Alla som tittat på vår lilla filmsekvens i förra inlägget, minns säkert hur Tjoppe berättade om vår skylight som läckte en aning. Och vår sopsäck som vi tejpat dit för att inte få in sågspån och ev vatten. Jättebra så långt.

Här är en bild på skylighten en solig dag. Locket har vi lyft av. Och på ramen under så har vi fräst i spår för att leda bort eventuellt regnvatten som letar sig in. Och så en rejäl list ska sitta emellan också.

Här kan eventuellt regnvatten rinna av och ner på det plastade däcket. Och det fungerar utmärkt, faktum är att vattnet inte ens verkar hamna mellan locket och ramen under.

Men så regnade det i dagarna två. Och vi menar att det regnade, inget uppehåll och det skvalade stundom. Och vi såg med fasa att det någonstans letade sig in vatten, som la sig i sopsäcken. Vi samlades båda kring skylighten för diskussion och felsökning. Vi väntar ju på en rostfri ram som ska sitta på locket ovanför glaset. Och i skarven mellan glas och ram så såg vi vattnet kunde tränga in. Vi har sikat kanten, men i väntan på ramen så är det bara gjort hjälpligt.

Nu var det så att ena kvällen när vi skulle gå och lägga oss, så kände vi på tejpen att den satt ordentligt. För ovanför oss så hade en skvätt vatten, kanske en tre-fyra deciliter samlat sig. Helena tryckte lite på säcken när hon satt i sängen och sa:

-Skulle vi kanske ta bort vattnet innan vi går och lägger oss, ifall tejpen lossnar!
-Nä, det är lugnt, svarade Tjoppe. Tejpen håller säkert.

Och så kröp vi ner och somnade bums.

01:30 så händer det.

Tejpen lossnar, och vattnet kan fara rakt ner i sängen. Och där ligger vi och sover!

SPLASH!! Regnvattnet landar nästan uteslutande på Tjoppe och vi far upp som skjutna ur en kanon.

Vad som sedan följde var att vi fick ta rätt på vatten och sängkläder och sopsäck mitt i natten. Till slut så kunde vi somna om – och innan vi släckte lampan på nytt så SKRATTADE vi. Så himla typiskt, så knasigt och så väldigt komiskt.

Nu väntar vi på ramen, som är på ingång och så ska vi fixa vår läcka.

I övrigt så har regnvädret bjudit på innejobb. Vi tog oss an skorstensröret i verkstan.

En rätt så roligt bild. Tjoppe fotar Helena i ena änden av röret där Helena står och tittar in.

Gamla färg- och plastrester och allmänt smuts blir här bortslipade. Helena kämpade på i ett sträck tills hela röret var slipat och rent.

Med radio och choklad som tillbehör så går det som en dans.

Tillslut så var momentet klart, och vi svetsade även på en liten arm som ska vara till ett fäste när skorstenen väl ska på plats igen.

Från slip-avdelningen till målar-avdelningen.

Här tog Tjoppe vid. (Nä det är inte bara Helena som målar, ibland byter vi)

Ett lager grundfärg, och Tjoppe börjar i toppen.

-Färdig, konstaterar Tjoppe. Och vi lämnar verkstan för lite torktid. Nästa lager blir svart.

Vi släcker lampan och ger oss ut i regnet.

-Hoppas maj månad blir bättre, säger Helena. -Mmm, Tjoppe håller med. Han säger inte så mycket mer för det behövs inte. För ingen har väl undgått hans tycke om regn. Och nu har de jäklans dropparna till och med hittat ner i sängen om natten.

Dripp-dropp-dripp-dropp!

Tjoppe och Helena