Snart (men inte riktigt än) kommer jag att mönstra av för denna gång. Då har jag tangerat femtio arbetsdagar och det känns – såväl kroppsligt som mentalt visar sig insatsen och känslan påminner lite om när man varit iväg på ett större kalas där det bjudits på alltför mycket god mat, dans halva natten och man träffat en massa sköna människor; hur kul det än må vara så måste man nu få vila innan det är dags igen…
Men trots att jag jobbar varje dag (när jag är ombord) och har långa arbetsdagar så är det samtidigt vansinnigt roligt, vilket säkert är ett måste för att man ska orka. Det händer en massa roliga saker som jag inte hinner berätta om, spex inte minst där jag kan nämna hur däcksman och guiden har försökt överraska varandra. Som nu senast när guiden försökte dricka ur sin termosmugg men det inte kom något kaffe ur den. I ett obevakat ögonblick hade däcksman varit där och tejpat för hålet på muggen, på insidan så tejpbiten inte syntes. Som vi skrattade.
Här följer ett litet axplock av händelser som jag inte tidigare nämnt…
Första april, en dag då det är tillåtet att skämta




MIN HYTTRESA
Inför denna säsong så har jag fått en alldeles egen hytt, under vintern renoverades den för att bli lite mer praktisk och mysigare. Dock kunde jag inte flytta in i direkt för praktikant-Klara hade vi inte riktigt plats för under första paxen, så någon behövde dela hytt med henne. -HENNE TAR JAG! Ropade jag och under en vecka var vi sambos i hytt nummer 25. En kväll när jag smög in efter lång arbetsdag för att sova, då sov Klara redan. Jag släckte inte min sänglampa direkt, men det borde jag kanske gjort så hade jag sluppit se den läskiga foten som hängde ner…


Får det lov att vara ett glas fruset vatten…?





Festen höll på ovanligt länge trots den stränga temperaturen…
Ett dopp i havet
Det händer att vi erbjuder våra gäster att hoppa i havet. Lite kallt vill jag mena att det är och det säger jag av egen erfarenhet, förra året hoppade jag i plurret ovanför den 80e breddgraden då vattentemperaturen låg på -0,8 grader. Den här gången stod jag över doppet. Dock kämpade jag tappert med iskalla fingrar för att servera alla en liten sup direkt efter deras modiga hopp ner i det iskalla.

ANNAT VÄRT ATT NÄMNA

OTAL ÄR DE GÅNGER JAG BAKAT…



VARJE MORGON HAR JAG GÅTT UPP I OTTAN FÖR ATT FIXA FRUKOST TILL TJUGOFEM MAN…



FINA FISKEN
Den fisken jag fångade utanför Lofoten på vägen upp till Svalbard lagade Jesse en fantastisk god gratäng på (fast det var inte bara min fångst för jag är inte Jesus som kan mätta en hel besättning med blott en enda fisk)…

VI FASTNADE INTE…
Nog för att det på sina ställen var rätt mycket is och snö att forcera…




ALLT DET VACKRA…
Jag slutar aldrig förundras över den makalöst vackra naturen…




Det är så vackert så det inte finns ord riktigt för att beskriva…
// Coddi.
Hej.
Nu är det dags.
Jag vill beställa ett ex av din kommande fotobok ”Arktiska dagar”.
Underbara bilder, jag drömmer mig bort.
Ha det gott/ Björn
GillaGilla
Hi hi… vem vet, kanske blir det en bok en vacker dag. Då lovar jag att du ska få ett exemplar, signerad och allt. Kram.
GillaGilla
Roligt att få läsa om livet ombord! Vackra bilder och så mycket gott du bakat, mums, kram!
GillaGilla
Hej Anna, kul att du gillar denna ”insider-rapportering” om livet ombord. Och visst är naturen bedårande, du skulle älska att fotografera omgivningarna här (om det gick att ordna så du slapp kylan och gungandet hi hi). Kram till dig!
GillaGilla