Nu befinner vi oss i Tromsö i avvaktan på att korsa Barents hav. Resan uppför den norska kusten bjöd på ett äventyr jag sent kommer att glömma. Här följer ett axplock på några av upplevelserna och visst är det en fantastisk arbetsplats jag har; för i stunder hinner jag faktiskt se lite annat även om dagarna mestadels är fyllda med jobb…

Stadt

Nog är det ett äventyr att stå uppe på bryggan och se det obevekliga havet; vid Stadt (som är en väderutsatt halvö) måste fartygen passera på utsidan, helt oskyddade för havets makter. Platsen är beryktad och i decennier har man pratat om att bygga en fartygstunnel för att göra sjöfarten säkrare. Nu ser den ut att kunna bli verklighet även om det ligger många år bort innan den står färdig och klar. Och eftersom ingen tunnel fanns när vi kom åkandes så fick vi gå ut i havet för att där få oss en rejäl dos av stökig sjö…

Månhalo

En halo uppenbarade sig runt månen en sen kväll. Wow, tänkte vi, kan man bada under den? Snart satt vi ett helt gäng i badtunnan ute på däck och njöt av den magiska aftonen. Stämningen var så hög att jag vill tro att skratten ekade mellan de norska bergen.

Soluppgången den 11 mars

Den elfte mars möttes jag av en förtröstansfull soluppgång. Det behövdes eftersom det var på dagen två år sedan marken försvann under mina fötter; dagen då jag och Tjoppe i ett sjukhusrum på Halmstad sjukhus fick veta att han var döendes i cancer. Allt gick så fort och månaden efter dog han. Än idag spelas scener upp för mitt inre från den ödesdigra dagen och minnena har jag svårt att skaka av mig. Jag ser därför resan med Freya inte bara som ett jobb där fartyget avlägger sjömil efter sjömil, utan det är minst lika mycket en möjlighet att få stå ansikte mot ansikte med min egen inre resa. För varje år som går så hoppas jag kunna fylla den 11 mars med roligare minnen så de tråkiga trängs bort.

En förtröstansfull soluppgång…

Torghatten

Utmed Helgelandskusten passerade vi ett fjäll som har ett hål rakt igenom. Berättelsen om Torghatten är djupt rotad i norsk mytologi och den handlar om troll, obesvarad kärlek, en pil och en hatt (läs mer). Det sägs att när ett troll träffas av solens strålar så förvandlas han till sten, det är därför Norge har så många fjäll och klippor med konstiga former.

Artic Circle Monument

På tisdag eftermiddag korsade vi den magiska polcirkeln som markerar gränsen mellan Arktis och resten av världen. Den ligger på den 66 breddgraden och ett monument visar dess position. Här börjar vårt Arktiska äventyr i en minst sagt hisnande vacker vildmark…

Utsikten från min arbetsplats

Emellanåt får jag släppa jobbet för att springa ut på däck för att beskåda (och fota) något vackert…

Bilderna ovan är mina egna, men den nedan har min arbetskollega Linus Jansson tagit;

Jag vet ingen annan plats på jorden där himmelen får så många skepnader och färger…

Fiskelyckan

Uppe vid Lofoten stannade vi till för att prova fiskelyckan. Solen sken och de snöbeklädda bergen i bakgrunden gjorde utsikten bedövande vacker. Inte blev det sämre av att det nappade. Först fick jag en fisk som släppte från kroken innan jag fått upp den. Nästa napp bestod av en liten sej som jag av barmhärtighet släppte tillbaka. Men tredje gången gillt, ja då fick jag en rejält stor torsk på kroken. Jag tjöt av glädje och inte var jag den enda av oss som fick känna på fiskelyckan; stämningen var uppsluppen och vi höll på tills fingrarna blev iskalla och kinderna rosenröda…

Galet skoj att fiska torsk…

Trollfjorden

På denna plats har trollen skapat en fjord om man ska tro namnet. Där gled vi in med Freya med berg på båda sidor om. Bergväggen på norrsidan består av monzonit, Norges äldsta bergart…

Inget fotografi på mig i badtunnan (än) men där gled jag ner för att tillsammans med Klara bada till denna grandiosa utsikt…

Norrsken

Det var kväll och jag var just på väg att gå och lägga mig när telefonen ringde i byssan. I andra änden hör jag Kapten; -Vi har norrsken! Så jag och en svans av kollegor traskar hela vägen upp till bryggan för att där gå ut på däck och beskåda den gröna dansen i skyn.

Makalöst vackert… Foto: Henrik Frenning

Tromsö

När vi förtöjt i Tromsö fick vi äntligen möjlighet att gå iland. Ett gäng drog till skidbacken, någon gick ut för att äta sushi. Några behövde stanna kvar ombord och se efter båten. Och jag och Klara (som gör praktik ombord)… ja, vi drog till Trollmuseet…

När Klara var färdig med snöskottningen (som även mynnade ut i en snögubbe) så drog hon och jag på Trollmuseet i Tromsö. Där hamnade jag i famnen på en bjässe…

Ja det var det som jag hade att berätta denna gång. Nästa gång vill jag tro att jag befinner mig på Svalbard.

// Coddi.