Efter arbetspasset så stack vi iväg för att handla lite mat innan vi åkte hem. Halvvägs till köpcentrat så hostade bilen till och vi kom på att vi skulle ha tankat. Vi tittade på varann och frågade oss om vi kommer till bensinmacken innan den lägger av helt. Vi chansar tänkte vi och vände om i första bästa rondell. Nu är vi glada att vi valde just detta köpcentra, Flygstaden, som ligger på en höjd. För precis innan bilen lägger av så har vi börjat få nedförsbacke så vi rullar. Till bensinmacken är det är bra bit kvar och det slutar med uppför sista biten. Då kommer Tjoppe på i all hast att kanske det går att ta sig genom villaområdet. En högersväng och mer nedför. Det planar ut lite och sen nerför igen. En vänstersväng som vi tar utan att bromsa det minsta och då får vi upp farten rejält. Sen några gator igen. Och här någonstans borde macken vara…och då ser vi den. Statolskylten, och vi är bara en hundra meter ifrån. Sista biten rullar bilen långsammare och långsammare och vi kommer ända fram till macken. Och ända fram till pumpen. Vi tittar på varandra, och brister ut i skratt. Hur gick detta till egentligen?! Glada tankar vi och vi meddelar killen i kassan att de placerat macken mycket bra. När vi fyllt bilen med bränsle så funderar vi på hur långt vi rullat egentligen utan motorn igång. Vi nollställer trippmätaren och kör tillbaka och vi skrattar på nytt när vi inser att vi varit ute och kört bil utan en droppe bensin 600 meter!! Måste vara något av ett rekord!

Tjoppe och Helena

På söndagen slet vi hårt med att få bort kappen över maskinrummet. Den är tillverkad för att stå emot den hårdaste sjön och således så tog det sin tid att få bort den. Det tog hela dagen i anspråk och vi somnade som stockar när vi kom hem. Nu ska inget mer brytas upp. Nu ska vi börja laga och börja bygga och det är ett framsteg att ha kommit så långt redan. Här ska den nya nedgången bli till lastutrymmet när båten är färdigbyggd.

Locket borta och vi kan titta ner på motorn..

Hårt jobb kräver rejält med mat. Makaronipudding på däck..

Sen fortsatte vi att jobba..

Mycke bråte att släpa i land..

Och presenning över så det inte regnar ner i maskinrummet..äntligen kan vi åka hem för lite vila och god mat.

När vi var klara hade det börjat skymma. Och det var en mycket vacker kväll..

God sikt!

Tjoppe och Helena

Vi hade en efter en frukost glömt bröd framme och när vi kom hem på kvällen var brödet hårt och oätligt. Vi valde mellan att göra ströbröd, fattiga riddare eller att ta med brödet till båten nästkommande dag för att mata fåglarna. Det blev det sistnämnda. Tala om att det blev slagsmål, änder, fiskmåsar och trutar i en salig blandning.

Inflygning mot Nissan..

Tjoppe och Helena!

Det här fina gamla locket, troligtvis en gammal genomföring för vatten, satt i ett av däcksplankorna. Vi tänkte spara den och sätta upp den på något lämpligt ställe sen som en rolig båtdetalj.

Skalka luckorna!

Tjoppe och Helena

På lördagen tog vi bort lastluckan och så bröt vi upp det sista av det dåliga däcket. Nu ska inget mer däck brytas upp. Nytt virke ligger och väntar medan däcket torkar lite ytterligare.

Däcket på tork och nytt virke under presenningen..

Tjoppe och Helena

Där masten en gång stått har det uppenbaratsig en nybörjarmatta för fakiren. Den innehåller bara några få piggar.

Pigg på detta?

Nu har vi nått målet att slipa skrovet. Det gick förvånandsvärt fort att slipa men så är vi ju två till antal och envisa som få. Man får inte ge upp efter någon timme för att man blir trött i armarna. Och vi kan lova att en slipmaskin känns rätt så tung när man hållt i den i åtta timmar. Nu ska skrovet torkas lite och sen ska vi laga två skador innan hon ska spacklas, oljas och målas.

Mönstra på!

Vi har provfräst däcket. Mellan däcksplankorna för att däcket ska bli tätt så fyller man med tätningsmassa, dvs att man nåtar däcket. Förr så bestod nåten av lin och beck men numera använder man sig av sikaflex vilket är en sorts gummimassa. Vi ska inte nåta i nuläget men testade hur det fungerade att fräsa och har rensat rent från gammal nåt. Det här blir inga problem..

Nyfräst däck och gammal nåt.

Tjoppe och Helena

..med en massa sjötermer. Vi har dammat av våra gamla kunskaper samt uppdaterat oss på nya. Vi hittade en hel del intressant på hemsidan seatime.se. Här följer några smakprov på ord till sjöss;

Ägg och bacon; sjömännens sakrosankta söndagsfrukost ombord i varje svenskt fartyg. Varje försök – av friskvårdsskäl eller vadhelst det vara månde – att ens på värmen ersätta den med något lättare skulle omedelbart resultera i generalstrejk.

Lanternor, sido-; sido-eller gångljusen till sjöss, rött om babord och grönt om styrbord, Introducerades först kring 1830. Det kan förekomma att någon nybörjare blir skickad till båtsmanssjappet för att hämta grön olja till styrbordslanternan eller röd till babords-dito. Om han inte hittar någon kanske han skickas tillbaka efter en pyts med visselånga.

"Kilroy was here"; syftar på fartygsinpektören James J Kilroy (1902-62), som faktiskt aldrig satte sin fot utanför hemlandet USA. Däremot "sajnade" han sålunda på fartygsplåtarna efter att ha utfört sina inspektioner. Orden blev bevingade och flög ut över hela världen, bl.a. med benägen hjälp av glatt klottrande amerikanska sjömän.

Bestickföring; att på sjökort lägga ut fartygets kurs, tillryggalagda distans och middags-position. Görs av vaktens styrman på "Kuskbocken".

"Kuskbocken"; maskinrumssvenska för nautikernas arbetsplats, bryggan.

Calenture; enligt en ordbok anno 1878 "en art hetsig feber bland sjöfarande  under linien, som medför ursinnighet". Dvs  något slags värmeslag eller "tropiskt delirium". Sägs kunna leda till oemotståndlig lust att hoppa i havet, som då uppfattas som ljuvligt böljande gröna fält.

"Fittan", "Lill-"; smeknamn på fartygets jolle eller arbetsbåt, utöver livbåtarna. Möjligen syftande på fit; "låglänt område vid havet".

Kommentar; hade man vetat detta tidigare så hade kanske flotten fått ett annat namn;)

"Sailor´s burial fund"; guldring i örat. Enligt Ocean Planet: Writings and Images of the Sea (1995) stadgades det förr i skotsk lag att varje sjöman skulle bära en guldring i örat, med vilken begravningskostnaderna skulle täckas om han drunknade och spolades iland.

"Skriva namnet", "skriva Sven Svensson"; styra dåligt (så det kan avläsas i kölvattnet)

Med utkik på sjön och hövlighet i land tar man sig alltid lyckligt fram.

Tjoppe och Helena

Vi riktigt njuter av livet på båten och vi bjuds varje dag på naturupplevelser. Vi bjuder här på några härliga bilder tagna från båten.

Tjoppe och Helena