Tiden går..nu har vi i dagarna haft vårt fartyg i fem år. Vi kände att det är dags att summera en aning och plocka fram lite bilder på före och efter. När vi tittar på bilderna så känns det en aning overkligt, vi undrar ju lite vad det är för två galningar som hållt på och byggt i ur och skur under sådan lång tid. Där båten från början var om inte ett stort ironiskt skratt, så åtminstone ett litet fniss. Vi har hela tiden haft bilden och planen framför oss. Och när vi med stora gestikulerande armar stolt berättat för besökare att ”här ska vi ha en mysig salong med kamin och soft belysning och vinkällare i golvet” samtidigt som man står i något som skulle kunna liknas ett vrak – ja, så har säkert besökaren artigt men högst tvivelaktigt hållit med. Så därför vill vi i några inlägg presentera olika ställen på båten och följa dess utveckling. Vi börjar som sagt i salongen.
Gamla lastrummet ombord.
Här förvarades all fångst när fiskarna var ute i flera dagar i sträck ute på Nordsjön. Det första vi gjorde var att ta bort järnbalkarna.
Denna bild är rätt så överensstämmande med denna nästa bild. Det skiljer nästan fem år emellan. Väggen bakom är idag akterväggarna inne i lilla hytten och badrummet.
Idag är det två dörrar som leder in till dessa utrymmen.
Om kvällarna så blir det mysbelysning, precis så som vi sa när vi började. Vinkällaren är normalt släckt och mörk och sval. Men ibland vill man ju visa upp sina flaskor.
Återigen ett äldre foto. Vi har öppnat upp i skottet mellan skansen (fören) och lastrummet (salongen).
Vi reglade upp och när vi borrade i betongen (barlasten) så började det lukta fisk. Fast båten inte varit använd som fiskebåt sedan 1990.
Bakom isoleringen går ventilationskanalerna mellan spanten, som drivs med undertryck från fläktar. Här har vi lagt golvet och lagt in golvärme. Till höger på bilden har vi pekat och glatt förklarat att här ska vi ha en kamin.
Och här har vi kaminen. Det var inget löst prat.
Ännu återstår en hel del arbete, främst el och belysning. Fina mässingslampor och marina detaljer ska höja stämningen i salongen. Men några detaljer har redan kommit på plats-
Ett gammalt rostigt ankare knackade Helena rent och målade upp och sen fick den pryda ena väggen i salongen.
Några soffbord och ett skåp i ett hörn står också på önskelistan.
Skillnad är det mot denna bild.
Vi har just reglat upp för lilla hytten och badrummet.
Vänster, eller babords sida som det heter på båten har numera ett fungerande badrum. Dusch, toalett och handfat. Här återstår också en del arbete, men vi pratar om detaljer. Grovjobbet är gjort.
Takbjälkarna borstade vi rena från löst material och målade upp svarta och behöll sina ojämnheter och märken från tidens tand. Pärlspont pryder taket, 750 bitar alla i olika mått. Totalt 400 meter som är målade i tre lager, dvs 1,2 kilometer lång målad planka. Vinter och minusgrader rådde, såväl inne som ute.
Ja detta var en liten tillbakablick, vi lägger upp nya bilder på en ny plats nästa gång. I övrigt så arbetar vi med eldragning ombord och tillverkar is till groggen.
Så numera är det bara att sträcka ut handen utanför dörren när man vill kyla sin dryck och man sitter i goa värmen framför brasan i salongen.
Båten börjar bli infrusen, vilket är ovanligt redan i december. Vi tycker inte riktigt om läget, relingen är glashal och mellan kaj och reling så öppnar sig vår vallgrav – Nissan. Vi vill ogärna bada, och vi kommer inom kort bygga någon form av vinterlandgång.
Att leva på ett fartyg har sina sidor. Detta är en bild från förra vintern. Det gäller att ha tillit att inget händer den andre när man är ifrån varandra. Nissan är ström och iskall nu, vi behöver ingen skräckfilm för att känna att vi lever farligt. Vad vi önskar oss – plusgrader!
Så om allt går vägen så kommer säkert ytterligare ett inlägg inom kort!
På hal is!
Tjoppe och Helena
projektsunshine.se 