Båtkök

(...och andra funderingar...)
 
Kalamaria, Thessaloniki, Grekland
 
Vi fann ett fotografi från hur Wilma såg ut när vi tog över henne (2015). Kabyssen var minst sagt rörig och opraktisk då. En hel del har hänt sedan dess kan vi lugnt påstå, det är knappt man förstår att det är samma båt. Vår ambition är att ständigt arbeta med förbättringar ombord. Nu har vi bott och seglat med den nya versionen av Wilmas kabyss i flera år och vi ser på skåpluckorna att de börjar bli lite slitna. Vi skulle behöva köpa nya fronter, men IKEA är ju stängt här (på grund av pandemin) så vi får helt enkelt skjuta på det till nästa vinter. En idé vi har, är att låta ett finsnickeri tillverka nya fronter, då kan man önska sig något mer personligt. Vi får se. Så länge nöjer vi oss med det vi hittills gjort denna vinter - målat fribord, applicerat coppercoat på botten, måttat och beställt nytt segel, tillverkat vindroderfäste och målat brädgång och mer därtill. Fast det såklart, sitter denna nedstängning i hela våren får vi nog hitta på något. Kanske bäst att börja ruva på någon knäpp idé...förslag någon?!
 
 Det här var då. Det är Wilma tro det eller ej, kabyssen var rörig och opraktisk - så vi rev hela skiten!!!
 
Så här ser kabyssen ut idag...men det börjar bli dags att göra något åt skåpsfronterna... 
 
 Ofta bristvara på båt, arbetsytor...
 
Skepp o Hoj!
 
 

båtkök, kabyss, byssa, långseglarblogg, blogg om segling, seglingsbloggar, seglingsblogg, wilma seglar, colin archer, ferrocement, betongbåt, kakel ombord, renovera båt, båtrenovering, segla i grekland, jorden runt, livet ombord, lockdown

 

Kommentera här: