paris, aldrig stannat riktigt.

Nu är jag här igen. Samma stad. Caroline var redan på plats när jag kom. Och nog känns det speciellt att återvända till en plats som en gång betytt något större. Att blanda gamla minnen med nya får mitt hjärta att svälla och slå lugnare på samma gång. Jag väver nya minnen, men de trasslar sig in i de gamla, blir ett och samma väv. Jag insuper känslan av att stå här igen, samma dofter, samma ljus över taken. Samtidigt noterar jag att staden har förändrats på fyrtio år. Att återuppleva staden ger en möjlighet att omfamna de lite mer laddade minnena jag bär från platsen, ge dem lite mer luft.

Kanske är det därför jag ville resa tillbaka. För att minnas vem jag var, för att omvärdera vem jag blivit, för att känna skillnaden i kroppen och acceptera att tiden har gjort sitt. Men främst är jag här för att ha roligt. Och om det finns någon människa på jorden som jag helst vill hitta på något med, så är det Caroline. Att hon dessutom pratar franska flytande är ett stort plus.

Den gången reste jag tillbaka till Sverige innan min franska hunnit bli riktigt bra, innan den etablerat sig på den nivån som hade kunnat ta mig hit. Det låter kanske som att jag missade något jag innerligt önskade. Men nej. När jag till slut släppte taget om det som var förknippat med Frankrike, var det inget jag tvingades till. Livet krävde det av helt andra skäl, och därmed tog det en annan vändning.

Paris, jag är tillbaka. Nu ska vi se vad du denna gång kan överraska mig med. Ingen tur på två hjul och definitivt kommer jag inte upptäcka att jag väntar barn!

// Coddi.