Julen närmar sig med stormsteg. För vår del har julen blivit allt mindre julig med åren. Och detta år är inget undantag. Med en lägenhet under renovering och en båt som till hälften är en byggarbetsplats så ligger de flesta julpyntssakerna kvar i sin låda i förrådet. Men något kan man ändå se som styrker den stundande storhelgen. Janne Giraffers indiske tomteluva med ljusslinga och i entrén på båten.

En dekorativ ljusslinga virad runt en pärlprydd låtsasgran med metallställning, säkert något designsnyggt, pryder vår hylla precis när man kliver in på båten. Tjoppe har dragit lite mer el och det finns en kontakt med ström i att tillgå. Och nu har vi ett varmt sken och korridoren känns inte alls så dunkel längre.

Det brukar bli mycket julpyssel i stugorna i denna tid, här har vi också pysslat. Vi har fått upp en del lister kring fönster och dörrar.

Lister brukar vara det som inte kommer på plats i första taget efter renoveringar. Nu är vår Tjoppe inte som andra. Tvärt om så tycker han, i mån av god tid, att det är riktigt mysigt att sätta lister. Hans recept på en bra listar-dag är att man har en ledig dag. Man sover ut, gärna till halv tio. Sen en kopp te, två rostade med marmelad. Gärna aprikos som smak. Sen lite plock och röj och därefter drar han på sig arbetsstrassen, blåbyxa med sliten tröja till. Därefter sätts radion på, gärna P1 om det är ett bra program. På minuten, plånboken och Sjövädret funkar som exempel. Och med denna stabila grund så tar man tag i listandet. Man mäter och funderar lite. Sågar till önskad längd, kollar och funderar lite. Mmm så blir bra. Sedan skruvar man dit listen. Och använder mässingsskruv. Och sedan tittar man vidare, ja där ska vi också ha en list. Lite funderande, mäta och såga och sen knackar någon på dörren. Då står man och pratar bort en kvart med denna trevliga någon. Och så fortsätter man därefter med att skruva upp nästa list. Så håller man på och så bryter man av ibland för en fika eller lunch. Ändrar kanal på radion om det har dykt upp en tung radioteater i avsnitt 73 av 128 där man missat samtliga innan. Och emellan varje moment så filosoferar man upp list för list. För när Tjoppe sätter lister så är det mer ett filosofiskt jobb än ett hantverksmässigt. Det är liksom tankarna och känslan som ska till. Och absolut ingen stress. Och det blir sakta färdigt bit för bit.

Närbild på listerna där de möts vid entrén. Som ett bättre vägnät så banar de iväg längs kanter, hörn och tak. Och det är lite pilligt, för man måste såga ur något litet hörn, för att få det riktigt bra. Inget slarv.

För att få ett marint uttryck och för att inte uttrycka båten i så mycket rysch pysch-toner, Helena är ingen volang-tjej så blir det lister längs med taket och runt fönstrena. Inga blå gardiner med små segelbåtar eller kompassrosor. Praktiskt, snyggt och sparsmakat. Ibland kan man inte se detaljerna om man har för många saker. Less is more är mer vår melodi. Och utrymmena kommer nog fyllas ändå vad det lider, för ytan är begränsad. Nu är två fönsterramar eklistade, nu återstår bara resten, det vill säga det mesta.

Vi har förutom listandet även gett oss på nattduksborden med hull och hår. Bakom garderoberna mot fören till så har vi haft en trekantig hålighet mellan madrassen och skrovsidan på styrbord och babords sida.

Här ska vi nu få till ett par nattduksbord. Där man dels kan lägga sina saker på bordet, men främst ska man kunna lägga in saker i det ovala hålet, på hyllan inne i nattduksbordet. För då gör det inget om det blir sjögång. Tjoppe frågade Helena; -Ska vi kanske ha led-belysning inne i nattduksbordet? -Mmm det vore nog en idé, ett myssken till. Och kanske att det är svårt att se in och hitta vad man gömt i sin låda, godispapper eller en Kalle Anka-tidning månne? Nä, inget av detta är risk för att hitta så länge det är vår säng. På Helenas sida kan man nog finna mineralvatten, en mobil, en tidning eller bok och kanske block och penna också. På Tjoppes sida kan man nog finna, ja  här blir det ganska tomt. Men en tidning eller en bok. Och om Helena störtat i säng före Tjoppe en lördagkväll så kan han nog tänkas avsluta sitt vinglas i sängen med datorn i knät. Så ett vinglas är nog inte omöjligt att det dyker upp.

Jo trots byggandet och julen i antågande så får man nog njuta så långt det går. Alla har mycket att stå i. Men det blir sällan bättre av att stressa. Så vi njuter av våra kvällar framför kaminen, och vi tar julen med ro. Och varför julros på bordet, när det finns riktiga rosor! En present från Helena till Tjoppe.

Tids nog!

Tjoppe och Helena