Att angöra en kaj

Nu har vi flyttat vår pärla till nya kajplatsen. På söndagkvällen gav vi oss iväg och vi valde att gå ut med henne mot kusten en sväng för att känna på hur hon betedde sig med styrning och så. Med spänd förväntan startade vi motorn och lossade förtöjningarna.

Aj aj Kapten! Och Matros Stålgren fick lyda order. Det är med stor respekt man framför en båt på 80 ton.

Och hon rör sig ju inte så snabbt när kroppen är tung. Sakta sakta tar vi oss ut från vår gamla kajplats och ut i friheten..

Vi behövde få med oss Jenny II, vår flotte och hade surrat henne i sidan. Men när vi ökade farten något så visade det sig att flotten har mycket bra flytegenskaper men att den absolut inte kan liknas en båt. Flotten började ploga vatten och reste sig på högkant. I plurret försvann vår fina arbetsbänk..

Men båten gick otroligt fint och det var ju det viktiga. Vi drog ner på farten så flotten kunde samarbeta och följa med oss snällt.

Strax före vi var framme vid vår nya kajplats så la vi oss bredvid en liten oljetanker vars personal ska låna flotten några dagar för att kunna underhålla deras båt. Flotten har visat sig vara ett bra ting att äga, man kan hjälpa andra och vi kan se om vårt eget och inte minst att vi har nyttjat flotten till att ha roligt på, grilla för att nämna något.

Väl framme vid oljetankern så hoppade Helena ner på flotten och surrade fast flotten vid tankern. Sen gick hon iland och fick ett bra kort på vår båt mitt i Nissan.

Mycket skickligt angjorde kapten Norberg den nya kajplatsen. Här bor hon nu, vårt kära skepp. Och för den som är lite bevandrad i staden så är det alldeles nedanför minnesmonumentet kranen i hamnen.

Väl på plats var klockan mycket som alltid när vi håller på. Middagen serverades kl 23, något sent kan tyckas och även vi. Middagen bestod i baconinlindade färsbiffar med stuvad färsk vitkål och sparris till. Och vi skålade för den lyckade och roliga dagen i ett glas rött av spansk modell. Här ska hon bo nu, Orskär.