Vi tog ledigt en dag från båten för att hinna med lite annat. Vi stack iväg klockan fem på morgonen för avfärd mot Trosa och Helenas dotters skolavslutning. Extra roligt var att hon inte visste något och SOM hon blev överraskad när hon såg oss.

Det var inte den enda överraskningen för Jenny, för en halvtimme efter att hon mött oss så blev hon uppkallad för att ta emot pris för sina skolprestationer och god kamratskap.

Efteråt så blev det en trevlig lunch i hamnen och en promenad. För Helena som inte rört sig nämvärt i trakten på flera år så blev det ett glatt återseende när hon sprang på väninnan Camilla med familj. Och Camilla utbrister:

-Hej Helena, jag följer eran blogg!

Döm om förvåning, då Helena och Camilla inte haft kontakt på flera år då våra barn numera är vuxna och utflugna. Helena hade ingen aning om att det var känt att hon numera har parkerat sig i Nissan i Halmstad. Lite trevliga gamla minnen hanns med att nämnas innan vi for vidare. Så via bloggen så hälsar vi nu till Camilla och Janne (Camillas alltså, inte vår – de är inte ens särskilt lika *ler*). Hör av er om ni har vägarna förbi på västkusten.

På vägen hem till Halmstad så passade vi på att besöka ett svenskt Mekka – IKEA. Vi har prioriterat båten hela våren och inte hunnit ordna till det där sista hemma efter flytten. Väl hemma på kvällen så packade vi upp dels en nyinhandlad fotölj och vi satt en stund innan sängdags och summerade dagen. En mycket trevlig dag, en lång och händelserik dag. Men att vi nu längtade efter att fortsätta med båten. Man är nog lite galen trots allt.

Det är inte bara i livet det blommar, utan även hemma i köksfönstret.

Bland kobbar och skär!

Tjoppe och Helena

Vi baxade runt med vår stora pjäs som skulle tillbaka ner i maskinrummet. Vi behövde ett nytt fäste då måtten på den gamla inte stämde längre. Så vi kapade och svetsade och mätte. Och väl på plats så skulle bultarna och packningen på plats, samtidigt som man ska hålla i och balansera. Den är småtung vår skorsten, skulle man kunna säga.

Det har blivit någon sorts naturlig uppdelning på arbetsuppgifterna. Helena har blivit en stjärna på att kapa med vinkelslipen medan Tjoppe svetsar för glatta livet.

Skorstenen på plats..

Skorstenen ska kläs i brandsäker isolering men först vill vi kunna starta motorn och se att skorstenen är tät.

Utöver det så har det blivit mer el och kopplingar dragna. Elskåpet i styrhytten börjar ta form.

Tiden går fort när man har skoj och man hinner inte så mycket under en kväll. Så vi bröt upp vid nio-blecket och åkte hem. Innan hemfärd så gick vi igenom vad som återstår för att kunna starta motorn..nu är det nära!

Skota hem!

Tjoppe och Helena

Nu är vi inne på slutfasen för att kunna köra båten. El och hydraulslangar dras för glatta livet.

Tjoppe sträcker på sig..

Elkablar dras från maskinrum upp till styrhytten..

På motorn sitter diverse givare för att vi på instrumenten ska kunna se oljetryck, motortemperatur och varvtal.

Uppe i styrhytten höll Helena på med instrumenten..

Det kommer så småningom upp fler instrument, så vi har dessa klara på mallen som vi sparar.

Hålet behövs göras lite större för att instrumentet ska passa..

Så där ja, nu börjar det likna något..

En liten nätt portion med tunna revben och potatis. Men arbetar man från ottan till kvällen och är ute i blåst och sol så går det åt näring.

Det var inte bara våra bukar som fylldes utan även fettbehållarna.

Full med fett!

Fettbehållarna är monterade på väggen och slangarna är dragna så nu kan vi fetta propelleraxeln.

Och under tiden så fortsatte Tjoppe med elen. Det är mer el än man kan tro för att få ett 50-årig gammal träbåt att gå för maskin. Vi hoppas kunna starta motorn till helgen..och då är det ganska precis ett år sedan hon förliste (den 7 juni 2008) och det känns som en liten revanch.

På böljan den blå!

Tjoppe och Helena

Vi har fortsatt med diverse monteringar. Alla motordelarna är nu på plats.

Den nymålade startmotorn ska på plats..

Och sen är det en otrolig mängd slangar och el som ska dras. På motorn sitter en massa givare som indikerar oljetryck och varvtal som exempel. Och på något sätt måste man som kapten vid ratten kunna se allt detta på sina instrument. Helena tog sig an att malla ut hur instrumenten ska sitta.

Vi börjar med de viktigaste instrumenten så bygger vi på med resten vid senare tillfälle. Men vi mallar upp allt redan nu så sparar vi mallen för framtiden..

Sen behövde vi mer kopplingar och slangar och åkte iväg på en tjopping-tur;).

Det är lite trixigt att få till allt, så det duger inte med vilken affär som helst. Och såna här fina skapelser kan det bli innan man är klar. Killarna på Hydroscand är alltid lika glada och hjälpsamma.

Därefter åkte vi vidare till nästa ställe där vi inhandlade en enkel men dock viktig försäkring. Ett flöte till nyckelknippan. Efter senaste förlusterna så tänkte vi att det är bara en tidsfråga tills vi tappar nycklarna.

Väl tillbaka på båten igen så arbetade Helena med akterväggen i maskinrummet. Den är nu skrapad och grund- och vitmålad.

Och Tjoppe fortsatte med diverse annat, bland annat styrningen..

Mot nya år-tag!

Tjoppe och Helena

I maskinrummet har vi kopplat de flesta slangarna nu. Vilken skillnad det blev mot innan.

Det är många kopplingar och slangar som behövs för att en båt ska fungera..

Men som sagt, lite återstår så det fick skjutas på till en annan dag..

Istället gav sig Helena på fettbehållarna igen. Nu var de rengjorda, men målningen återstod..

Stolta och rena..

Och så här blev resultatet, grundfärg först och sen den syndiga färgen för att passa de bordellröda väggarna i maskinrummet. (Vi lovar att det är ingen förtäckt verksamhet som ska bli)

Medan Helena kunde vara ute i den varma solen och jobba så låg Tjoppe med motorn kan man säga. Sjövattenpumpen monterades och Helena hade klippt till nya snygga packningar som nu kom på plats. Därefter väntade en minst sagt utdragen kamp för Tjoppes del. Impellern, som är ett skovelhjul till sjövattenpumpen, skulle på plats. Och det var som med impellern som med Povel Ramels låt om kokosnöten. Med tusen olika trix och det ville inte.

Men så kom förre båtägaren förbi, man man i sina bästa dagar som bytt många impellrar i sitt liv, och så fick vi de rätta tipsen. Tusen tack!

Av en händelse så hade vi med oss en tårta, en kombinerad mors dags- och födelsedagstårta och det blev en trevlig fikastund på kajen..

Jättegott och vi satt och njöt av de svenska gubbarna. Ja så när som på Tjoppe som har lite engelskt i sig. Vi hade barn på besök och vi satt länge och njöt av solen..

Helena gick efter fikat ner i maskinrummet och fortsatte skrapa på sin vägg. Och Tjoppe fortsatte med motorn. Mycket tänka blev..

En idé bidrog till ett samtal med Helenas bror, och efter lite snack så visade sig idén vara både smart och genomförbar.

I vanlig ordning så rusade dagen förbi och det blev kväll och vi blev trötta. Vi gick hem och satte oss på terassen hemma och åt en laxsmörgås var och njöt av kvällsvärmen. Vi pratade lite trevligt om båten och om vad nästa steg blir. Samt om förluster. Vi kan fylla på vår förluststatistik gällande Nissan. En väns glasögon åkte i helgen ner i Nissan när han skulle skutta från båten, mycket tråkigt. Och bara en stund efteråt så tappade Tjoppe båtens lås i Nissan så han fick åka iväg och köpa nytt. Och för ett par veckor sedan så försvann grillen ner i plurret. I veckan ska vi köpa oss flyt-nyckelringar till våra nycklar. Ett bra beslut!

Alle man ombord!

Tjoppe och Helena