De döda löven..

 

Ibland dyker det upp saker bara sisådär..någon vänlig själ har lagt något vid/på båten som den tycker vi ska ha. Oftast har vi inte varit på plats ombord. Ibland finns en avsändare men som regel inte. Nu har vi fått en present igen, en hel kartong med fin ved som vi kan elda i kaminen. Och ingen avsändare så vi vet inte vem vi ska tacka. Men efter inspektion i den hemliga lådan så gladdes vi åt att finna prima virke. Vi tackar och bockar för gåvan.

 
Detta är guld värt om kvällarna när temperaturen sjunker och vi är trötta och frusna efter en lång arbetsdag.
 
Det har slagit om till kyligare väder nu, men med kylan så har det också varit klart och molnfritt. Och utan moln – ja det betyder sol. Vi har fått klä oss ordentligt men det har varit värt kylan när vi samtidigt fått en härlig höstsol att vända ansiktena emot.
 
Ombord under veckan har vi spacklat och slipat i byssan.
Idel jämna och släta ytor. Och medan Tjoppe slipade väggarna så gjorde Helena rent stålrollern som vi använder när vi plastar.
 
Och öppningen mellan byssan och matsalen sattes igen för att stänga ute den värsta styrendoften.
Och så här långt kommet så var vi förberedda för den kommande plastningen. Vi åt en sen middag och kröp ner i kojs och vaknade till en frostig morgon.
En glad Tjoppe blev avbildad i morgonfrosten. Vart efter dagen gick så smälte han sakta, alltså inte den riktiga Tjoppe. Vi plockade fram alla våra plastningsprylar. Vi kan det här efter några tons plastande..Helena ställde sig på kajen och började riva glas i solskenet.
Och så var arbetet igång..plast, härdare, aceton, rollrar och hinkar, glas och så vidare.
Tjoppe har börjat stryka plast. Ett tåligare golv får man leta efter. Och givetvis plastar vi upp en liten bit på väggen också. Med en båt som rör sig så är aldrig golvet plant, så man får ta hjälp av golvskrapa när man skurar. Då är det bra att ha plast en bit upp på väggen.
Halvvägs..
 
Och för att Tjoppe skulle få ventilera sig med frisk luft emellanåt så passade det med en fika på kajen. Ett underbart höstväder, och inte behövde vi vara så rädda för att plasten skulle börja härda i hinken då temperaturen i köket var blygsam men tillräcklig.
 
Vi och båten badade i solsken.
Fullt med höstlöv i Nissan. Vilka vackra löv sa Helena till Tjoppe. -De är döda! Kom svaret. Helena gav sig inte -Vilka vackra döda löv i vattnet! Jo det kunde Tjoppe hålla med om. Fast han föredrar dem gröna fortfarande på sitt träd än fallna till marken när höstmörkret sakta lägger sig.
Och när vi satt där med tekoppen och njöt av de döda löven och den småkalla solen så diskuterade vi vårt blivande ankarspel som vi ska börja titta närmare på vad det lider.
Styrendoften vädras ut medan vi satt och fikade.
Och ett lika säkert hösttecken som lövens död är om hösten är, så har y-bommarna blivit upplockade för vintern. Nu är vi nästan ensamma på kajen under några månader tills Tjoppes gröna löv åter sitter på träden.
Tjoppe muntrades upp med en samarin. I affären tidigare hade Helena frågat -fikabröd?! Svaret kom snabbt -jag vill ha Samarin. Helena tänkte fundersamt över svaret; salt brusvatten kan inte vara en höjdare, inte ens till kaffe eller te. Men så klev Tjoppe fram till ett paket med fyra mazariner i och så ler han brett och säger -SAMARINER!
Med samarinfyllda bukar under betraktande av döda lövs framfart i Nissanplurret till en höstsvag sol så fortsatte vi därefter plastandet tills vi äntligen blev klara. Lagom till solnedgången som inträder tidigt numera. Då återstod det bara att runda av dagen lite med mera jobb. Helena började förbereda middagen, grillad fläskfilé med en smarrig tomat och fetaost-sallad.
Matlagningen är enkel när man inte har ett kök. Trevligt smuttande på en druv/granatäpple/rooibos-juice under tiden. Drycken är ett mycket gott alkoholfritt alternativ. För arbetsdagen var inte helt över trots att maten höll på att förberedas. Tjoppe hade tagit fatt i en pensel och oljade sittgrupperna.
 
Genast ändrade sig möblerna karaktär när den mörka träfärgen kom fram.
 
Sen en dusch, grillning av kött och en trevlig avslutning med mat och vin framför brasan och tv:n innan vi åter kröp till sängs. Otroligt vad en dag går fort.
 
Alle man på däck!
 
Tjoppe och Helena

En reaktion på ”De döda löven..

Lämna en kommentar