Äldre herrar och varma hjärtan

Ännu en dag utan möjlighet till att måla. Men vi fortsatte glatt med att malla ut, såga till och skruva dit skivor på däck. Denna gång i fören.

När vi höll på som bäst så hörde vi en man i dörrhålet ropa: -HALLÅ!?? Vi la ifrån oss skruvdragare och mallar och gick fram till dörren och tittade. Där stod en trevlig äldre herre och sa; -Jag tycker ni är så flitiga som arbetar på båten och gör den så fin, ni är verkligen beundransvärda. Så sträckte han fram en handplockad bukett och lämnade över den. Sen promenerade han vidare. Vi stod lite förvånade kvar, men väldigt varma om hjärtat.

Mannen hann berätta att han brukar promenera förbi och se hur vi fortskrider med bygget.

Vi fortsatte med att lägga däcket i fören, Tjoppe mallade och sågade kantbitarna och Helena borrade och skruvade skivorna. Sen ringde det på Helenas mobil. Hennes mammas gamla kusin Lasse ringde. Ett trevligt samtal då de inte setts på fyra år. Lasse har vi en del gemensamt med, då han trots sina 80 år fortfarande är yrkessam och arbetar på ett båtvarv. Kontakten gällde främst en adress som vi varit ute efter. Helenas mormor växte upp i Trollhättan och vi har en inplanerad resa dit. Och nu råkade Lasse känna till vart hans mamma tillika Helenas mormor växte upp. På Spannmålsgatan 9 i Trollhättan. Så nu ska vi dit vad det lider och gå i samma fotspår som ett par-tre generationer tillbaka. Att känna till sin historia tror vi är viktigt för att känna sig nöjd och orientarad i livet.

Riktigt glada över att denna dag, trots avsaknad av sol, ändå innehöll två trevliga äldre män som värmde våra hjärtan. När vi var klara med arbetsdagen så åkte vi hem, googlade på adressen vi ska besöka och åt en fantastisk middag. En liten aptitretare till förrätt, avokado med räkröra. Till varmrätt så blev det ugnsbakad kycklingfilé som först legat i marinad ett halvt dygn med purjolök, lime och timjan. Till det kokt potatis och sås på skyn från ugnsbaket. Mmm!