3 år – 6000 timmar – 400 inlägg!!!

Det är med stolthet, ett viss mått av overklighet blandat med stor glädje och lite trötthet som vi konstaterar att detta är det 400-de inlägget. Det är snart på dagen 3 år sedan vi köpte båten. Och vi har uppskattningsvis lagt ner 2X3000 timmar = totalt 6000 arbetstimmar på båten. Till detta ska tilläggas en massa pengar och en fantastisk glädje. Kanske någon tung dag, men aldrig en enda dag av sviktande motivation. Och många härliga stunder då vi sett och upplevt naturen, möten med människor men framförallt när vi nått delmål och löst problem vi stött på längs vägen. Vi har stått sida vid sida, där inspiration och positivitet har genomsyrat stämningen. Vi vill passa på att tacka alla som hejar på, ger oss goda råd och svar på våra frågor, förståelsen från vänner och familj för alla timmar vi lägger ner på byggandet och företag och myndigheter vi har och har haft kontakt med.

Särskilt när man försöker summera såhär i halvlek så är det de oväntade mötena med människor som etsat sig fast i minnet. En okänd man som sträcker fram en handplockad bukett för att han tycker vi är flitiga, goda vänner som ringer och säger att nu bjuds det på middag när vi står i spöregnet och försöker plasta det sista under kölen. När vi sitter på flotten och folk passerar i sina båtar och vinkar glatt, även sjöpolisen. När hjälp dyker upp från ingenstans när vi som bäst behöver den… vi hoppas kunna få tillfälle och tacka alla när vi är klara med bygget, om inte annat med en hejdundrande fest på båten.

Och vi tror, om vi även fortsättningsvis kan hålla på i samma takt, att vi har kommit halvvägs. Dock har vi de tunga bitarna bakom oss…

Detta inlägg ska dock inte bara handla om summering och tillbakablickar. Det finns ett nu. Och i nuet så kan vi konstatera att kylan är tillbaka, minus 7 grader och att isen håller på att lägga sig på nytt. Dock hann vi dra hem båten närmare kajen så det finns lite mer mån att släppa på när isen börja bygga. Inne på båten så fungerar värmen, pannan går nu som den ska och vi har en angenäm tillvaro nere under däck.

Vi målar och målar för fullt. Och vi använder penslarna så länge de håller. Ibland får man laga så de räcker lite till, som här. Tjoppes pensel har totalt havererat, men med några inskjutna märlor så håller den lite till. Det är nog mer så att tiden är skral än att det inte finns en slant över till en ny pensel som gjort att den fått hänga med. Och nu har det blivit en sport, hur länge ska herr Pensel palla??!

Vi har målat klart framme i fören och det är i salongen vi gett oss på med grundfärg. Först får man städa och dammsuga upp det skräpiga som fastnat i panelen.

Helena i full fart, dammsugar-tango på båten. Fast det är dålig takt och bas i ljudet från industridammsugaren.

En skruv är lös skulle man kunna tro. Nä, det handlar mer om att några skurvar helt enkelt fattas. Vid inspektion innan målarfärgen åker fram så måste man kolla att man inte missat skruva i någon. Vi hade missat på ett par ställen. Saken var lätt ordnad, från skruv i mungipan till väggen på åtta sekunder. Tjoppe skruvar fortare än sin egen skugga, kan bero på att han ser så bra (ut) i sina nya glasögon.

Dubbelt leende, Helena tycker det blir tråkigt ibland när saker hamnar i långbänk. Måla, måla, måla…grått, grått, grått…eller som här i vitt. Mycket roligare blir det att måla en gubbe eller gömma sig i en sopsäck. Lek och bus är ett utpräglat drag hos fröken Sunshine. (Ja namnet härrör från en tidigare arbetsplats där Helena arbetat och där hon blev kallad för Sunshine, av någon anledning..).

Tjoppe ger sig på taket i badrummet. Här ska bisonmattan upp, eller bävernylån som han brukar kalla den. Pang, pang! så sitter den. Tjoppe kan även skjuta snabbt.

På god väg med penseln i högsta hugg. Det tog ungefär två år för Helena att lära sig måla en vägg utan att måla sig själv. I början så satt färgen överrallt på händerna, i ansiktet och i håret.

Ja här så har det då blivit ett spontanmöte kring badrumsbygget. Tjoppe förklarar hur han tänkt.

Målarmästar Kludd är klar. Väggen på babordssidan väntar vi med, där har vi markeringarna hur golvvärmen går och vi ska bygga en klack på den sidan. Först behöver vi veta måtten på soffan.

Taket i badrummet börjar ta form. Helena vid sågen och Tjoppe skruvar och ger mått. Nu kan vi det här, och när vi sågat upp den sista målade pärlsponten så konstaterade vi att vi behöver måla ett paket till. Det sista! Ska bli hyggligt skönt att ha det här momentet överstökat.

Och väggen i badrummet som vätter mot salongen blev grundmålad också. Penseln fungerar ännu!!

Tjoppe har sågat upp ett hål, här ska det bli dusch, och pumpanordningen ska ta plats här.

Framme i fören har vi plockat bort stegen och lagt på en frigolitskiva över hålet i däcket. Nu ska vi inte använda den nedgången längre, där ska det bli en skylight och nödutgång vad det lider. Bord och stolar har vi ställt upp där, så det är vår nya fikaplats.

Och i stället använder vi trappan. Tur att vi slagit in stegen som bättre julklappar, så vi inte smutsar ner dem under byggtiden.

Hyggligt plockat och städat, en bild tagen från fören in mot salongen och de andra två hytterna.

Men vänta, såg vi inte någon där…

Jo, det var linslusen Tjoppe som stack fram huvudet som en bättre hackspett från Kalla Anka på julafton. Arrapappa-pappa-papparia…

Vi åkte hem för lite god mat och planering. Och fast det snart vankas köttbullar som på julafton så blev det köttbullar med sås och potatis till middag. Extra stora och goda och det blev inget över till matlådan, idag heller!