Ja livet på båten fortsätter. Ibland lite för bra. Helena har en förmåga att drömma ofta och minnena från nattens hjärnfilm sitter i länge efteråt. Tjoppe brukar om mornarna få höra vad Helena varit med om medan nattens timmar krypit fram. Det här med drömmar är ju lite kopplat till hela båtprojektet, att det blev av, för det var till faktum en nattlig dröm som gav idén.

 

 

Det är ju långt ifrån alla drömmar som handlar om båtar men inte alltför sällan heller. Som häromnatten.

 

 

Detta har alltså inte alls hänt i verkligheten utan bara i Helenas dröm.

 

Helena stod på flotten och arbetade, på babordssidan. Och så tyckte hon att hon hörde något inne från båten. ”Jäklar, jag låste ju aldrig dörren” tänkte hon och fortsatte ett tag till med sitt pyssel. Men ljudet fortsatte och hon kände att det var nog bara att gå och kolla. När hon närmade sig dörren så hörde hon att det knastrade inne från däckbyggnaden. Samtidigt som hon kliver in på båten så noterar hon en parant dam som går på kajen med stort rött läppstift. Helena kliver in på båten och knastret blir högre. Hon tittar och tittar och kan inte se varifrån ljudet kommer. Men så lyfter hon på duken och där sitter en liten pojke, kanske i 8-års åldern. Och i handen har han båtens sockerskål och han äter sockerbitar i rask takt (notera här att vi har bara strösocker ombord på båten). Helena blir upprörd över att pojken tagit sig friheten att kliva ombord utan tillåtelse och hon tar pojken i armen och drar fram honom från sitt gömställe. Hon drar med honom hela vägen ut för att förvisa honom från skutan. När de tu kommer ut så kommer den paranta damen gåendes och hon öppnar munnen. -Det är min pojke! Helena blir upprörd och påpekar att man kan inte bara kliva ombord på någons båt, det är rent olagligt. Damen plutar med sina röda läppar och förklarar då för Helena att hon har totalt fel på den punkten. För damen vet med sig att stora båtar är klassade som allemansrätt och därför får alla kliva ombord om de känner. Helena kokar då av vansinne, och undrar om det även är ok enligt lagen om allemansrätt att äta upp någons socker. Nä höll damen med om men hon fortsatte att förklara denna allemansteori kring båtar. Damen hoppade upp på relingen och babblade på och det enda Helena såg var hennes röda ilskna mun. Diskussionen blev rätt så intensiv och Helena lyckas inte bli av med damen och pojken. Men så säger damen; -Att förresten så har jag också en sån här stor båt, men min är mycket finare än din. Helena replikerar då blixtsnabbt; -Då tycker jag att du kan sticka bort till din båt och lämna min ifred! Och samtidigt som Helena säger detta så knuffar Helena medvetet och hårt på den rödläppade damen att hon glider av relingskanten och trillar ner i Nissan.Och där tar drömmen slut.

(Här satt hon, damen med de röda läpparna)

 

När Helena senare återberättar drömmen för Tjoppe så skakar han bara på huvudet. De mest konstiga händelser kan dyka upp i Helenas drömmar. Att just denna blev av har nog flera orsaker, dels har vi ju nyligen stått på flotten på babordssidan. Och för någon vecka sedan när Helena satt inne i båten så såg hon hur en pappa lyfte ombord sina barn på vår skuta. Det var turister och de ville fotografera varandra på vår båt. Utan att fråga om lov. Och häromdagen när vi just stod på flotten och arbetade så målade Tjoppe och det är en hyggligt stor hjälp när Helena håller i flotten så man inte ideligen behöver knyta fast den och knyta loss den och flytta flotten och knyta den på nytt osv. Det hade kommit förbi en kajflanerare som oftast och vi får ju alltid glada tillrop. Men denna person insinuerade att det bara var Tjoppe som arbetade och Helena stod på flotten och latade sig. Det hela var väl menat som skämt men personen saknade lite förmåga att framföra budskapet så man tolkade det så. Och så väldigt kul är det ju inte att stå och parrera en flotte i tre och en halv timme när vind och ström försöker förflytta flotten hela tiden. Helena kokade lite inombords och fräste mellan tänderna; -Ja du Tjoppe, det är ju synd att du har en sån lat tjej. 

 

Nu är det så att i princip alla männsikor i vår omgivning är högst trevliga och hänsynsfulla och vi får ofantligt mycket beröm för vårt flit och resultat. Men som för alla människor så träffar man på lite mer udda möten ibland. Och då är det ju inte konstigt att man drömmer något som återspeglar det man varit med om.

 

På båten har vi mest planerat, skött kontor och kollat över el och installationer. Allt måste skötas och nu med en regntung dag så passade det bra att göra lite annat. Annat som står på agendan är att det ska både fotas och filmas i helgen på båten om allt går som tänkt. En reklamkampanj för ett skoföretag ska fota ena dagen och den andra dagen så ska det spelas in en musikvideo. Det är ju trevligt att se att vi får förfrågningar, där tydligen vår skuta speglar en trevlig marin miljö för diverse händelser.  Vi länkar upp efteråt så får våra läsare ta del av hur vår båt ter sig i dessa två sammanhang.

 

I övrigt ligger vi nu länkade via kommunens officiella webbplats för besökare. Här kan man läsa om vad som händer i kommunen. Och vi finns med för evenemanget Dragvägens Maritima Dagar. Här följer adressen; http://www.destinationhalmstad.se/website6/1.0.6.0/246/1/  för den som är nyfiken.

 

Nu hoppas vi på lite mer sol, något som väderfolket faktiskt har utlovat.

 

Reling – Kanten på båten, sista kontakt innan man trillar i!

 

Tjoppe och Helena