I höstas var vi iväg på en veckas semester i Turkiet. Vi reste runt med en grupp och såg en massa roligt i detta intressanta land. Och inte mindre intressant var våra medresenärer. Ett gäng tjejer från Jönköpingstrakten blev vi kompisar med och det började redan på resan ner. Inger som inte fick plats i samma flygstolsrad hamnade med Tjoppe o Helena och där började ett trevligt snack. Sen var isen bruten och vi hängde i hop hela veckan och skojade mest hela tiden. Inger kom att få ett smeknamn under resan. Sedvanliga brödrostar på hotell, ni vet med ett gallerband som rullar och rullar. Och där man lägger i sin brödskiva i och sen ramlar den ner på undre gallerplanet och vips så har man en schysst nyrostad macka. Inger såg en gäst skicka in en bulle i stället för en brödskiva. Och det såg gott ut så Inger gjorde det samma. Men se det skulle hon inte ha gjort. Bullen fastnar, bullen bränns, bullen börjar bolma och det ser ut att kunna bygga upp sig till en bättre hotellbrand i frukostmatsalen på hotellet. Allt räddas tack och lov men jisses så gött att döpa om Inger till Bull-Inger efter denna incident. Vi har skojat om det och Inger bjuder på sitt underbara skratt och vill fortfarande ha oss som vänner fast vi skojar om missödet. Hennes tjejkompisar är minst lika roliga och när de sätter fart så får man ducka för alla skratt och roliga kommentarer. Ett härligt gäng som valde att besöka oss på restaurangen – bara för vår skull. Vi blev fantastiskt glada och överraskade. Tjoppe kom ut till Helena i köket och sa -Kom ut och titta, vi har besök. Jag har inte hämtat mig än! Helena går ut och ser Inger o hennes tjejer och Helena ger hals.

 

– Hej Bull-Inger!! Orden ekar över uteserveringen och alla gäster vänder på huvudena och undrar vad den galne kocken menar. Mycket skratt o skoj och kärt återseende. Och allt efter en vecka på en buss i Turkiet.