Vi hade hyggligt med flyt under lördagen. På dagen så ägnades det åt diverse annat men till eftermiddagen var vi igång igen. Som brukligt så snackade vi ihop oss om vad vi ville uppnå med dagen och vad vi skulle prioritera. Vi var rörande eniga och vi satte genast fart med dagens dagsverke.
Nu har vårt avgasrör blivit svart. Det är imponerande hur fint det kan bli av saker som varit rostiga. Är vi i dessa moderna tider lite snabba med att kasta och köpa nytt istället för att ta tillvara det som fortfarande är funktionsdugligt? Det tar lite tid att reparera och restaurera och tid är för de flesta människorna en bristvara. Då är det enkelt avhjälpt genom att man handlar nytt. Sen tror vi att kunskapen inte alltid finns vad det gäller att ta hand om gamla ting. Det har varit många år av trender där vi valt att konsumera och köpa nytt och symaskinen och hammaren har stått undanställda och blivit dammiga. Vi tycker oss märka en trend i dessa dagar som går ut på att man ska konsumera mer hållbart. Vi lyssnade på radion för ett tag sedan, där en trendexpert berättade att lattemamman är inte längre modern, utan nu ska familjen ut till landet och där ska man skrapa fönter på torpet och familjen spelar yatzy ihop. En trevlig trend tycker vi.

Medan Tjoppe fortsatte med snickeriet så tittade Helena på att få till styrningen. Nu ska styrlådan sättas ihop och ratten ska snart på plats. Lite målarfärg på delarna först bara..

Därefter hjälptes vi åt med att snickra styrhytten. Tjoppe sätter panelen på plats och skruvar och Helena sågar. Och så var det ju detta med båt. Intenting är fyrkantigt eller lika, inte lika högt eller långt. Så virket måste mätas och kapas bit för bit. Tjoppe ropar hur lång nästa bit ska vara och Helena kör sågen för glatta livet och levererar bitarna i önskad storlek. Det går undan när man är två. Vi tog en paus i styrhytten och framför vår nya styrhyttsvägg..

Och så här ser väggen ut utan redar-paret..

Men vad är nu detta? Fotografen tycker tydligen att det finns andra objekt än båten som är intressanta.. Ja, smaken är ju som baken.
Som en härlig avslutning på arbetsdagen så kom ett minst sagt sjukt roligt gäng förbi på cyklar med dunka-dunka-musik på pakethållaren. Gänget var givetvis bekanta för oss och en av killarna var med och bärgade vår båt förra sommaren. De kom ombord och tittade på vårt galna arbete. Sköna killar minst sagt. Och sen cyklade de iväg igen medan dunka-dunka-ljudet försvann med dem i fjärran. Det var ju lördagkväll såklart.

Vem har sagt att livet är tråkigt???
Vi åkte hem för lite god mat och skön sömn.
Tjoppe och Helena