Det går som smort

(...när man finner multifunktioner...)

 
Kalamaria, Thessaloniki, Grekland
 
"Till helgen måste vi VERKLIGEN bli klara så vi kan flytta in i sovhytten".

 Orden trillade över Styrman Pimpstens läppar. Eftertänksamt hade hon räknat ut att vi nu bott i salongen i fyra veckor, FYRA VECKOR!!! Det som på sin höjd skulle vara en vecka med moms. Men det ena gav det andra, precis som i ramsan "råttan på repet" där allt från början "bara" handlat om att måla skrovsidorna i den kalamatagröna kulörten. På dryga veckan blev vi förvisso klara, men i farten fick även durkarna under sängarna, luckan till helveteshålet och ramen runt ventilen bestrykas med ny färg, grå sådan. Men nu stämde inte längre våra tidigare bokhyllor in, udda och omaka som de var. Kapten Betong bytte penseln mot sågen och snidade till inte bara en bokhylla, utan tre. Och med ångan uppe var det lika bra att fortsätta med ankarspelet. Batterilåda, eldragning och en ankarbox - lättast är att arbeta utan madrasser och sovande besättning i aktern.

Kapten kör så det ryker...

 Ankarboxen blir något av ett experiment. Kanske någon höjer sina ögonbryn när de hör att vi syr en säck till ankarkättingen, istället för att snickra en låda. Helveteshålet är vårt mest självklara förråd och vi klarar oss inte utan denna. Punkt. Att då låsa en stor del av utrymmet känns dumt. Skulle vi behöva mecka, kommer vi inte längre in (ifall vi bygger en låda) och större prylar skulle vi få svårt att få fram. Hur det i praktiken fungerar med en säck istället för en box, får framtiden utvisa. Men tanken är att vi enkelt släpper ut kättingen och trycker undan säcken när vi behöver komma åt inne i helveteshålet (eller så plockar vi bort säcken helt). Ankarsäcken sys med bottenplatta och förstärkningsband och påsen får en dränering så inget vatten kan ansamlas i botten. Säcken ska hålla för en kätting på 200 kilo.

Däremot är det oroväckande att salongen börjat kännas som ett permanent sovrum. Människan är fantastiskt (men också olustigt) anpassningsbar och i salongen gör vi det mesta nu - sover, tittar på teve och äter. "Fattas bara att vi lyfter in toan och börjar skita här också", skrockade Styrman en kväll när det var dags att gå och lägga sig. Vore det inte för tandborstningen skulle vi inte behöva förflytta oss en centimeter, då tevesoffan och sängen är densamma.

 Förutom att Kapten kunnat måla och snickra ostört, har tiden i salongen medfört något oväntat positivt. Ni minns säkert hur Styrmans termostat (den hormonella som reglerar kroppstemperaturen) krånglat en längre tid (ni kan läsa om den dråpliga storyn HÄR). Svettningarna har hållit Styrman sömnlös i månader och aldrig trodde hon att detta djävulens tillstånd kallat klimakteriet, skulle ta slut. Men plötsligt var den goda sömnen tillbaka. Först en natt, sedan två. Ett par veckor har nu passerat utan vallningar och hon törs tro att det är sant. Underbart. Vad hon däremot inte räknat med, var att hon skulle bli som ett russin. Inte huden, men slemhinnorna. Ögonen knastrar och näsan är torr. Stackars underlivet likaså. Desperat ringde hon sin storasyster som ligger före i utvecklingen avvecklingen. "Hur länge ska det vara såhär??!" Systern kom inte direkt med någon tröst. "Det varar livet ut, men ögondroppar finns och för ett mer välsmort samliv rekommenderar jag hormonpreparat, salva brukar fungera". Fick man nu välja mellan sömnlösa nätter och en torr fiffi, var det ju inte mycket att fundera över.

När Styrman lagt på luren funderade hon så länge att solen hann gå ner bakom horisonten. Bestämd på sin sak ville hon prova med olivolja först, innan hon på apoteket bad om att få hjälp med ett välsmort sexliv. Ur skafferiet rotade hon fram olivoljan men tvekade när hon läste "Extra Virgin". Som levnadsglad fyrbarnsmor kände hon sig allt annat än oskuldsfull. Men låt gå, tänkte hon och slet med sig flaskan till Kaptens stora lycka. Utan att i detalj brodera texten, kan vi väl säga att det gick som smort. Men nu känner vi oss nöjda med salongens alla multifunktioner. Nu vill vi flytta tillbaka till akterhytten!

 Skepp o Hoj!

 Bland madrasser och verktyg på däck. Styrman gläds åt sin flaska med olivolja, extra virgin...
 
 Kapten har svetsat ett ok till ankarsäcken...
 
 Kapten inne i vårt förråd, helveteshålet...
 
 Ankarsäcken under tillverkning...
 
 Undertill syns förstärkningsbanden och position för den kommande dränering...
 
 En ny typ av skräp i naturen, begagnade munskydd... 
 
Over and Out