Det ryster och skakar i Freya när hon kämpar sig fram mellan isflaken; vi befinner oss där Östgrönlandsströmmen drar med sig kallt vatten och is från norr. Klimatet är strängare här än kring Svalbard – och extremt isolerat. Utan minsta spår av mänsklig närvaro finns här bara iskallt hav. Och is, is, is och de djur som kallar detta kalla habitat för sitt hem…

Att det ens är farbart där vi befinner oss är ingen självklarhet; packis och lokala glaciärer påverkar navigeringen här. Därför är det ytterst få fartyg som tar sig hit, eftersom utmaningarna är alltför stora för de flesta. Den korta isfria säsongen varar dessutom bara från juli till september.

Med oss på denna resa har vi ett filmteam som är här för att dokumentera livet i Arktis. Mina dagar är således fyllda av såväl spänning som ansvar. Bara en sån sak som att få se vad som händer bakom kulisserna; filmteamet jobbar med kikare utrustade med stabilisatorer för att kunna se isbjörnar på flera kilometers avstånd. Och bland fotoutrustningen (som är enorm) finns en helt fantastisk gyro-upphängd kamera (sannolikt svindyr) som kan fånga isbjörnarna i knivskarpa detaljer från långt håll. För man vill inte störa djuren. Det är ömmande att höra diskussionerna kring hur de av omtanke låter en sovande isbjörn få bli lämnad ifred, tids nog vaknar han och då kan han vandra bortåt ifall han mot förmodan skulle märka att han är iakttagen.

Kan ni fatta vilken osannolik plats jag befinner mig på? Att ens ta sig till denna avlägsna vrå av Arktis, dit bara ett fåtal någonsin kommer, är unikt i sig. Men att dessutom sitta i badtunnan med Merituuli och samtidigt se en isbjörn vandra över isen? Det känns lika osannolikt som att lyckas fånga en pingvin på kroken i Sahara.

Har ni som följer mitt äventyr hemma bakom skärmarna några frågor om isbjörnar? Passa på att fråga nu – vi har experter ombord! En vän undrade till exempel vart isbjörnar sover. Tja, de slumrar på isen, ibland upp till arton timmar om dygnet, för att spara energi i detta karga landskap.

// Coddi.

Tjingeling tills vi hörs nästa gång!