Med semestrar och annan ledighet bakom om så har höstvardagen tagit vid. Vi arbetar flitigt på kvällarna med båten, ett litet steg varje dag mot målet och färdigställandet. Häromkvällen så möttes vi upp från våra respektive arbeten på båten. En snabb middag och kvart över sju så säger Helena att;   -jag är dödstrött, jag måste gå och lägga mig. Sagt och gjort, vi kröp ner i bingen vid samma tid som våra barnbarn gör, med datorn i famnen och vi somnade båda mycket snart.

Riktigt skönt är det att få sova ut ibland, och låta arbetet stå ett dygn och vänta. Efter den långa nattsömnen så plockade vi fram datorn igen, en varsin kopp te och kollade in vad Mary af Rövarhamn sysslar med just nu. Ah, de är på väg till Bora Bora. Vi gogglade vidare på denna paradis-ö i Stilla Havet och började drömma oss bort. Vårt liv här hemma med färg på kläderna och skit under naglarna mot det turkosfärgade vattnet och stilla dagar känns som det skiljer flera galaxer.

 

-Jag vill åka dit, säger Helena.
-Det vill inte jag! Svarade Tjoppe

En konstig och i frågasättande blick fick Tjoppe efter det korkade svaret. Vem vill inte åka dit, och i synnerhet han, som titt som tätt berättar om paradiset på Maldiverna där han varit. Om korallrev, vackra fiskar och sol och värme. Tjoppe fortsätter förklarande;

-Jag vill inte åka dit, för jag skulle bli så ledsen när jag var tvungen att lämna platsen och åka hem.

En viss poäng i påståendet hade Tjoppe trots allt. Vi tittade vidare på resmålet och drömde oss bort. Vem vet, vi kanske också kommer dit, men det blir den dagen båten är klar.

Nu har vi ett underbart liv här hemma, med båten och vårt projekt och vi trivs i största allmänhet så länge det inte regnar på Tjoppe (vilket det gjort nästan varje dag senaste månaderna). Och kan vi nu inte leka med cyklop och snorkel på ett korallrev i Stilla Havet så kan man ha kul när man ska montera skorsten.

Jo vår kamin ska få sin skorsten, och vi ska kunna elda och ha mysigt i vinter när snön yr runt skallen på Janne Giraffer. Och sitta nere i vår båt en kall vinterdag, nere i salongen i soffan med en whiskey och en sprakande brasa – ja, det är lite av ett paradis det med.

Skorstensdelarna ligger på plats och väntar på montering.

Det känns lite hårt att göra hål i däcket.

Hålet måste vara rejält tilltaget, 35 x 35 cm för att hålla säkerhetskraven.

Tjoppe hämtar Tigersågen..

Och inga golvvärmeslangar har vi ju så klart inte just här där hålet ska bli.

Helena står under däck och tar emot det bortsågade virket.

– Men se goddag!! Första hålet avklarat.

Tjoppe lika glad han, det här blev en nästan lika rolig dag som man skulle haft på en paradis-ö.

Tjoppe inspekterar från ovanvåningen.

Därefter påbörjas monteringen nerefrån och upp.

Ja här kommer skorstenen upp ur första våningsplanet. Den gjutjärnsfärgade skortenen ska nu gå över i rostfritt på nästkommande våning. Helena packar upp delarna och börjar genast att leka loss. Lustiga huset fast på båt, här får man rolig ansiktsform. 

-Kolla kolla Tjoppe, så knasig jag ser ut!! 

När man bygger båt så här länge som vi gör så behöver man spexa lite och ta lite småpauser. Och om slantarna inte räcker till Bora Bora så får man ta till ett skorstensrör och spegla sig i. Tjoppe får ju då en nästan samma upplevelse som när man snorklar, en rolig fisk att titta på!

Därefter byggde vi upp nästa skorstensdel och gjorde hål i däckstaket. Vi stadgar i väntan på att plåtarna som håller konstruktionen kommer på plats. 

Nöjda med dagens mål som vi nådde till fullo så blev det lite god mat och dryck som belöning. Ett liten spartansk hemmarestaurang, inte mycket sämre än när man är bortrest till söderhavet. Och solnedgång, bakom molnen.

Nu återstår bara lite städning då vi skräpat ner efter vi sågat i däcket.  Och när allt är färdigmonterat så kan vi sitta och njuta precis som människor gör i Söderhavet. Och vi har vatten här också, inte blått men dock grått. Och badbyxor och cyklop, i garderoben. Och är det något semesterfirarna inte har därborta, så är det en nymonterad skorsten!! Vi konstaterar glatt att detta är vårat lilla paradis, inte lika fint kanske, men dock!

På böljan den grå!

Tjoppe och Helena