Man samlar ofta på saker. För vår del så är vi både samlare men samtidigt väldigt spartanska. När det gäller materiella ting så är vi högst sparsmakade, och färre saker blir det med tiden. Varför, jo för vi köper inte nytt när det gamla gått sönder eller blivit utnött. Vi har helt enkelt inte lust och tid att handla, det är mycket roligare att lägga tiden på båten. Och efter ett tag upptäcker man att det går lika bra att leva utan det trasiga tinget. Nu i veckan åkte dock brödrosten i golvet hemma, av misstag ska tilläggas. Rosten tyckte inte om behandlingen och gav upp. Nu funderar vi dock på att inhandla en ny, för vi är båda grymt svaga för den engelska frukosten tea and toast. Sen så finns det ett annat sorts samlande. Vi är glada i allt som har med båt och hav att göra. Så, med hem från resan så fanns det lite fina snäckor och stenar. Och så samlar vi på intryck, går och tittar på båtar och hamnar. Till det så tycker vi om att samla på roliga ord, uttryck och vitsar och inte minst minnen.

En sjömanshistoria bjuder vi på här;

En sjöman möter en pirat på en bar. Sjömannen noterar att piraten har både träben, armkrok och en svart lapp över ena ögat.
– Hur fick du träbenet?, frågar sjömannen.
– Jag blev knuffad i vattnet bland en massa hajar, och när mina män drog upp mig i båten bet en haj av mig benet.
– Wow, utbrister sjömannen. Hur fick du armkroken?
– Jo, det var så här att en av mina fiender högg av den under en batalj på sjön.
– Otroligt, svarar sjömannen. Och den svarta lappen?
– En fiskmås sket mig i ögat, svarar piraten.
– Förlorade du synen på grund av en måsskit?!
– Nej, men det var min första dag med armkroken…

På båten har det gått framåt också.

Lite handikappanpassning. Helena har en värkande höft, en misstänkt inflammation i ett muskelfäste. Nu slipper vi ta ett jättekliv när vi ska på och av båten. Det blev så bekvämt att ha denna trappa så den får hänga kvar hela byggtiden även efter det att höften blir bra igen.

En liten liten vägg mellan de två golvplanen framme i skansen har tagit plats.

Någon som troligtvis var på lyset hade brutit av vår pil på skylten. Alltid tråkigt när folk förstör. Då vi har larm och lås på båten så vi har varit förskonade tack och lov. Helena fixade en ny pil, i ek denna gång. Nu hoppas vi att den får vara ifred. Samtidigt tittar vi på att utöka vårt skydd, så vi även är tryggade för vad som händer utanför båten. (På Malta hade de förkärlek för vakthundar, stora bjässar, så man hoppade högt när man gick förbi på trottoaren utanför. Inget för oss!)

Helena tränar på julklappsinslagning. Trappan ska nu skyddas. Inte mot inkräktare, utan mot smutsiga skor, målarfärg och dyligt. Vi ska inom kort bomma igen den främre nedgången, som endast ska fungera som nödutgång. Istället får vi ta trappan.

Snygga paket, men vi hoppade snören och rosetter.

En test-liter-färg har vi inhandlat. Inspiration från hotellrummet på Malta där vi satt och snackade färg och form under intagande av ett glas vin. Trevliga möten man kan ha på semestern. Färgen, om vi tycker om den, ska placeras på väggarna i salongen och i hytterna. Ett tryggat sätt att inte glömma bort färgkoden, eller om man råkar spilla över den, är att ta ett foto och lägga upp den på bloggen. Färgkoden är tryggad! Nu var det gjort!

-Här kommer lilla Tjoppe hå hå ja ja. Bärandes på isolering hå hå ja ja!!!

En vägg i lilla hytten var fortfarande oisolerad. Vi börjar kunna det här, snabbt fixade vi väggen. Isolering på. Helena sågar och Tjoppe skruvar! Pang så var det klart!

Dundees kniv kom till användning.  Vi har faktiskt fått köpa en ny, då vi tror Sjöberg har tagit den gamla. Den satt ju på väggen mellan masonit och regel (se tidigare inlägg). En dag var den borta. Den måste ha lossnat och åkt ut mellan bredgången och masoniten.

Sista biten är alltid trixig!

-Fääärdig! Inte helt uppåt väggarna…

Med väggar och tak på plats så kunde vi börja måla. Grundfärg, och i vit kulör! Gissa om Helena var glad!

Tjoppe har fallit på knä. Ja då var det färdigmålat i första vändan.

Den lilla hytten upplevs som betydligt större när den blev ljusare. När det torkat kan vi stryka på riktig färg i rätt kulör. Gissa om vi är hungriga..

I väntan på torkan så flyttade vi till andra hytten;

Vi höll på tills klockan blev mycket och all vitmålad panel tagit slut. Nu måste vi upp till verkstan och hämta mer, så det får bli en annan dag.

Innan vi åkte hem så satte vi oss på golvet och tittade upp på vårt påbörjade tak. Golvvärmen värmde gott och vi konstaterade att vi kommer att bli otroligt nöjda med det färdiga resultatet. Det har varit värt att vara lite krånglig och spara de gamla takbjälkarna. Snyggt och välgjort!

Med ungefär hälften av taket klart i främre hytten så åkte vi glada hem. Innan vi lämnade båten så muddrade vi kylskåpet.

Av en händelse så låg där en påse med färska havskräftor och krabbklor.

Vi dukade upp våra godsaker på ett fat..

..och tog fram vinet vi haft på kylning. Ett chablis-vin passar utmärkt till våra havsskatter.

Kan en dag sluta bättre?? Smaklig spis hälsar båtbyggar-duon Tjoppe och Helena.

Vi avslutar med ännu en vits:

Det stora fartyget passerar en öde ö. En passagerare ser en trasigt klädd man som hoppar omkring och viftar med armarna.
– Vem är det där? Frågar han kaptenen.
– Jag vet inte, men han blir lika glad varje gång vi passerar.

Skepp och Hoj!

Tjoppe och Helena