Vi är fanstastiskt lyckligt lottade. För vi har många som följer oss med intresse och som ger oss energi och inspiration att fortsätta. Det blir som en extra vitamininjektion att från någon varje vecka mötas med beröm och beundran över att fartyget sakta men säkert vinner mer och mer mark mot sitt färdigställande. Nu är vi inne i en fas då det mesta vi gör syns. En vanlig fråga vi även får är; -hur hinner ni allt?! Ja tiden är det mest rättvisa som finns, alla har 24 timmar på ett dygn. Men därefter skiljer det sig, för det beror på hur man prioriterar och förvaltar tiden. Sanningen är också att det är inte bara mängden tid, utan hur innehållet ser ut, som avgör. Nu har vi två lika lite tid, eller mycket, som alla andra, vi får ständigt priorietera bort och försaka och vi har som alla andra, dåliga samveten för tidsbrist för barn och annat vi borde göra. Att vi överhuvudtaget drog igång detta projekt beror dels på att vi tror på andra värdegrunder än bara ekonomiska. Allt snurrar fortare och vi ska hela tiden bli effektivare, och detta kommer från två personer som bygger båt i en rasande fart. Men det är skillnad, det beror på om det är med ekonomiska och tidsmässiga förtecken det hela bedrivs.

En värdegrund är värdet av uthållighet. Vi är varken de snabbaste eller de duktigaste på att bygga eller i att besitta kunskap. Men vi har en uthållighet utöver det vanliga. Vi har en känsla av att många fort ledsnar idag. Och ledsnar man så tappar man fokus. Och utan fokus så förflyttar man sig inte lika lätt. Oavsett om det gäller ett projekt, en familjeutveckling, ett personligt mål eller ett företags dagliga drift så brister det oftast här. Det är sällan pengarna i grunden som är problemet, fast det oftast blir pengarna som blir problemet ändå tillslut. Man släcker bränder hela tiden för små problem hela tiden radar upp sig, och man ligger ibland milavis ifrån den röda tråden. Den tråden som leder en till målet.

Vi är fast övertygade att det kostar pengar att tjäna pengar. Bland det mest vansinniga som finns är att ge sig på ett stort byggprojekt som kostar pengar utan att ha finansierat bygget någorlunda. Ingen skulle ju köpa ett hus i stort renoveringsbehov utan att ha budgeterat för en renoveringskostnad. Men inte sällan så hoppar man på tex ett båtprojekt utan en ekonomisk förutsättning. Lättare blir det inte när många gamla fartyg mer eller mindre skänks bort.

Helena brukar fråga Tjoppe om han inte är medlem i the Rollings Stones. Första gången Helena frågade så förstod inte Tjoppe frågan. Nä det hade inget med musik att göra. Nä Tjoppe är en person som börjar rulla på stenarna. Han är expert på att se pudelns kärna i ett problem, han pekar på problemet och ofta är det flera steg tillbaka i händelserna eller i en organisation som felet är. Och här saknas då en budget, för att hantera problemet, än på ett mer akut släcka-branden-planet. Det är olika plånböcker som styr, detta känner säkert de flesta igen från sina arbetsplatser. I vårt eget projekt är det lätt att gå tillbaka till det egentliga problemet.

Vi skrev nyligen att vi har haft problem med värmepannan på båten. Vi fick byta de gamla kullagrena. Sagt och gjort. Ännu en gång så gick pannan sönder, nu med ett annat problem. De flesta hade nog blivit stressade, det stannar upp arbetet och kostar tid, i material och reparationer. Och utan pannan så är det kallt på båten. Inte Tjoppe, då, han stressas inte. Han tar det lugnt och sätter sig in i problemet och låter det ta den tid det tar. För han har kalkylerat med problem längs med vägen. Han är mentalt förberedd och han är även beredd på att det kostar. Att arbeta under stress och utan budget är bara att göra sig själv en björntjänst. Och i väntan på att lösa problemet, för ibland kan det dröja pga ett inväntande samtal eller en saknad reservdel, så sätter Tjoppe på en kopp te och njuter en stund. Eller bygger i en annan hörna, där det inte hindrar.

Vi hade önskat att det såg ut så här lite överallt i vår värld. Idag är företag är hårt pressade och den lilla människan är vansinnigt stressad. Vi ska producera och leverera på kortast möjligaste tid. Hur ska människan orka? Och detta för att vi glömt flera av livets andra värdegrunder.

När vi är klara med vårt byggprojekt och vi går över i version 1:2, själva verksamheten. Så är vår vision att vi inte ska behöva arbeta under stress alltför mycket. För vi har lagt en kalkyl som gör att vi inte måste tjäna de vansinnigt stora pengarna. Hade inte kalkylen hållt från början så hade vi inte startat projektet. Har vi någon anställd så har vi givetvis krav på denna någon, men i kraven kommer det finnas med tid för planering, återhämtning, tid för att hitta förbättringar och för utveckling. Samma sak gäller oss själva, vi ska ge oss den tiden också. Och klarar vi inte det, då gör vi en stor förändring för att nå det målet och vi ska inte hamna i läget där vi dagligen släcker bränder i vår verksamhet. Vi är båda visa av erfarenhet, och att försöka nå dit i en tid av denna, är ett vågat och modigt mål. Det är därför vi lever i en tid då det inte finns plats för människor som är äldre, oerfarna, handikappade, sjukskrivna…

Så för att svara på frågan, hur hinner ni? Så är nog svaret, att vi har kalkylerat med att det tar tid och att vi har plockat bort annat som slukar tid så att vi vinner de timmarna till båtbygget. Kalkylen är väl tilltagen, så det finns tid för att saker går sönder och att vi ska hinna titta ut över fjärden med en rykande kopp te i handen. Sen är det bara att krydda med lite målmedvetenhet och uthållighet så når man målet tids nog. Troligtvis ganska snart, fast vi fikat bort halva tiden.

På båten fortsätter vi byggandet, vi har satt i lister i ett par dörrar i däckbyggnaden. Så de håller tätt för vinterkylan och att de inte ska skallra och väsnas när det rör på sig. Lilla gulliga nödutgångsdörren har vi hängt på plats. Och pannan är lagad – på nytt.

Simma lugnt!

Tjoppe och Helena