Vilken blå dag, denna långfredag. Lite småkrabb sjö som gjorde båtfärden lugn o fin för det fanns inga dyningar. Vi tog oss ut för att ställa in autopiloten, lite pyssel men till slut så fick vi till det bra. Det är ju ingen större trafik ute på havet så här på året men vi hade sällskap i Laholmsbukten utav stadens fisketrålare samt att när vi gick in i hamnen så höll lotsen på att guida ett stort containerfartyg som just höll på att kasta loss.

 

Vi har ju gjort en fantastisk byggresa och under åren så har vi lärt känna en del båtrenoverare. Vi är inte många och alla skiljer sig något åt. Att som vi ta sig an en dansk fiskebåt byggd i Esbjerg i Danmark, plasta den under sommaren 2009 och ha planerna på att resa till värmen vad det lider, trodde vi var vi var ensamma om. Tills nu. Det damp ner ett mejl från ett par som gjort en nästan identisk byggresa som vi. Jo och det är sant, och nu med den nya knutna kontakten så hoppas vi kunna utbyta en massa trevliga erfarenheter med varandra. En härlig skjuts framåt blev det, där vi nu känner att det ändå finns en liten (men ack så liten) familj kring dessa gamla uttjänta fiskebåtar där ägarna lägger ner ett enormt arbete på att renovera och bevara sina fina gamla skutor. Bara de senaste tio-femton åren har många huggits upp. De som ännu ligger i vattnet är som regel i rätt dåligt skick och går inte att rädda inför framtiden. Ett projekt av detta slag gräver gropar i plånboken (som att kasta pengarna i sjön) och det slukar all ens tid och därtill så behövs kunskap och en massa tålamod. Det är inget vi skulle rekommendera någon, det är rätt speciella människor som ändå gör det. Vilken härlig start det blev på påsken. Den bästa tänkbara. Och tänk, det finns andra som vi.

 

Styra kosan!

 

Tjoppe och Helena